Uppsatsen syftar till att identifiera faktorer som pÄverkar vid köp via enprisjÀmförelsesida. Faktorerna söks bÄde i konsumentens tillvÀgagÄngssÀtt samtprisjÀmförelsesidans utformning. Identifieringen av faktorer sker med hjÀlp avett eget utvecklat ramverk för utvÀrdering. Ramverket bygger pÄ befintligateorier och modeller som presenteras i litteraturgenomgÄngen. I uppsatsenpresenteras empiriskt material frÄn observationer och djupintervjuer med tiorespondenter.

Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september 1996 och skulle ersÀtta den gamla ackordslagen. Syftet med den nya lagen var att det skulle bli enklare att rekonstruera krisföretag som bedömdes ha utsikter till en framtida lönsam verksamhet. Genom rekonstruktionsförfarandet fÄr företaget ett rÄdrum att arbeta med de ekonomiska problemen utan att för tillfÀllet riskera en konkurs. Det har dock visat sig att lagen inte blev den succé mÄnga hade hoppats pÄ. Sedan införandet fram till 2006 har endast 1507 företag ansökt om att bli rekonstruerade.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Det hÀr Àr en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som Àr professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par Ärs tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har sjÀlv undervisats i formen och tycker det Àr ett bra sÀtt att tillgodogöra sig kunskap pÄ.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om modellen ocksÄ passar för att beskriva vad som hÀnder i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jÀmför jag modellen med tvÄ andra dialogmodeller för att sÀtta fingret pÄ vad som skiljer dem Ät och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med pÄ omrÄdet.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. DÀremot försöker jag utifrÄn min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svÄrt att anvÀnda sig av i ett konkret fall.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker Àven om förhÄllandet skiljer sig nÀr vi endast tittar pÄ gruppen kvinnor, och gör en jÀmförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi anvÀnder oss av tvÄ modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. VÄra resultat ger tydliga indikationer pÄ lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en Ànnu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en sÄ kallad dubbel diskriminering, dÀr den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön Àn invandrarkvinnor..

Vid utgÄngen av 2011 hade Scania det Äret levererat omkring 72 000 lastbilar, 8 000 bussar och 7 000 marin- och industrimotorer. Denna jÀtte inom branschen för tillverkning av tunga fordon Àr vÀlkÀnd för sin företagsfilosofi dÀr de tre kÀrnvÀrdena kunden först, respekt för individen och kvalitet utgör grunden. UtifrÄn dessa utvecklas hela företagets verksamhet. Virtuella metoder för monteringsverifiering har anvÀnts vid Scanias chassimontering och hyttmontering sedan ett antal Är under benÀmningen digital provmontering (DTA). Idén har varit att sÀkra monterbarheten i tidiga faser i produktutvecklingsprocessen, innan fysiska prototypartiklar bestÀlls.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om virtuella metoder skulle kunna införas Àven vid motormonteringen.

I ett samhÀlle som prÀglas av diskussioner kring klimatförÀndringar, energikris och överkonsumtion Àr aktörer pÄ alla nivÄer skyldiga att bidra till ett effektivare energiutnyttjande. Klart Àr att Sveriges energikonsumtion mÄste sÀnkas för att klimatmÄlen ska kunna uppnÄs och denna rapport Àmnar undersöka hur detta kan göras pÄ kommunal skolnivÄ, en instans med knappa resurser men goda effektiviseringsmöjligheter. MÄlet var att frambringa förslag pÄ ÄtgÀrder och förÀndringar som kan bidra till att minska energiförbrukningen i svenska skolor. Objektet för fallstudien Àr Bergshamraskolan, en relativt stor skola belÀgen i Solna kommun utanför Stockholm. Skolan byggdes pÄ 60-talet och har sedandess genomgÄtt ett fÄtal upprustningar och renoveringar, energistandarden var dÀrför genomgÄende lÄg. Utredningen inleddes med en omfattande litteraturundersökning dÀr tidigare forskning och liknande arbeten granskades.

I detta tvÀrvetenskapliga arbete studeras frÄn den matematiska sidan tre klassiska populationsmodeller: Malthus tillvÀxtmodell, Verhulsts logistiska modell och Lotka-Volterras jÀgarebytesmodell. De klassiska modellerna jÀmförs med stokastiska. De stokastiska modeller som studeras Àr födelsedödsprocesser och deras diffusionsapproximation. JÀmförelse görs med medelvÀrdesbildade simuleringar.Det krÀvs mÄnga simuleringar för att kunna genomföra jÀmförelserna. Dessa simuleringar mÄste utföras i datormiljö och det Àr hÀr den datalogiska aspekten av arbetet kommer in.

Följande arbete utfördes i samarbete med m4solutions AB, Halmstad, och Volvo Buses AB, Göteborg.Volvo?s bussar anvÀnder idag luftintag vilka de önskar minska kostnaden för, varför en instruktion har utformats för att bistÄ kommande förbÀttringsarbete av luftintag med information och stöd. Föreliggande projekt, vilket genomfördes i samarbete med kandidatarbetet Instruktion för optimering av luftintag av Hung & Bodin (2011), bistÄr denna instruktion med CAD- och berÀkningsunderlag. Arbete resulterade i en planering, analys och utvÀrdering av flödesberÀkningar för tvÄ typer av luftintag, vilka anvÀnds av Volvo idag. Baserad pÄ denna analys presenteras förslag till förbÀttringar för kommande flödesberÀkningar. För att möjliggöra ett enkel skapande av CAD-modeller av luftintag skapades Àven ett CAD-underlag i programmet Catia V5. I denna kan anvÀndaren genom ett antal enkla val utforma ett luftintag, bland annat för anvÀndning i olika datorstödda berÀkningar..

Denna uppsats Àr en hermeneutiskt inspirerad studie som undersöker hur dokumentÀrfilmskapare ljudlÀgger sina filmer och vilka intentioner som ligger bakom deras ljudlÀggningar.Genom kvalitativa intervjuer med tre dokumentÀrfilmskapare som Àr vÀletablerade i den svenska filmbranschen ska lÀsaren fÄ inblick och ökad förstÄelse för ljudlÀggningsarbete i dokumentÀra filmer. Det empiriska materialet som samlas in genom intervjuerna analyseras med hjÀlp av tvÄ filmljudanlysmodeller som Àr tagna ur lÄngfilmssammanhang. Dessa modeller möjliggör en tolkning och vÀrdering av intervjusvaren ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultat av studien visar likheter och variationer i de intervjuade respondenternas tanke- och arbetssÀtt. Det Àr möjligt att applicerar nÀstan all empiriskt material pÄ teorierna som syftar pÄ ljudlÀggningar för spelfilms- och biografproduktioner trots att respondenterna inte alls Àr medvetna om det.

Min dröm Àr att fÄ formge skor! DÀrför blev mitt mÄl med examensarbetet att lÀra mig ?allt? om skor! Min förhoppning var naturligtvis att fÄ designa en liten kollektion Ät ett företag och jag hade turen att fÄ göra ett projekt Ät Kavat som utvecklar och tillverkar barnskor i Kumla. PÄ grund av tidspress för att produkten skulle komma med i kollektionen fick jag göra litteraturstudien i efterhand. Första delen handlar dÀrför om den konkreta uppgiften Ät Kavat och den andra delen Àr en fördjupad undersökning om utveckling och tillverkning av skor, hur tillverkningsmetoder och produktion har Àndrats genom historien samt skomodets historia.Uppdraget Ät Kavat blev att designa en liten kollektion babyskor som skulle anpassas till en given lÀstmodell och ingÄ i sommarkollektionen 2006. Syftet var att erbjuda smÄ barn praktiska och roliga lÀra-gÄ-skor och att designa könsneutrala modeller för att bidra till att sudda ut grÀnsen för vad som Àr typiskt flickigt och pojkigt.

Kommunerna i Stockholms lÀns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nÄ en högre sjÀlvförsörjningsgrad och delaktighet i samhÀllet. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlÀnda flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbÀttra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har anvÀnts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartlÀggning informellt och med yrkesbedömning genom tre mÄnader praktik pÄ arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nÄ projektets ÀndamÄl.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

I denna studie beskriver och analyserar vi lÀrares uppfattningar om att skriva sig till lÀsning med hjÀlp av datorn. I vÄr bakgrund ligger fokus pÄ lÀsning och skrivning och dÀr finns en presentation av olika metoder för att lÀra sig lÀsa och skriva. Presentationen avslutas med en beskrivning av Tragetons modell som Àr Àmnet för denna undersökning. Eftersom vi Àr intresserade av lÀrarnas uppfattningar har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som tillsammans med sina elever arbetar enligt ovanstÄende modell. Resultatet visar att lÀrarna tycker att det Àr en bra modell som ger en god lÀs- och skrivutveckling.

Allt fler yrkesgrupper efterfrÄgar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag Àven utanför det kliniska omrÄdet. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. TeorigenomgÄngen har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrÄn praxis och perspektiven pÄ handledning Àr mÄnga. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning.