Examensarbetet anvÀnder generaliserade linjÀra modeller för att identifiera och analysera enhetsspecifika egenskaper som pÄverkar risken för operativa förluster. Företag exponeras sÀllan mot operativa förluster vilket gör att det finns lite information om dessa förluster. De generaliserade linjÀra modellerna anvÀnder statistiska metoder som gör det möjligt att analysera all tillgÀnglig interndata trots att den Àr begrÀnsad. Dessutom möjliggör metoden att analysera frekvensen av förlusterna samt magnituden av förlusterna var för sig. Det Àr fördelaktigt att göra tvÄ separata analyser, oberoende av varandra, för att identifiera vilka enhetsspecifika egenskaper som pÄverkar förlustfrekvensen respektive förlustmagnituden.

Vi beskriver olika sorters 3D modeller med för- och nackdelar, vi tar Àven upp problemen kring 3D modeller som förekommer i produktionsmÀtning.Vi gör ocksÄ en jÀmförelse med hur det Àr i Norge med 3D modeller i vÀgsammanhang..

Genom en kvalitativ analys har jag försökt pÄvisa möjligheten i att kombinera de bÄda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i Ärskurs 1 pÄ en yrkesföreberedande skola och utifrÄn en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberÀttelse. Jag har valt att intervjua en elev frÄn en yrkesföreberedande skola dÄ min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever pÄ studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund Àr en lÀmplig pÄbyggnad av habitus under en livsberÀttelse dÄ begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad frÄn habitus, tillÄter individen att lÀttare Àndra pÄ sitt förhÄllningssÀtt. Vidare verkar elevens habitus ifrÄga om matematiska förestÀllningar framförallt ha pÄverkats av familj och slÀkt samt förgrunden av generaliserade andre..

Detta examensarbete inom omrĂ„det didaktisk matematik grundar sig pĂ„ en empirisk undersökning. Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som lĂ€ser Ă„rskurs 1 pĂ„ ett gymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och fĂ„r uppgifter i problemlösning att lösa i stigande svĂ„righetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas alla elevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar upp liknande frĂ„gor och dĂ„ huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverkets riktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya utmaningar samt ges nya erfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet.

Detta examensarbete behandlar operatörsgrÀnssnitt som har konstruerats av ingenjörer pÄ ABB Atom. De operatörer som skall arbeta med dessa operatörsgrÀnssnitt har intervjuats i en undersökning för att undersöka den visuella presentationen genom bildelement, fÀrg och text. Mentala modeller har studerats för att avgöra hur vÀl konstruerade operatörsgrÀnssnitten Àr. Resultaten visar att undersökandet av mentala modeller Àr ett utmÀrkt verktyg för att undersöka och ta reda pÄ hur man kan förbÀttra operatörsgrÀnssnitten..

Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att perspektivet utgör en psykosocial lÀnk mellan individ och omvÀrld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhÄller hur fakta och vÀrderingar Àr intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmÀnskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrÄn George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet Àr frÀmst att visa pÄ perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken Àr att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta pÄ en bestÀmd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för vÀrderingars sociala förankring samt mÀnniskors socialitet i en mer substantiell mening.

AbstractForskning visar att verksamheter stÀlls inför omfattande arbetsrelaterade problem dÀrverksamheter förlitar sig pÄ team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds dÄ teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som mÄste utföras.Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnÄ effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och dÀr faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpÄverkan..

Detta examensprojekt Àr en fördjupning i anvÀndandet av tekniken maskinstyrning i ett tidigare skede i projekten som utförs av LKAB. Det innebÀr att man redan i projekteringen gör fÀrdigt modeller för eventuella schakter och fyll som sedan kan anvÀndas av entreprenörerna vid anlÀggning. Idag görs modellerna av entreprenören först nÀr de fÄr handlingen till arbetet som skall utföras och dÄ Àr det oftast tidsnöd för att fÄ igÄng arbetet och det blir hög press pÄ mÀtansvarig att ta fram modeller för maskiner som sedan skall börja fylla eller schakta.Detta projekt granskar och intervjuar personer i branschen om det skulle finnas nÄgon nytta med att ta fram modeller redan i projekteringsfasen..

Detta arbete anv?nder formell verifiering f?r att unders?ka loopar inom programmering. Looparna som behandlas ses ekvivalent som hypergeometriska rekursionsrelationer. Arbetet unders?ker om l?sningen un till dessa hypergeometriska rekursionsrelationer med polynomkoefficienter alltid ?r heltalsv?rd.

Vid utveckling av luckor till mikrovÄgsugnar behöver mÀtningar göras över ett visst frekvensomrÄde, för att kunna bestÀmma luckans karaktÀristik. MÄlet med det hÀr examensarbetet var att ta fram en lÀmplig antenn för att mÀta mikrovÄgslÀckage i frekvensomr Ädet 2,35-2,60 GHz. Antennen ska anslutas till ett bentligt mÀtsystem för mikrovÄgseekt. De antenner som utvÀrderas Àr dels kommersiella antenner med linj Àr polarisation och dels en egendesignad mikrostripantenn med cirkulÀr polarisation.I rapporten beskrivs bland annat designprocessen för den egentillverkade antennen och de simuleringsresultat som erhÄllits. De simuleringsmjukvaror som anvÀndes vid designen var Advanced Design System frÄn Agilent och QuickWave-3D frÄn QWED.

Denna litteraturstudie handlar om konflikthanteringsmodeller och konflikthanteringsprogram. Studien behandlar hur dessa kan tillÀmpas i skolan och vilken effekt de har pÄ barn och ungdomar. De forskningsartiklar som ligger till grund för studien har genomgÄtt en urvalsprocess med specifika kriterier. Forskningsresultatet delas upp i konflikthanteringsprogram och modeller som integreras i redan befintlig skolundervisning och konflikthanteringsprogram och modeller som tillÀmpas utanför schemalagd skoltid. Resultatet av anvÀndandet skiljer sig inte nÀmnvÀrt mellan tillÀmpningsmetoderna.

Vad hÀnder vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingÄr i medlingsprocessen? Denna frÄga Àr utgÄngspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gÀrningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förÀndrade syn pÄ sig sjÀlva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebÀr att gÀrningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgÄngspunkterna för uppsatsen Àr George Herbert Meads ?Den Generaliserade andre?, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ?Det intersubjektiva tredje? vilket beskrivs av Samuel Gerson.

Denna rapport binder samman tvÄ omrÄden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts Àr förhÄllandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som lÀser och anvÀnder denna dokumentation. Det som har studerats Àr huruvida skribenters och lÀsares mentala modell över en hjÀlptext överensstÀmmer. ProblemomrÄdet undersöktes genom att skribenterna och lÀsarna intervjuades, lÀsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvÀrdering av hjÀlptexten. Resultatet visar att skribenterna och lÀsarnas mentala modeller ej överensstÀmmer.

Detta examensarbete var ett projekt som utförts pÄ uppdrag av SCA AB. Syftet var att utveckla en prototyp av en flexibel upphÀngningsanordning för tre modeller av toalett dispensers nÀmligen S1,T2 och H2. Samma upphÀngning ska gÀlla för alla tre modeller och minimera skada pÄ vÀggarna. Fokus lÄg pÄ flexibiliteten, enkel att montera och robusthet. Arbetet har följt en strukturerad produktutvecklingsprocess som inleddes med informationsinsamling genom konkurrensanalys, studiebesök och intervjuer.

Uppsatsen behandlar vilka för- respektive nackdelar icke-professionella modeller kan medföra i modereklam. För att belysa detta fenomen har vi, genom en kvalitativ undersökning bestÄende av informantintervjuer och fokusgruppsdiskussioner, studerat MQ:s senaste reklamkampanj och deras val av modell. UtifrÄn studien kan det konstateras att det har nÄgon betydelse om klÀdföretag anlitar professionella eller icke-professionella fotomodeller i sin reklam, eftersom det primÀra för konsumenterna Àr att modellen Àr attraktiv och har utstrÄlning. Modereklamen ska Äterge en kÀnsla av glamour, skönhet och ett efterstrÀvansvÀrt ideal som Àr anpassat efter mÄlgruppens behov och önskningar. Vidare kan vi konstatera att icke-professionella modeller innebÀr ett strategiskt val av klÀdföretaget för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och skapa varumÀrkeskÀnnedom hos sin mÄlgrupp.