Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, pÄverkat utformningen av vÄra stÀder. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sÀgas ha funnits under den moderna epoken frÄn 1850 och framÄt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trÀdgÄrdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjÀlp av inventering pÄ plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot tvÄ utbyggda omrÄden i UmeÄ (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planomrÄde mitt emellan dessa tvÄ. Det Àr naturligtvis svÄrt att pÄstÄ att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det omrÄde som stÄr i begrepp att bebyggas. DÀremot tycker jag att man i omrÄdenas utformning och med hjÀlp av planhandlingar kan utlÀsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet.

I denna uppsats jÀmför vi reporÀntan mot marknadens förvÀntningar pÄ den framtida reporÀntan med hjÀlp av enkÀtundersökningar och handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt.Vi baserar vÄra modeller pÄ ekonomiska teorier, förvÀntningshypotesen, och antaganden som vi applicerar pÄ vÄr statistiska analys. Med regressionsanalys försöker vi utröna vilken av metoderna som förklarar reporÀntan pÄ 3-, 12- och 24 mÄnaders sikt. Vi jÀmför ocksÄ modellernas prognosförmÄga för de olika tidshorisonterna. Det vi slutligen kommer fram till Àr att bÄda metoderna förklarar reporÀntan bra pÄ tre mÄnaders sikt. PÄ lÀngre sikt tenderar marknaden att överskatta sina förvÀntningar om reporÀntan och investerare kommer att krÀva en riskpremie.

Uppsatsen handlar om hur en Àldre byggnad av torp-liknande slag kan renoveras till att bli enbyggnad av modern standard. Detta görs genom att stegvis gÄ igenom de delar som behöveruppdateras och ge exempel pÄ hur de kan förbÀttras för att nÄ upp till en modern standard.Samtidigt har Àven tvÄ modeller gjorts. En i ?Revit Structure? över byggnadens konstruktion,men Àven en i ?Revit Architecture? dÀr en möjlig ny planlösning ges. Till slut mynnar detta uti ett förlag till ny planlösning som innehÄller alla de bestÄndsdelar som behövs för att skapa enmodern bostad.

Denna uppsats utreder för ett urval av 80 lÀnder hypotesen att inkomstojÀmlikhet mÀtt i ginikoefficienten har en negativ pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt mÀtt i BNP/capita. UtgÄngspunkten Àr att finna stöd för tidigare forskning pÄ inkomstojÀmlikhetens pÄverkan pÄ tillvÀxten. Den empiriska undersökningen görs med linjÀr regressionsanalys i fyra modeller dÀr tillvÀxt Àr den beroende variabeln, ginikoefficienten den oberoende samt ett antal kontrollvariabler för initial BNP-nivÄ, demokrati, utbildning, handel, livslÀngd, rÀttssÀkerhet och korruptionskontroll. Resultaten visar ett signifikant, men svagt, negativt samband mellan tillvÀxt och ojÀmlikhet. Dock lider modellerna av möjliga problem med endogenitet samt multikollinearitet.

I denna uppsats undersöker jag huruvida CAPM eller APT modellerna ger resultat pÄ den svenska aktiemarknaden mellan 1998 och 2007. Jag undersöker om nÄgon av dessa modeller passar in i den svenska aktiemarknaden och hurdan Àr resultatet. Det som gör uppsatsen intressant Àr att jag anvÀnder bÄda modellerna i en och samma studie och jÀmför resultatet av uppskattningar av modellerna. Som markandsindex har jag anvÀnt OMXS30 index och som makroekonomiska variabler i APT-modellen har jag anvÀnt inflation, oljepris, industriproduktionsindex och rÀnta. Resultatet av studien Àr att med de makroekonomiska variablerna, som jag har anvÀnt, ger bÄde CAPM och APT likvÀrdiga resultat.

Syftet med den hÀr rapporten var att skapa ett ljudbaserat skrÀckspel utifrÄn vissa ramar och modeller. Spelet bestÄr av tre banor med tre olika ljudbilder som utgÄr frÄn Murch (2005) fem spektrum. Med hjÀlp av undersökningen ville jag ta reda pÄ vilken av de tre banorna som var tydligast att följa och förstÄ och vilken som var, om nÄgon, mest skrÀmmande. Undersökningen bestod av tre urvalsgrupper, personer med mycket spelerfarenhet, personer med liten spelerfarenhet och synskadade. Personerna som deltog fick spela hela spelet för att sedan svara pÄ enkÀtfrÄgor samt medverka i en intervju.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat pÄ svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa tvÄ klimat ser ut pÄ svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslÀrares perspektiv. I studien anvÀnds Nicholls (1989) teori om de tvÄ motivationsklimaten. Empirin Àr inhÀmtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslÀrare pÄ tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.

DÄ dagens industrialiserade samhÀlle Àr i behov av att minska sitt beroende av fossila brÀnslen, bedrivs mycket forskning för att utveckla förnybara alternativ till dessa. Ett omrÄde dÀr denna typ av forskning har bedrivits lÀnge Àr transportsektorn, dÀr biodiesel och bioetanol Àr exempel pÄ förnybara brÀnslen utvunna frÄn vÀxter.Alger odlas sedan lÀnge i kommersiellt syfte, i huvudsak som livsmedel eller för utvinning av vÀrdefulla Àmnen sÄsom proteiner och pigment. PÄ senare tid har det dock Àven bedrivits ett flertal testodlingar för biodrivmedelsframstÀllning. Vissa arter av alger Àr mycket rika pÄ oljor eller kolhydrater, och genom att utvinna dessa kan drivmedel sÄsom biodiesel och bioetanol framstÀllas.Denna rapport beskriver hur en drivmedelsproduktion frÄn alger skulle kunna utformas pÄ en fiktiv ö i Stilla havet, ± 10? om ekvatorn.

Bakgrund och syfte: Det Àr viktigt för ett företag idag att hitta en position pÄ marknaden som fungerar i ett lÄngsiktigt perspektiv. Dessutom gÀller det för företaget att pÄ ett tydligt sÀtt positionera sin produkt eller sitt varumÀrke i kundernas medvetande. Ett företag som inte Àr nöjd med positioneringen kan vÀlja, eller Àr tvunget, att ompositionera.Vi har studerat fastighetsföretaget Norrviddens arbete med ompositioneringar av tvÄ varumÀrken, galleriorna Flanör i GÀvle och In: i Sundsvall. Syftet Àr att undersöka nÀr och varför ett företag Àr i behov av att ompositionera sitt varumÀrke eller sin produkt samt att beskriva hur processen kan gÄ till. HuvudfrÄgorna uppsatsen behandlar Àr:- Varför genomför ett företag en ompositionering av ett varumÀrke?- Vilka strategier kan ett företag anvÀnda sig av vid en ompositionering?- Hur kan en ompositioneringsprocess gÄ till?Metod: Vi har gjort en fallstudie dÀr vi har arbetat med ett induktivt angreppssÀtt med utgÄngspunkt i empirin.

I mars 2011 presenterades ett förslag om att reducera mervÀrdesskatten pÄ restaurang- och cateringtjÀnster exklusive alkohol frÄn den dÄvarande 25 procent till dagens 12 procent. Denna förÀndring förvÀntades skapa 3500 helÄrsanstÀllningar inom restaurang och cateringbranschen. (2011/12:RFR13, s.56-57)   I januari 2012 införde staten en sÀnkt momssats för restaurangföretagare frÄn den dÄvarande 25 procentiga momsen till dagens 12 procentiga moms.   Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för vilka aspekter som pÄverkar restauranger att förÀndra sin verksamhet i relation till den sÀnkta restaurangmomsen 2012. Utöver detta skall vÄrt empiriska material anvÀndas för att skapa en egen modell. Denna modell skall anvÀndas till att förstÄ organisationsförÀndring och faktorer som pÄverkar en sÄdan förÀndring.   För att komma nÀrmare studiens frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ ifrÄn ett antal olika modeller som berör organisationsförÀndring med fokus pÄ varför en förÀndring sker och vilka element som Àr viktiga att fokusera pÄ för att kunna studera denna förÀndring.

Att pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt forsla bort snö frÄn testbanor ute pÄ sjö-isar innebÀr i dagens lÀge att vÀldigt stora och tunga maskiner mÄste anvÀndas. Problemet Àr att isarna inte Àr tillrÀckligt tjocka i början av sÀsongen. Detta gör att de effektivaste redskapen för att röja snö inte gÄr att anvÀnda, pÄ grund av vikten. DÀrför mÄste lÀtta fordon anvÀndas tillsammans med lÀtta slungor eller frÀsar. I nulÀget finns inte kravet frÄn kunden pÄ tillverkarna, att minimera vikten pÄ redskapen, vilket gör att de automatiskt blir tyngre ju mer snö de kan röja undan. För att bestÀmma kapacitet pÄ slungorna/frÀsarna hos Track Team AB utfördes tester pÄ befintliga slungor och resultaten dokumenterades.

Att pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt forsla bort snö frÄn testbanor ute pÄ sjö-isar innebÀr i dagens lÀge att vÀldigt stora och tunga maskiner mÄste anvÀndas. Problemet Àr att isarna inte Àr tillrÀckligt tjocka i början av sÀsongen. Detta gör att de effektivaste redskapen för att röja snö inte gÄr att anvÀnda, pÄ grund av vikten. DÀrför mÄste lÀtta fordon anvÀndas tillsammans med lÀtta slungor eller frÀsar. I nulÀget finns inte kravet frÄn kunden pÄ tillverkarna, att minimera vikten pÄ redskapen, vilket gör att de automatiskt blir tyngre ju mer snö de kan röja undan.