Det här är en studie i syfte att analysera den moçambikiska läroplanens värdegrundspolicy utifrån dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhället eftersträvar hos sina samhällsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i läroplanen kan ses ge mening till den goda samhällsmedborgaren.  Läroplanen interpreteras även ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie på den moçambikiska läroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som både ger svar på vad som efterfrågas hos en god samhällsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kännetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk läroplansforskning på läroplanstexten för att undersöka om man utifrån det kan säga något om det moçambikiska samhället.En god samhällsmedborgare i Moçambique kännetecknas till stor del i läroplanen som någon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, både individens och samhällets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vad forskningen säger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare är syftet att undersöka hur Stockholms stad förhåller sig till denna forskning genom sina två ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgått från två teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehållsanalys, som använts för att analysera de två ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över Järvafältet?. Resultatet visar att forskningen om trygghet i den fysiska miljön är nyanserad.

Arbetsmarknadens förändring de senaste decennierna med ökad global konkurrens, har lett till att arbetsgivare efterfrågar större flexibilitet på arbetsmarknaden. Inhyrning av personal har blivit en strategi för att möta behoven av flexibilitet. De senaste åren har bemanningsbranschen ökat kraftigt i Sverige och har idag 65 500 anställda. Tidigare internationella studier visar att bemanningsanställda känner en lägre arbets-tillfredsställelse än andra anställda. Eftersom bemanningsanställda i Sverige generellt har bättre anställningsförhållanden än anställda i andra länder kan utländska studier inte enkelt överföras till svenska förhållanden.Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka om bemanningsanställda uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö i enlighet med teori och tidigare forskning och att undersöka hur de upplever sin arbetstillfredsställelse.Tre olika teorier med olika faktorer som förklaringsgrund används för att utvärdera den psykosociala arbetsmiljön.

Då det sedan 2005 har varit obligatoriskt för företag att värdera sina finansiella tillgångar enligt IAS 39 fann vi det intressant att fördjupa oss i vilka effekter den nya redovisningen gett. Inom banksektorn utgör andelen finansiella tillgångar en stor del av de totala tillgångarna, varför vi beslöt oss för att undersöka just den branschen. För att kunna få ett tillfredsställande djup i uppsatsen valde vi att göra en fallstudie över Swedbank. Den forskningsfråga som vi har valt att undersöka är: Vilka effekter har värdering till verkligt värde av finansiella instrument i Swedbank haft för externa intressenter? Vi har valt att dels använda oss av intervjuer med personer som har olika kunskapsområden, för att få en mer övergripande bild, dels har vi granskat Swedbanks årsredovisningar för att se eventuella effekter i siffror.

Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys.

Det eftersträvade syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon koppling mellan värdepremien och företagsstorlek på den svenska marknaden, dvs. om små svenska företag har högre värdepremie än stora eller tvärtom. För att ta reda på det delade jag den generella värdepremien för samtliga aktier i två värdepremier enligt storleken. Vidare utförde jag en jämförelse mellan värdepremien för små företag (VMGS) och värdepremien för stora företag (VMGB). Därefter var avsikten att verifiera huruvida CAPM modellen gav en bra förklaring av de olika värdepremierna.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete var att försöka kartlägga vilka slags erfarenheter och attityder till litteraturläsning som finns bland andraspråkselever och jämföra detta resultat med tidigare forskning som gjorts inom området utifrån ett köns- och etnicitetsperspektiv. Målsättningen för arbetet var även att försöka utröna vilka slags orsaksfaktorer som kan tänkas ligga bakom eventuella likheter och skillnader. För att uppnå detta syfte valde jag att, med hjälp av enkätformulär, göra en kvantitativ undersökning i några andraspråksklasser på gymnasienivå. Vid bearbetningen av dessa valde jag avslutningsvis att, med utgångspunkt i den genusteorietiska och postkoloniala vetenskapstraditionen, dels göra en komparativ analys mellan tidigare forskning och uppsatsens empiri, dels försöka påvisa några tänkbara orsaksförklaringar till eventuella attitydskillnader. Resultatet av undersökningen visar på, inom vissa områden, uppseendeväckande stora skillnader mellan de resultattendenser som framkommit i tidigare forskning och det empiriska underlag denna uppsats grundar sig på.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013.

Den generella åsikten är att förorter betraktas som utsatta områden. Många individer som är uppväxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhället i övrigt stigmatiserar dessa områden. Trots de negativa perspektiven på dessa områden, finns det individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda områdena. Det finns individer som inte låter sig påverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. Många växer upp i förorterna och lyckas bli framgångsrika individer som sedan tar sin rättfärdiga plats i samhället.Denna studie vill belysa dessa individer och vad som ligger bakom deras framgångar genom att låta informanter med akademisk utbildning få skildra sina egna livsberättelser.

I Hälso och sjukvårdslagen står bland annat ?Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen?. Att se om detta mål stämmer överens med verkligheten är ett omfattande projekt. I den här uppstasen diskuteras de olika sätt som finns för att mäta lika fördelning av vård; vårdutnyttjande, tillgång till vård, sjukvård fördelat utifrån behov och fördelning av hälsostatus i befolkningen. Uppsatsen innehåller även en empirisk analys av vårdutnyttjande där unga mellan 18-30 år jämförs med åldersgruppen 31-65 år.

Denna uppsats intresserar sig för motiven till företagsförvärv. Företagsförvärvens effekter har i många studier visats vara negativ ur aktieägarsynpunkt men trots detta så fortsätter företagsledningar att företa företagsförvärv. Denna paradox har gjort att många forskare intresserat sig för att undersöka företagsledningarnas motiv till företagsförvärv för att på den vägen eventuellt kunna lösa paradoxen. Det empiriska underlaget i sådana undersökningar har oftast tagits fram genom intervjuer med olika personer med djup insyn i företagsaffärer. Denna uppsats undersökning har dock inriktat sig på att använda s.k.

En grundläggande förutsättning för landsbygdens utveckling är en bofast befolkning och sysselsättning. En god möjlighet för att skapa förutsättningar för en levande landsbygd är att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgångar. En begränsande faktor för landsbygdens utveckling har under lång tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva inställningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgått förändringar med tyngdpunkt på differentiering av strandskyddet. Lagändringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet där tillgången på stränder är god och exploateringsgraden är låg. En av förändringarna innebar att byggande i strandnära lägen ska kunna tillåtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.

Gain IT Architecture & Solutions AB (refereras till som Gain IT) är ett litetHuskvarnabaserat IT-företag. De är verksamma inom de tre affärsområdenaprodukt, konsult och service. Inom produktområdet sker försäljning avprogramvaror och deras egenutvecklade webbapplikationer. På konsultsidanerbjuder Gain IT bl.a. utveckling av webbapplikationer.

En av de största faktorerna för företagens lönsamhet är effektivt ledarskap. Belägget för uttalandet är att bra ledarskap leder till motiverade och därmed produktiva medarbetare medan svagt ledarskap bidrar med motsatsen. För att få effektiva medarbetare fordras således motivation som skall uppstå genom chefens agerande. Frågan är vilket agerande som skapar och leder till att medarbetarna blir motiverade. Med andra ord, vad krävs av chefen för att erhålla motiverade medarbetare?Vi skall med undersökningen utreda vilka konkreta ledaregenskaper hos en butikschef som leder till att medarbetarna blir motiverade.