Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utpräglat tjänstesamhälle där majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjänstesektorn. Detta får konsekvenser i form av hårdare konkurrens och högre krav på såväl befintliga som nya aktörer. Ett sätt att stå emot konkurrensen, differentiera sig och erhålla marknadsandelar är att skapa innovationer.Trots att utvecklingen mot tjänstesamhällen är global och tycks vara här för att stanna råder det brist på empiriska studier för hur tjänsteföretag kan arbeta med att stimulera innovationer. Forskning på området har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsägelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och är till stor del inte överförbar på tjänsteföretag.Avsikten med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur tjänsteföretag kan stimulera innovationer.

Varför är vissa företag duktiga på att arbeta med ständiga förbättringar och andra inte? Vad skiljer ett framgångsrikt företag från ett mindre framgångsrikt och varför lyckas vissa företagsledare få gehör för sina idéer hos de anställda medan andra kapitalt misslyckas med detsamma? Detta examensarbete syftar till att analysera hur C2 Management ABs kunder kan förbättra användningen av förbättringsverktyget System C2?. Det är författarnas förhoppning att resultatet av denna studie primärt skall bidra till ett ökat användande av förbättringsverktyget och sekundärt ge företagsledningar en vägledning om hur de kan gå till väga när en förändring ska genomföras. Problemet som denna studie ställts inför upptäcktes i samband med en kundutvärdering av System C2? som genomfördes under våren 2004.

I inledningen förklarar vi vårt intresse för svenska företag som har framgång utomlands, och hur vi utgick ifrån detta, våra personliga perspektiv och ett intresse för så kallade born globals då vi valde fokus för uppsatsen. Vi avgränsade oss till att undersöka entreprenöriella uppsalabaserade programvaruföretag med utländska kunder, vilka kan sägas vara bra representanter för born global kategorin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa kommer i kontakt med sina internationella kunder.Teoriavsnittet inleds med en orientering av traditionell internationaliseringsteori och varför denna inte är applicerbar på born globals, varpå en definition av detta begrepp följer. Därefter presenteras en modell för att förklara uppkomsten av born globals, där vikten av intern kunskap framhävs. Vad avser specifikt hur själva kontakten med kunderna uppstår, är ett område där vi inte funnit några förklaringar i teorin.Vi har ur en företagsdatabas sorterat ut de företag som stämmer in på våra kriterier för studien.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en Generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den Generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.

Denna rapport ingår i ett examensarbete på avancerad nivå inom ämnet produktutveckling.Arbetet innefattar en fallstudie som genomförts vid RTGA, Scania CV AB i Södertälje.Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och har genomförts av undertecknad,teknologstudent från Mälardalens Högskola vårterminen 2015. Rapporten har upprättats i tvåversioner, en för Scania CV AB respektive en Generell version där känslig företagsspecifikinformation har censurerats.I takt med att utvecklingen av motorprestanda fortskrider, med avseende på ökademotoreffekter samt teknikutveckling för emissionsreglering, så ökar också kravet på prestandaför kylsystem som måste klara av att kyla bort högre effekter. Fordonskombinationer medkraftfulla laddluftkylare löper dock stor risk att drabbas av utfälld kondens som fryser till is iladdluftkylaren vid låga omgivningstemperaturer. Isen medför ett tryckfall i laddluftkylarenmed prestandabortfall som följd. Scanias lösning till problematiken är en så kallad kylargardinsom syftar till att reducera kylluftflödet genom laddluftkylaren till den mån att isbildning intesker.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla en metod som, istället för metallanalyser, kan förutsäga bleksvaret i efterföljande peroxidblekning av pappersmassa. Det är allmänt känt att övergångsmetaller katalyserar sönderfallet av väteperoxid mycket effektivt, där mangan, koppar och järn är de effektivaste katalysatorerna vid massablekning. Vid Östrands massabruk (dåvarande SCA Graphic Sundsvall AB), där arbetet utfördes, var koncentrationen av mangan högre än andra skadliga metaller, varför mangan hade en mycket betydande roll. Metallanalyser kan användas för att i viss mån förutsäga bleksvaret i efterföljande peroxidblekningar. Dessa analyser är dock kostsamma, långsamma och komplicerade varför en billig, snabb och enkel metod är att föredra.

Utifrån ett handelsrättsligt perspektiv har skiljeförfarandet som tvistelösningsmetod alltjämt varit att föredra. Kommersiella aktörers speciella krav på handläggningen upprätthålls med hjälp av en stark partsautonomi som möjliggör en insynsfri, snabb, effektiv och ändamålsenlig handläggning. Effektiviteten aktualiseras inte minst på grund av uppbyggnaden som ett eninstansförfarande. Ett förfarande utan en Generell överprövningsmöjlighet medför vissa inskränkningar i parternas rättssäkerhet. Den inskränkta rättssäkerheten i ett skiljeförfarande anses dock kompenseras av att parterna är medvetna om förfarandets uppbyggnad och av att det står dem fritt att välja varsin skiljeman de har förtroende för.

SammanfattningMed bakgrund i en teoretisk modell som omfattar trygghetsdimensionerna: Arbetstrygghet,sysselsättningstrygghet, inkomsttrygghet och kombinationstrygghet undersöker uppsatsenupplevelsen av arbetslivstrygghet. Dessa fyra trygghetsdimensioner utgör även grunden föruppsatsens struktur både i avseende empiri, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Sammanfattningsvis visar uppsatsens resultat att det rådde en positiv syn på anställningsskyddetgenom LAS. Bland de fackligt aktiva respondenterna fanns det även en uppfattningom att anställningsskyddet i synnerhet gynnar arbetslivets mer utsatta grupper, något somstår i kontrast till tidigare forskning. Även om anställningsskyddet var av betydelse för respondenternavar dock möjligheten till arbete i Generell mening viktigare och detta fram förallt för respondenter med låg utbildningsnivå. Uppsatsen visar också att inkomsttrygghet isynnerhet var viktig för ensamstående med barn och i förläningen att flerförsörjarmodellenuppgavs ha stor betydelse.

Trakthyggesbruk är det skogsbruk som i över ett halvt sekel dominerat i Sverige. På senare år har dock detta skogsbruk ifrågasatts gällande främst den naturhänsyn som det lämnar samt att trakthyggesbruket bedrivs på i princip all skogsmark som brukas. Detta leder till liten variation bland de uppväxande skogarna, och flera myndighetsutredningar och rapporter hävdar att Sveriges nationella mål för bevarande av natur och miljö inte kommer att nås om inga omfattande förändringar görs i sättet att bruka skogarna på. I denna rapport undersökte jag om zonerat skogsbruk, s.k. triadskogsbruk, är ett bra alternativ till dagens traditionella skogsbruk i Sverige i syfte att uppnå hög virkesproduktion och biologisk mångfald på landskapsnivå.

Kriget i Syrien har lett till att mer än 9 miljoner människor tvingats fly från sina hem. En relativt liten andel av dessa, vid författandet av denna uppsats 84 000, skyddssökande har sedan inbördeskrigets början sökt asyl i någon av EU:s medlemsstater. Denna flyktinggrupp har mötts med varierande mottagande i de olika medlemsstaterna. Det svenska migrationsverket har sedan september 2013 bedömt att alla skyddssökande från Syrien åtminstone bör beviljas status som alternativt skyddsbehövande och därmed beviljas permanent uppehållstillstånd, även i brist på grunder att beviljas flyktingstatus. En sådan praxis förekommer inte i någon annan medlemsstat.

Konkurrensen på dagens varumarknad är hård, studier gjorda av bl. a. Robert G Cooper visar att en stor del av produktlanseringarna misslyckas. I denna hårda miljö har varumärket blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och det som förmår att höja en produkt över en annan. Speciellt nya företag är hårt utsatta i denna miljö i och med att de ofta saknar de ekonomiska och organisatoriska resurser som de etablerade företagen innehar.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med föreliggande studie var att beskriva prevalens av ryggsmärta hos ett slumpmässigt urval av svenska ungdomar ur SIH-studien 2004, Skola-Idrott-Hälsa en nationell studie om barns och ungdomars hälsa och omgivande faktorers betydelse för deras fysiska aktivitet. Dessutom var syftet att beskriva köns- och åldersskillnader samt hur stor andel av de med Generell ryggsmärta 2004 som hade rapporterat ryggsmärta 3 år tidigare. Vidare var syftet att koda ryggsmärtan i fyra olika fält markerad på smärtteckning, och undersöka om skillnader förelåg mellan barn och ungdomar med ländryggsbesvär och de utan ryggbesvär i fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet samt psykologiska faktorer såsom stress, nedstämdhet och trötthet. Metod: Barn och ungdomar 12, 15 och 18 år svarade i enkät på frågan: har du ont i ryggen idag, och markerade ryggsmärta på en smärtteckning. Denna kodades och smärtan kartlades utifrån 4 anatomiska lokalisationer, eller fält: 1)nacke, 2)bröstrygg, 3)ländrygg och 4)smärta i fler än ett fält på ryggen.

Skogsbruket är en viktig del i den Svenska miljön och för kulturlandskapet samt att såg och pappersindustrin är viktiga sociala inslag för glesbygden. Storbritannien är den största marknaden för många av Sveriges sågverksföretag. Idag är den brittiska marknaden med byggande av trähus växande och många av de ledande företagen har sin hemvist i skottland men expanderar i hela Storbritannien. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett aktuellt ämne som är omdiskuterat och kommer att bli allt mer aktuellt framöver då formella rapporteringssystem ökar i användande. I detta examensarbete undersöks hur kunder till svenska sågverksföretag i Storbritannien uppfattar leverantörernas arbete med CSR.

Robert Putnam har argumenterat för att länder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsättningar för skapandet av socialt kapital. Då Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsättningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. Tillgången till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer Generell tillit och ett förtroende som sträcker sig utöver de individuella kontaktnäten och slutligen även innefattar samhället i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltså en förmåga att inte bara se till sin egen nytta utan även till samhällets bästa. En rad studier pekar emellertid på att det traditionella föreningslivet står inför stora svårigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt färre medlemmar vilket skulle kunna låta påskina att det en gång så starka sociala kapitalet i Sverige håller på att urholkas.

Trafiken på våra vägar ökar stadigt och det finns inga tecken på att denna trend kommer att brytas. Denna utveckling innebär en mängd problem såsom ökat buller, mer utsläpp och ökad trängsel. En lösning på trafikproblemen är att utnyttja de befintliga vägarnas kapacitet på ett bättre sätt. Genom att få bilisterna att välja alternativa vägar, resa på andra tidpunkter eller välja alternativa transportmedel kan trängseln på våra vägar minska och därmed minskar också utsläpp och buller. Ett sätt att påverka bilisterna är genom att förmedla information om, exempelvis, rådande trafikförhållande och alternativa resvägar.