Nyckelord: Charterbranschen, Lojalitet, Involvering, Interaktion, Relationsmarknadsföring, Kommunikation,Bakgrund: Kundernas förändrade efterfrågan har tillsammans med den ökade konkurrensen från Internetbaserade bolag gjort det allt svårare för traditionella charterbolag att överleva på marknaden.  Problemformulering: Vilka faktorer ger kunden incitament att förbli lojala gentemot charterbolagenSyfte: Syftet är att genom en kvalitativ ansats analysera och utvärdera charterbolagens förutsättningar för att skapa lojala kunder. Metod: Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats. Författarna använder sig av en kvalitativ undersökningsmetod för att Generera en djupare förståelse av det fenomen som undersöks. Teorier: Uppsatsen använder sig av; Tjänstemarknadsföringstriangeln, Mervärdesteorin, Involveringsteorin, Kundlojalitet, Kanomodellen, Lojalitetsnivåer, Kundnöjdhetsskapande Interaktion, Kundlojalitetsbelöningar.Empiri: Empirin består av primärdata inhämtad via djupintervjuer med konsumenter samt representant för företaget.Resulta/Analys: Företaget anser att de utgår från ett kundperspektiv då de skapar sina kunderbjudanden samtidigt som kunderna upplever att företagets erbjudanden inte är det som efterfrågas.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser.

HR yrket är en position som kräver stor spännvidd av kompetenser då de ska tillgodose både ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll är mångsidig då de ansvarar för de anställdas utvecklingsarbete parallellt med pressen att Generera goda resultat för organisationsledningen. Många gånger innebär detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. Då relativt få studier behandlar HR rollen och dess stressnivå samt rollotydlighet ansåg vi att det krävdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Inledning: Corporate Social Responsibility (CSR) är numera ett mer förekommande inslag i varje företag. Tidigare forskning inom området har försökt fastställa en relation mellan CSR och lönsamhet, med varierande resultat. CSR-aktiviteter kan ses ur två olika perspektiv, där det första speglar det som en investering som ökar värdet för intressenter och i sin tur kan leda till ökad lönsamhet. Det andra synsättet förutsätter snarare att ett företag är lönsamt för att ge utrymme för CSR-aktiviteter. Genom dessa två perspektiv kan CSR-aktiviteter å ena sidan betraktas som en nödvändighet, å den andra som en lyx.Problemformulering: Vilka drivkrafter kan förklara på vilken nivå i Carrolls (1979; 1991) CSR-pyramid ett företag befinner sig?Syfte: Syftet är att ge en förklaring till om CSR-aktiviteter kan urskiljas som en nödvändighet eller en lyx, genom att studera nivån i CSR-pyramiden.Metod: Studien har utgått från en deduktiv ansats där befintliga teorier använts för att Generera hypoteser, som sedan testats utifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt med en longitudinell design.

Syfte: Syfte med arbetet är att undersöka vilken attityd studenterna har till snabbmat och att därutöver klarlägga om det råder någon varumärkeslojalitet hos de svenska studenterna inom snabbmatsbranschen. Uppsatsen ska ge en ökad förståelse för vilken roll ett varumärke spelar hos de svenska studenterna och se om det kan Generera kundlojalitet. Den ska också medföra ökad förståelse för vilken attityd studenter har mot den i dagsläget mycket omdebatterade snabbmaten. Förutom det nyss nämnda syftar arbetet även till att förklara vilka faktorer som verkar vara viktiga för lojalitetsskapandet bland gruppen som studeras. Resultatet av undersökningen kan ge intressant och relevant information till företag och alla andra intressenter inom snabbmatsbranschen som kan ha nytta av uppsatsen för att lättare förstå studenter som en kundgrupp men även i skapandet av olika lojalitetsprogram som kan attrahera studenter.

Det är välkänt att stora kedjor etablerar sig allt mer på marknaden. Det blir då viktigare för de små enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klädbutiker studerats och hur de med hjälp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien då dessa har större möjligheter att påverka och skräddarsy sina miljöer för att på så sätt sticka ut ur mängden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingår exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det är dessa tre delar som är utgångspunkterna för rapportens innehåll.

Syftet med denna studie är att beskriva legitimerade arbetsterapeuters erfarenheter av att driva eget företag inom ramen för arbetsterapi och visa vilka möjligheter det finns med att vara arbetsterapeut och egenföretagare.För studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex arbetsterapeuter verksamma med eget företag intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys varpå det framkom fem kategorier.Resultatet visar att den breda kompetensen som arbetsterapeuter besitter ger möjligheter att driva företag och erbjuda tjänster inom flera olika områden. Deltagarna lyfter nyttan av tidigare erfarenheter, friheten med att vara egenföretagare, samt egenskaper och kunskap som är till nytta i företagandet. Vidare beskriver deltagarna hur de marknadsför sig själva och sina företag, samt vikten av att ha ett nätverk, dels för att få råd och stöd, men även för att Generera kunder.

I denna uppsats som avhandlar affärsutveckling i mikro ? och små industriföretag i fragmenterade branscher är vår undersökningsfråga: ?Hur kan en enskild mindre aktör på en fragmenterad marknad inom svensk tillverkningsindustrin, affärsutveckla sina affärer, stärka sin egen position och förbättra sin lönsamhet?? Huvudsyftet med uppsatsen är att ?att skapa förståelse samt Generera förslag på hur mikro- och småföretag verksamma inom en fragmenterad bransch kan gå tillväga för att affärsutveckla sig och sin verksamhet?. Det finns även tre delsyften, nämligen att: kartlägga de problem som finns för aktörerna i fragmenterade branscher, identifiera drivkrafter och hinder för affärsutveckling i dessa samt att uppsatsen skall utmynna i förslag till lämpliga affärsstrategier för mikro ? och småföretag verksamma i en fragmenterad bransch. För att kunna svara på undersökningsfrågan och uppfylla syftet har vi intervjuat företagsledare i tre företag i fragmenterade branscher och två företag i tidigare fragmenterade branscher för att se hur branschen ser ut, hur en struktureringsprocess går till, vad företag kan göra för att anpassa sig efter förändringarna med mera.

Med denna uppsats vill vi ge läsaren en uppfattning om vad Free Software och OpenSource (FOSS) handlar om och mer specifikt analyseras huruvida FOSS kan fungera ien kapitalistisk värld eller inte. Den grundläggande idén med Free Software ochOpen Source, eller fri programvara och öppen källkod, är att ge varje användare avett datorprogram rätten att fritt köra, undersöka, ändra och vidaredistribueraprogrammet.Författarna ställer i uppsatsen frågan ?Hur kan pengar tjänas på FOSS?. Uppsatsensyftar till att försöka bena ut denna frågeställning. Frågeställningen ger upphov till tvåperspektiv; dels i meningen ?på vilka sätt kan man tjäna pengar på FOSS? och dels ibetydelsen ?hur kommer det sig att det går att tjäna pengar på FOSS då det är gratis?.Uppsatsen knyter an till litteratur kring FOSS samt ekonomisk teori och är främstteoretisk till sin natur.I uppsatsen visas att gamla beprövade affärsmodeller inte kan användas rakt av förföretag som använder eller utvecklar produkter baserade på Open Source.

Gränsdragningen mellan närings- och hobbyverksamhet är särskilt svår i hästverk-samheter där det nästan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la näringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven på näringsverksamhet inte uppfyllda så kan verksamheten istället beskattas som hobby. Det räcker oftast inte att hästverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den måste i princip Generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet.

Denna studie undersöker och skildrar hur en grupp gymnasieelever resonerar angående det egna studieansvaret och betygsupplevelser med fokus på betygens (o)rättviseaspekt.Den teoretiska bakgrunden ger läsaren en inblick i den moderna skolan för att förstå vad som förväntas av elever och varför skolan ser ut som den gör. Studien vilar även på olika teorier om hur individer (elever) rationaliserar sina misslyckanden och varför individen (eleven) kan anse sig värd belöning utan prestation; i studiens fall höga betyg oavsett insats.För att förstå eleverna och ta del av deras upplevelser gjordes en enkätundersökning där sammanlagt trettiotvå elever deltog. Efter analys av enkätsvaren skapades frågor till enskilda intervjusamtal med fem elever, som kunde bidra med mer djupgående reflektioner om orättvisa upplevelser i betygssammanhang.Det som framkom efter analys av både enkäter och intervjuer är att eleverna har ett inkonsekvent förhållningssätt till sina studier. Samtidigt som de säger sig ta ansvar, lägger de över ansvaret av dåliga studieresultat på läraren. Många av eleverna anser att de någon gång har fått ett orättvist lågt betyg, trots att de själva tyckte att arbetet var bra.

På grund av avskaffandet av revisionsplikten som började gälla den 1 november år2010 kan idag små företag välja bort sin revision. 250 000 av Sveriges företag är enligtlag berättigade att själva välja vilka revisorstjänster de är i behov av samt i vilkenomfattning.För att banker ska bevilja lån till små företag krävs det en säkerhet som speglarföretagens förmåga att betala kommande räntor och amorteringar. Säkerheten ligger igranskade revisioner och när de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska.Metoden som använts är kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer medbanker och revisionsbyråer.Syftet med studien är att beskriva effekten av avskaffandet av revisionsplikten påbankers utlåningsprocess till mindre företag.Frågeställning:?Är bankerna villiga att bevilja utlåning av krediter till små företag utan revisor??Finns det någon information som kan ersätta reviderade räkenskaper??Har långa relationer någon påverkan på bankers kreditbedömningsprocess??Hur ser revisionsbyråerna på avskaffandet av revisionsplikten?Slutsatser:Majoriteten av bankerna är villiga att bevilja kredit till företag utan revision. Dock krävsfler beslutskriterier för att bedöma ett företags återbetalningsförmåga.

Riskkapitalbranschen är en växande bransch i Sverige och både en viktig finansiär samt kunskapskälla för både nystartade företag och företag med ambition att växa sig stora och internationella. Beroende på vart i livscykeln ett företag befinner sig står de inför olika utmaningar och behöver hjälp med olika saker, en hjälp som riskkapitalbolagen kan bidra med. Studien syftar till att Generera kunskap om svenska riskkapitalbolag och bidra med kunskap till den kunskapslucka vi observerat inom ämnet. Studien fokuserar på nätverksstrukturen bland de företag som svenska riskkapitalbolag har valt att investera i samt skillnaden i nätversstrukturen beroende på vart i livscykeln företagen befinner sig.Med en kvantitativ metod har vi, genom att identifiera relationerna mellan de företag som riskkapitalbolagen investerar i, kartlagt nätverken mellan de olika aktörerna. Populationen bestod av svenska riskkapitalbolag och urvalet skedde strategiskt utifrån vad olika källor ansåg vara de två största och mest framgångsrika riskkapitalbolagen i norden.

Det är idag uppenbart att vårt nuvarande levnadssätt och samhällsbyggande är långsiktigt ohållbart. För att komma tillrätta med de problem vi upplever idag och står inför i framtiden måste hållbar utveckling prioriteras i högre utsträckning än vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hållbara och attraktiva städer och centrumområden men för centrumnära stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete är därför att försöka ta fram sådana strategier, och utifrån dessa granska Kronanområdet i Luleå för att utreda hur den blivande stadsdelen förhåller sig till en hållbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag på förbättringsmöjligheter för Kronan.

Musik påverkar människor på både medvetna och omedvetna plan. Detta gör musik till ett potentiellt mycket kraftfullt verktyg för marknadskommunikation. Vi har på uppdrag av intresseorganisationen Stim undersökt musikanvändandet i rikstäckande kläd- och skobutikskedjor. Vårt syfte var att utifrån befintlig teoribildning beskriva de psykologiska effekterna av bakgrundsmusik i butiksmiljö, samt att kvantitativt undersöka hur företag använder musik för att nå rätt målgrupp och för att stimulera köpsituationen. De teorier och studier som finns inom detta område har främst Genererats inom ramen för amerikansk psykologisk beteendeforskning.