DÄ det intellektuella kapitalet utgör en viktig del av ett företags totala tillgÄngar, har vi valt att undersöka hur hanteringen och styrningen av detta kapital ser ut i verkligheten. Dessutom ville vi se om vÄra undersökningsföretag skulle kunna förbÀttra sin hantering av IK genom att tillÀmpa de modeller som finns pÄ omrÄdet. De modeller vi valt att titta nÀrmare pÄ Àr Skandia Navigator, The Intangible Assets Monitor och IK Index modellen. Ingen av dessa modeller anvÀndes i dessa företag dÄ undersökningen gjordes. Vi har funnit att tvÄ av de fyra undersökta företagen har bÀttre förutsÀttningar för att tillgodogöra sig nÄgon av dessa modeller..

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frÄgestÀllningar utifrÄn centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstÄr mötet med det rekonstruerande sjÀlvet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebÀr detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande pÄ OmvÄrdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades dÀrefter utifrÄn en teoriram som grundade sig pÄ Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv.

I detta kandidaterbete studeras Gauss hypergeometriska differentialekvation, samt hur den hypergeometriska funktionen kan anv?ndas f?r att l?sa kopplingsproblemet (jfr. eng. connection problem). Den hypergeometriska funktionen ger uttryck f?r de lokala l?sningarna kring differentialekvationens tre singulariteter.

En aktiv databas har förmÄga att reagera pÄ tillstÄnd och hÀndelser i databasen. Hur databasen reagerar beror pÄ hur dess ECA-regler Àr utformade. ECA-regler kan framstÀllas genom att analysera verksamhetsregler, som beskriver riktlinjer och restriktioner för processer i verksamheten. Dock saknas ett enkelt sÀtt att modellera verksamhetsregler för att framstÀlla ECA-regler. Ett möjligt sÀtt att skapa modeller Àr att anvÀnda OMT-A och UML-notationen.

Detta examensprojekt Àr en fördjupning i anvÀndandet av tekniken maskinstyrning i ett tidigare skede i projekten som utförs av LKAB. Det innebÀr att man redan i projekteringen gör fÀrdigt modeller för eventuella schakter och fyll som sedan kan anvÀndas av entreprenörerna vid anlÀggning. Idag görs modellerna av entreprenören först nÀr de fÄr handlingen till arbetet som skall utföras och dÄ Àr det oftast tidsnöd för att fÄ igÄng arbetet och det blir hög press pÄ mÀtansvarig att ta fram modeller för maskiner som sedan skall börja fylla eller schakta.Detta projekt granskar och intervjuar personer i branschen om det skulle finnas nÄgon nytta med att ta fram modeller redan i projekteringsfasen..

Att arbeta i projekt Àr i dag en vanligt förekommande arbetsform och det Àr dÀrmed av vikt att denna arbetsform fungerar pÄ ett bra sÀtt. Beroende pÄ ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid nÄgon typ av organisation och en livscykel.I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta pÄ hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nÀtverkslösningar för datakommunikation. FrÄgestÀllningen i detta arbete Àr om dessa företag anvÀnder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i sÄ fall anvÀnder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder pÄ att det inte finns nÄgra namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nÀtverksutveckling ska bedrivas.

Undersökningen behandlar problem som tidigare forskning har uppmÀrksammat kring anvÀndandet av standarden XMI. XMI Àr avsedd för utbyte av modeller mellan modelleringsverktyg. Problem som uppmÀrksammats i anvÀndningen av XMI Àr att information om modeller inte alltid utbyts korrekt mellan verktyg. Detta kan resultera i att viktig information om modellerna gÄr förlorad.Undersökningen har till syfte att undersöka huruvida det Àr möjligt att extrahera data frÄn modeller sparade i XMI-format utan tillgÄng till DTD eller XML-schema. En sÄdan möjlighet skulle kunna anvÀndas för att rÀdda information om modeller som annars skulle gÄ förlorad.Den metod som har anvÀnds för undersökningen Àr litteraturstudie, experiment och implementation samt hypotesprövning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur olika storlekar pÄ modeller i reklamsammanhang pÄverkar köplusten hos konsumenter. UtifrÄn kriterierna reklam, kroppsideal och kroppens verklighet har vi utvecklat en teoretisk modell för att fÄ en klarare bild av relationen mellan dessa tre. Vi lÀgger fokus pÄ att undersöka om konsumenter föredrar att identifiera sig med modeller eller hellre ser dem som ett ideal. Vi har i undersökningen avgrÀnsat oss till sÄvÀl kvinnliga modeller som konsumenter. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av experiment och fokusgrupper som bestÄr av kvinnliga respondenter i Äldersgrupperna 17-35.

DÄ elektronisk musik och video alltmer tar sig in i vÄra hem framkommer ocksÄ fler nybörjaranvÀndare av de relaterade produkterna. Detta stÀller krav pÄ exempelvis mjukvaror som Àr riktade till en stor generell anvÀndargrupp sÄ att de för nybörjaranvÀndare blir enkla att anvÀnda. I denna studie har dÀrför mentala modeller studerats hos nybörjaranvÀndare av MS Windows Media Player 11 för att undersöka hur vÀl anvÀndargrÀnssnittet stödjer lÀrbarhet. Det framkom ett antal problem under observationerna. Dessa var bland annat att anvÀndare kan ha andra förvÀntningar av funktioner Àn de som ges i grÀnssnittet.

Det hÀr examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell Àr en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det Àr möjligt att fokusera pÄ och lyfta fram det som anses viktigt och bortse frÄn det som inte Àr viktigt. En konceptuell modell Àr en sÄdan abstraktion av ett informationssystem.De konceptuella modellerna Àr de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska ocksÄ ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta stÀller stora krav pÄ de konceptuella modellerna eftersom de bÄde mÄste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvÄdelade inriktning krÀvs beror oftast pÄ att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta omrÄde som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna..

Modeller anvÀnds ofta som ett hjÀlpmedel för att hantera komplexasystemutvecklingssituationer. Det rÄder dock delade meningar om hur man pÄ bÀsta sÀtt böranvÀnda modeller. I denna studie har vi tittat nÀrmare pÄ perspektiv dÀr modellerna stÄr icentrum för systemutvecklingen respektive anvÀnds som ett hjÀlpmedel för densamma. VÄravsikt har inte varit att jÀmföra dessa, utan snarare beskriva hur de kan kombineras ochanpassas till lokala förhÄllanden. För att undersöka detta har vi genomfört en fallstudie pÄ ettmindre mjukvaruutvecklande företag som har för avsikt att börja anvÀnda modeller pÄ ett meraktivt sÀtt i systemutvecklingsprocessen.

Efter erfarenheter frÄn jobb och praktikplatser har vi fÄtt upp ögonen för vikten av vÀl fungerande projektledning av upplevelseproduktioner. DÀrför har vi valt att studera hur projektdeltagarna i Smask i PiteÄ 2011 upplevde projektledningen och projektprocessen. Studiens syfte Àr att undersöka hur modeller för upplevelseproduktion kan implementeras i projektledning av upplevelseproduktioner. Studien Àr gjord med en induktiv ansats och ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Vi har gjort en empirisk studie av Smask i PiteÄ 2011 dÀr Sara var projektledare samt en litteraturstudie.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att belysa vad som menas med risk och risk management samt att presentera metoder och modeller inom detta Àmne. Vi har anvÀnt dessa metoder och modeller samt den redan existerande arbetsordningen hos byggföretaget Folkhem Produktion AB för att genomföra en riskanalys av företaget..

Uppsatsen granskar Ätta pedagogiska modeller för att hjÀlpa lÀraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger frÀmst pÄ vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs Àven en jÀmförelse mellan modellerna för att se om det skett nÄgon förÀndring i synen pÄ bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar pÄ följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har nÄgon utveckling skett i synen pÄ bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie.

Naturvetenskapen Àr abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler Àr osynliga och mÄste ÄskÄdliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjÀlp av kulor och pinnar eller sÄ kan man visualisera modeller pÄ datorn. För det första Àr det intressant att veta hur modeller visualiseras i lÀroböcker. För det andra hur eleverna tolkar visualiseringarna.