Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner dÀr sÄ kallade internprissÀttning sker. Genom internprissÀttningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lÄgbeskattade lÀnder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmÀssiga villkor styr prissÀttningen upprÀttats. De svenska bestÀmmelserna för internprissÀttning utgÄr frÄn korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlÀngdsprincipen.

En förutsÀttning för skoglig planering pÄ alla nivÄer Àr att man har en god uppfattning om tillstÄndet i den stÄende skogen. K valiten pÄ de beslut som fattas kommer dÀrför att vara direkt beroende av mÀngden och kvaliten pÄ den information som samlats in. Sensorer som radar, lidar och olika typer av digitala kameror anvÀnds idag med framgÄng för fjÀrranalys dÀr skogen avbildas frÄn ovan. Föreliggande arbete syftar till att belysa de tekniska förutsÀttningarna för att utnyttja modem sensorteknik Àven för markbaserade mÀtningar. Detta skulle i sÄ fall öppna möjligheter att automatisera fÄngsten av skogliga data som dÀrmed skulle bli kostnadseffektivare samtidigt som nya typer av data skulle bli tillgÀngliga.

Sedan sommaren 2006 har antalet ensamkommande barn som anlÀnder till Sverige ökat oavbrutet. Dessa barn utgör en sÀrskilt utsatt grupp varpÄ det finns sÀrskilda bestÀmmelser inom sÄvÀl internationell som nationell rÀtt genom vilka ensamkommande barn tillskrivs rÀtt till ett mer omfattande stöd genom hela asylprocessen, vid sitt mottagande samt fortsatta vistelse hÀr i landet Àn asylsökande vuxna. Detta skyddsnÀt Àr reglerat utifrÄn 18-ÄrsgrÀnsen, vilken sÄledes spelar en avgörande roll för de ensamkommande barnen vad gÀller deras möjligheter till uppehÄllstillstÄnd och integration i det svenska samhÀllet.Majoriteten av de barn som kommer ensamma till Sverige har inga identitetshandlingar med sig och uppger att de Àr mellan 15 och 17 Är. Att identitetshandlingar saknas innebÀr att det i mÄnga fall kan vara svÄrt att avgöra huruvida den Älder som den asylsökande uppger Àr korrekt. NÀr det föreligger tvivel om den sökandes Älder skall Migrationsverket utföra en Äldersbedömning av sökanden.

Under Gulfkriget vÀxte en diktatur fram i Irak som vÀrlden lÀrde kÀnna som Baathregimen. Denna styrdes av Saddam Hussein och hans inre cirkel, som behöll sitt maktmonopol genom upprepade vÄldshandlingar och hÄrd kontroll över medborgarna. De demokratiska rÀttigheter som vi i vÀstvÀrldens demokratier tagit som sjÀlvklarheter var hÀr inte sÄ sjÀlvklara. USA tog pÄ sig rollen att avlÀgsna Saddam Husseins regim och bidra till att en demokratisk regering inrÀttades. Vid krigsslutet den 1 maj 2003 hade regimen fallit och Irak lÄg i hÀnderna pÄ ockupationsmakten.

Landskapsarkitekturens utmaning, men ocksÄ dess styrka, ligger i följande. Landskap Àr allt som omger oss, dvs. hela vÄr fysiska omgivning med alla naturliga och mÀnskliga processer. Landskap Àr levande och förÀndras stÀndigt; förÀndringar sker konstant genom naturliga processer samt genom mÀnniskans skiftande behov och markanvÀndning. Processen att omvandla landskap tar tid, betrÀffande sÄvÀl processen frÄn idé till fysisk omvandling som utvecklingen av ?mogna? och kvalitativa utemiljöer.

Idag Àr socialt ansvarstagande inte lÀngre en isolerad företeelse utan nÄgot som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprÀtthÄlla sitt varumÀrke och ett gott rykte ocksÄ om att kontrollera risker och pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för bÀttre lönsamhet. Allt fler företag har upptÀckt att det finns affÀrsmÀssiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). NÄgot som bidragit till att efterfrÄgan för redovisad miljöredovisning ökat.

Bakgrund och problembeskrivning: Stena SfÀren med dess bolag har en anknytning till Göteborg och den sjöfartsnÀring som var en blomstrande bransch under efterkrigstiden. Stena SfÀren har haft en mycket god tillvÀxt de senaste Ären. Detta blir extra intressant med tanke pÄ att de bedriver sin verksamhet som konglomerat, vilket enligt den rÄdande trenden inte anses vara en framgÄngsrik utformning. Detta vÀckte vÄrt intresse för att genomföra en företagsanalys över Stena SfÀren utifrÄn följande problemformulering: Hur ser Stena SfÀrens ekonomiska stÀllning ut idag och vilka bakomliggande faktorer kan finnas till den utveckling som har skett?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge en förstÄelse för Stena SfÀrens uppbyggnad samtidigt som den Àmnar beskriva SfÀrens ekonomiska utveckling frÄn Är 2002 till och med Är 2006.

FriÄret gick i korthet ut pÄ att en individ, efter överenskommelse med sin arbetsgivare, ansökte om ledighet frÄn arbetet under 3-12 mÄnader och dÀrmed gav en arbetslös person möjligheten att vikariera i dennes stÀlle. Den allra första försöksverksamheten med friÄr i Sverige bedrevs i Trelleborgs kommun i slutet av 1990-talet. Den första februari 2002 startades en ny försöksverksamhet upp i tolv av landets kommuner och Är 2005 infördes enligt en politisk överenskommelse friÄret i hela landet. Efter regeringsskiftet Är 2006 beslutades det dock att friÄret frÄn och med den första januari 2007 skulle avskaffas. MÀnniskan Àr att betrakta som en arbetande varelse och dygnets tjugofyra timmar mÄste fördelas pÄ de olika arbetsomrÄden, samt till vila och rekreation.

Byggbranschen stÀlls inför stora prövningar med högt satta mÄl inom klimat- och energipolitiken och en omfattande pÄverkan pÄ naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsÀttning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssÀttet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar pÄ miljöanpassad nyproduktion, finns det ocksÄ ett stort behov av god förvaltning av vÄra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas vÀldigt lÄngsamt; drygt 90 procent av de hus som finns Är 2020 Àr redan byggda (MiljövÄrdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpÄverkan (Byggsektorns kretsloppsrÄd, 2001), vilket stÀller höga krav pÄ fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport Àr att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hÄllbar utveckling, men ocksÄ den eventuella problematik som rÄder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.

SÄvÀl samhÀllet som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns vÀlfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen Àr ett verktyg för att omfördela resurser frÄn en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen nÀr man pÄ grund av hög Älder inte lÀngre kan arbeta. ErsÀttningar frÄn de statliga Älderpensionssystemen förvÀntas, med hÀnsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sÄdana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsÀtta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen bestÄr i att beskattningstidpunkten senarelÀggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas frÄn beskattning. De flesta lÀnder beskattar idag pensioner enligt den sÄ kallade EET-modellen, vilket innebÀr att pensionen beskattas först nÀr den betalas ut.

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.