Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt.

Syftet med vår studie är att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av några vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gäller motivation och inlärning. Syftet är också att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. Vårt arbete grundar sig på studier från två olika förskoleavdelningar från samma kommun med barn i åldrarna 4-5 år. För att få en helhet i vår undersökning, utifrån ett barnperspektiv, har vi använt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

Corporate Social Responsibility (CSR) är det arbete som företag åtar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhälle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan på omgivningen. I små och medelstora företag (vidare kallat SMEs) är CSR-arbetet inte lika väl utforskat. Syftet med detta arbete är att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus på enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna välgörenhet, samhället, miljön samt leverantörer.

Många chefer väljer idag att dela på ledarskapet och tillhörande uppgifter. Orsakerna till varför chefer väljer att arbeta på detta sätt är många, men grundar sig ofta i att de är missnöjda med den rådande situationen i organisationen. Chefer är inte nöjda med sitt ledarskap och medarbetarna är inte nöjda med chefernas prestationer. Syftet med min uppsats är att utifrån en forskningsöversikt, analysera och reflektera över om de karaktäristiska dragen för ett gott ledarskap stämmer överrens med utfallet av delat ledarskap.Utifrån mitt arbete kan jag konstatera att ett parledarskap innehåller många av de faktorer som brukar känneteckna ett gott ledarskap. Det är dock svårt att generellt beskriva vad som är ett gott ledarskap och vilken ledningsform som passar bäst i alla organisationer.

Goodwill har under senare år blivit en allt viktigare post i företags balansräkning. Rapporteringen av goodwill har fått större fokus sedan implementeringen av IAS 36 år 2005, då den nya regleringen medfört att viss subjektivitet kan tillämpas vid värdering av goodwill och dess nedskrivningsbehov. Denna studie syftar därför till att undersöka hur aktiepriser påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar, genom att undersöka svenska aktiemarknadens goodwillnedskrivningar från år 2005 till 2014. Genomförandet av undersökningen sker med hjälp av en eventstudie där 59 företag ingår i materialet. Studien söker finna mönster i hur företag påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar.

Syftet med vår studie är att ange och diskutera ett antal effekter för det interna arbetet i ett antal börsnoterade företag som följer koden. Vår undersökning är gjord utifrån en deduktiv ansats. För datainsamlingen har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Koden är generellt sett uppskattad bland företagen, där den framför allt bidrar till en ökad transparens. Kodens främsta nackdel är att den kan uppfattas som byråkratisk och bidrar till merarbete.

Ett stort antal personer insjuknar varje år i kranskärlssjukdom, vilket inkluderar angina pectoris. Sjuksköterskan behöver ha goda kunskaper om hur patienter med angina pectoris erfar olika symptom relaterat till sjukdomsbilden, samt hur patienter anterar och lever med sin sjukdom. Detta för att kunna ge bästa stöd och arbeta på ett personcentrerat sätt. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanställdes.

God self-efficacy är nyckeln till lyckosamt utförande av de flesta aktiviteter. Resultat av undersökningar inom idrottspsykologin stödjer det positiva sambandet mellan god self-efficacy och framgångsrikt utförande i sportsammanhang. Med self-efficacy menade Albert Bandura en individs uppfattning gällande sin egen förmåga att framgångsrikt utföra en aktivitet eller ett beteende. Det finns tecken på könsskillnader i self-efficacy när det gäller idrottsutförande och kvinnor tror, generellt sett, sämre om sin egen förmåga än vad män gör. Syftet med denna studie är att undersöka self-efficacy hos handbollsspelare.

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhållning i deras respektive klubblag samt i deras träningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhållningen i klubblag och träningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio män (M = 18,5) som går på ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjälp av en intervjuguide baserad på Carron´s (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman där positiva och negativa påverkansfaktorer för lagsammanhållningen klargjordes i träningsgrupp på skolan respektive klubblag.

Arbetstillfredssta?llelse har ma?nga varierande definitioner. Gemensamt a?r att det handlar om hur tillfreds individen a?r med sitt arbete. Syftet med studien var att ja?mfo?ra va?rd- och bankansta?llda fo?r att se hur de skiljer sig a?t i upplevelsen av inre, yttre och generell arbetstillfredssta?llelse, var skillnaden ligger och hur viktig arbetsmotivationen a?r fo?r arbetstillfredssta?llelse.

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land.Varumärket och att synas är viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt..

Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader.

Ett spels karta är begränsande i det att när man valt en viss storlek kan man inte gå utanför den ramen utan att göra relativt resurskrävande operationer. Denna undersökning genomfördes för att se om en trädstruktur kan användas som lösning att hantera en honeycomb-struktur på ett lämpligt sätt för att ständigt kunna utöka ett spels karta. Resultatet visar att det är möjligt att använda trädstrukturen relativt bra till växande kartor men att det inte är att rekommendera till spel, eftersom strukturen i sig är en omväg. I samband med denna karta skapades en slumpmässig path-generator som skulle kunna användas till att generellt skapa slumpmässiga kartor i spel. För att se vad försvårigheter man stöter på när man utvecklar en slumpad map-generator, vilket visade sig vara svårt i och med att man hittade många specialfall..

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsställelse hos män och kvinnor i privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 där två urvalsgrupper använts bestående av privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och Skåne län. Mätinstrumenten som användes var ett arbetstillfredsställelseformulär och ett Locus of Control formulär. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvåvägs-ANOVA användes för beräkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att män generellt sett är mer tillfredsställda än kvinnor och att offentliganställda är mer tillfredsställda än privatanställda.

Det här arbetets syfte är att undersöka huruvida det är lämpligt för ett företag eller en organisation att införa ett säkerhetssystem baserat på biometri. Studien begränsades till att undersöka aspekterna säkerhet, integritet och användaracceptans eftersom dessa aspekter ansågs vara de som var viktigast och att de kunde undersökas på ett generellt plan. En ytterligare begränsning som gjorts är att för integritetsaspekten har endast svenska lagar studerats. Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie.För säkerhetsaspekten har en översikt gjorts över biometriska systems säkerhetsfördelar och säkerhetsnackdelar i jämförelse med traditionella säkerhetsmetoder. Integritetsaspektens resultat är att den svenska personuppgiftslagen gäller vid behandlandet av biometriska egenskaper då dessa kan betraktas som personuppgifter.