Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Demokrati som politisk styrelseform har sitt ursprung i antikens Grekland och på den tiden innebar demokrati något helt annat än idag. Idén om det representativa styret kom att växta fram under 1700-talet och denna form av styrelseskick kom sedan i sin tur också att förändras med tiden. De politiska teoretiker som levde under denna tid skrev om olika förutsättningar som behövde vara uppfyllda för att ett slags folkstyre skulle kunna skapas. Några filosofer skrev om en så kallad kontraktsteori, där rationella människor gemensamt beslutade att det enda rättvisa var ett samhälle med lika rättigheter för alla. Utifrån dessa idéer om ett utopiskt statsskick har sedan demokratibegreppet kommit att utvecklas av modernare filosofer som haft andra tankar om ett representativt styre och demokrati är i modern mening ett ungt statsskick.

Sedan skördeskadeskyddet försvann i Sverige år 1994 har det inte varit möjligt att i någon övergripande utsträckning försäkra växande grödor. Svenska lantbrukare producerar årligen råvaror för miljardbelopp utan möjligheten att skydda sin odling mot oförutsägbara yttre händelser. Examensarbetet är del av en förstudie till ett forskningsprojekt som Macklean Strategiutveckling AB kommer att starta i juni 2013, gällande möjligheterna att försäkra växande gröda. Examensarbetet behandlar följande frågeställningar. Är nederbörd bidragande orsak till skördesänkningar? Finns det något behov att utveckla en frivillig grödaförsäkring mot nederbörd? Det har i examensarbetet valts ut tio gårdar inom produktionsområde ett (Götalands södra slättbygder), en gård i varje skördeområde. Gårdarnas faktiska skördar av höstvete, vårvete samt vårkorn har tagits från år 2000 till år 2012 och jämförts mot normskördarna inom varje skördeområde. Observationerna som hade negativa skördeavvikelser >30 % sammanställdes i tabell 1.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

Bakgrund och problem: Intäkter är en viktig post i den finansiella rapporteringen för användares beslutsfattande. Dock omgärdas intäktsredovisningen av flera svårigheter gällande bedömningar av när och till vilket belopp intäkter ska redovisas. Detta är speciellt ett problem vid redovisning av uppdrag som löper över flera redovisningsperioder, vilket är vanligt i byggbranschen. IASB har haft ett förslag till en ny standard för intäktsredovisning ute på remiss och IASB:s främsta syfte är att redovisningen ska vara användbar för användare av finansiella rapporter. Införandet av en ny standard kommer att innebära förändringar i byggbolagens redovisning och därmed även användbarheten i redovisningsinformationen.

Den här studien genomfördes i Helsingborgs kommun som ett examensarbete inom livsmedelstillsynsprogrammet på Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Idén med uppsatsen uppkom efter att författaren deltagit i ett möte på miljökontoret i Helsingborg. En kontroll som gjorts bland livsmedelsbutiker i kommunen visade att 60 % av livsmedelsbutikerna fick underkänt vid inspektioner. De områden som fick flest anmärkningar var rengöring och underhåll av lokaler och utrustning, internrevision och temperaturer i kylar och frysar. Över hälften av butikerna fick underkänt vid kontrollen vilket visar på att det uppenbarligen finns brister i egenkontrollen.

IT-företaget Medius tillhandahåller en produkt för ärendehantering, Medius Flow. I denna produkt finns ett visst stöd för dokumenthantering, närmare bestämt en möjlighet att klassificera dokument och lagra dem via Medius Flow. En av Medius kunder har efterfrågat mer funktionalitet och möjligheter att kunna sätta rättigheter på dokument, alltså bestämma vem som ska ha tillgång till ett specifikt dokument.Examensarbetet har gått ut på att undersöka olika lösningar för att implementera dokumenthantering i Medius Flow, utvärdera dessa och sedan implementera den lösning som verkar vara bäst.Efter att en kundintervju utförts framkom krav på systemet i form av bland annat utökade rättighetsfunktioner, möjlighet att skapa arbetsflöden och att man lätt ska kunna hitta dokumenten.Tre olika lösningsförslag togs fram. Det första gick ut på att vidareutveckla den dokumenthantering som finns i Medius Flow idag. Det andra gick ut på att använda sig av ett tredjepartsdokumenthanteringssystem och sedan bygga en integration mellan Medius Flow och detta system.

Syftet med studien är att undersöka lantbrukarnas beslutfattande i relation till risk. Mer specifikt undersöks och identifierar studien vad som är grundkällorna/domänerna till risken. Inom varje källa/domän identifieras lantbrukarnas attityd och hantering av risk utifrån lantbrukarnas perspektiv. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex lantbrukare i Hallands län, där lantbrukarna själva får berätta utifrån sina egna perspektiv var de upplever att risken finns på gården och hur de hanterar risken. Även sex påståenden ställs i ett format som kallas ?Likert statement scale? under intervjun beträffande lantbrukarnas risktagande för att fånga upp en generell riskattityd bild. Lantbrukarna upplever risk inom ett flertal domäner som i produktion, pris/marknad, finansiell, person och humankopplad och institutionella områden.

Meningen med denna studie var att låta de biologiska barnen i familjehemmet komma till tals om hur de upplevde uppväxten i ett familjehem och hur uppväxtförhållanden har påverkat dem som vuxna. För att besvara studiens syfte har vi använt oss av tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Vi valde en halvstrukturerad intervjumetod med öppna underfrågor där intervjuguiden var vårt underlag för våra samtal. Respondenterna inledde med en liten berättelse av sin uppväxt. Därefter övergick intervjun till att vara strukturerad med en öppen rörlighet i både frågor och svar.

Hållbarhetsredovisningar försöker ge en bild utav hur företag arbetar med ekonomiska, miljömässiga samt sociala frågor för att nå en mer hållbar utveckling. Trots att det inte finns någon lag som tvingar företag till att upprätta hållbarhetsredovisningar, väljer många företag att göra det ändå. Syftet med denna uppsats var att försöka ta reda på vilka olika bakomliggande motiv som kan finnas för att företag väljer att upprätta en sådan redovisning, trots att de egentligen inte behöver göra det. Vi ville även ta reda på i vilken utsträckning företagen själva anser att de följer GRI: s riktlinjer, då de etablerats som en praxis för hur hållbarhetsredovisningar bör utformas. Dessutom ville vi undersöka om vi kunde identifiera några skillnader mellan två olika kategorier av företag.

Denna uppsats undersöker konsekvenserna av den svenska skolans kommunaliseringen under perioden tidigt 1990 - tal till början av 2012. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetsförhållandena har förändrats för lärarna samt ge förslag på hur rådande system kan förbättras. Tre olika områden har undersökts närmre; förändringen av lärarnas lönenivå, lärarnas arbetstid och lärarnas arbetsuppgifter. Den rent konkreta frågeställningen i uppsatsen är: Hur har den kommunala skolan utvecklats när det gäller lönenivå, arbetstid och arbetsuppgifter och vilka konsekvenser har det fått för lärarna under perioden början av 1990-talet fram till början av 2012? Material till detta arbete har hämtats ifrån intervjuer med två rektorer och två lärare som har arbetat i skolan före, under och efter kommunaliseringen, samt de kollektivavtal som slutits mellan den offentliga skolans arbetsgivare och de två största fackförbunden för lärare, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, under den undersökta tidsperioden.

Bakgrund och problemformulering: Företagsvärderingar och branschanalyser kan se olika ut och rikta sig till olika intressenter. För att kunna jämföra ekonomisk information krävs en god uppfattning om vad som är värderelevant att undersöka närmare i företagens redovisningar inför investeringar i den valda branschen. Målet för samtliga investerare är att risken för hela portföljen eller investeringen ska vara så låg som möjligt och samtidigt ge största möjliga avkastning. Olika redovisningsmått kan då användas för att utvärdera finansiella rapporter från företagen inför investeringar på aktiemarknaden. Syfte: Studiens syfte är att objektivt utvärdera om det finns något enskilt nyckeltal uträknat från årsredovisningen hos sju fastighetsbolag som bäst beskriver deras marknadsvärde på Stockholmsbörsen.Avgränsningar: Studien grundar sig på sju svenska fastighetsbolag med sex stycken nyckeltal.

Bakgrund: Studier visar att patienten, framför allt kvinnor, upplevde sig utlämnade, nervös, ångestfyllda och oroliga inför och under det korta mötet med anestesisjuksköterskan innan operation.Syftet: är att undersöka patientens upplevelse av obehag och delaktighet i mötet med anestesisjuksköterskan inför en nedsövning och om patientens kön har någon betydelse för detta.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt där enkät valts som datainsamlingsmetod med totalt 44 respondenter.Resultat: Majoriteten av respondenterna upplevde ingen obehagskänsla inför en anestesi, av de få som upplevde påtaglig med obehag var samtliga kvinnor. Medan en majoritet av respondenter kände sig delaktiga i vårdarbetet inför en nedsövning, var en fjärdedel inte tillfredsställda. En fjärdedel av respondenterna önskade större delaktighet, medan övriga inte ville eller inte visste ifall de ville vara delaktiga. Männen kände sig mindre delaktiga i vårdarbetet än kvinnorna samtidigt som de inte hade en större önskan om att vara delaktiga. Kvinnor däremot kände sig mer delaktiga, än män, och hade dessutom en önskan om att vara delaktiga.

Syftet med detta projekt, som har bedrivits hos Fundia Special Bar AB i Boxholm, är att med hjälp av bland annat upprättandet av nya layouter bidra till att produktiviteten i en av företagets avdelningar, färdigställningsavdelningen, förbättras. En produktionssimuleringsmodell har tagits fram för att illustrera nuläget samt för att utvärdera föreslagna förändringar. Färdigställnings-avdelningen förädlar valsade stålprofiler genom riktning, kapning, värme-behandling etcetera. Projektet inleddes med att data samlades in och analyserades för att skapa en bild över vilka produkter avdelningen hanterar, hur de hanteras samt i vilka volymer de hanteras. Baserat på denna analys gjordes en flödeskartläggning och en beskrivning av nuläget som visade på ett stort antal möjliga tillvägagångssätt i bearbetning av material.

Den nya tidens utmaningar ställer allt högre krav på effektivitet och flexibilitet hos verksamheter. Traditionella informationssystem har svårt att tillmötesgå dessa krav. Den serviceorienterade arkitekturen (SOA) betraktas som ett nästa steg i utvecklingen, med syfte att hantera denna problematik. Förutsättningarna för att ett förändringsarbete skall lyckas kan definieras i termer av överblickbarhet, samförståelse (medvetenhet) och meningsfullhet. En lyckad övergång till SOA förutsätter att dessa faktorer har beaktats i förändringsarbetet. Begreppet SOA är fortfarande nytt för många och därmed kan förväntningar på arkitekturen variera stort.