Bakgrund och problem: I Sverige bor nÀstan var femte person i en bostadsrÀttslÀgenhet. Trots detta Àr kunskapen om vad det innebÀr att vara bostadsrÀttshavare mÄnga gÄnger brist-fÀllig hos gemene man. Som bostadsrÀttshavare Àr men ocksÄ delÀgare i en ekonomisk verk-samhet - ett företag - vars syfte Àr att Àga och förvalta det hus man bor i. Naturligtvis innebÀr boendeformen bÄde frihet och stora möjligheter men det finns ocksÄ risker förknippade med detta.Denna uppsats problematiserar nÄgra av de redovisningsfenomenen som uppstÄr i en bostads-rÀttsförening. UtgÄngspunkten Àr sjÀlva bostadsrÀttsföreningen, dess idé och syfte, medan huvudfokus Àr förstÄelse och olika kommunikativa aspekter pÄ den ekonomiska redovisning-en.

PÄ den traditionella konsumentmarknaden finns ett skydd för konsumenten i form av civilrÀttsliga pÄföljder som Àr möjliga att tillÀmpa vid fel eller dröjsmÄl. NÀr brister uppkommer vid utövandet av vÀlfÀrdstjÀnster kan det finnas ett behov av att krÀva skadestÄnd, prisavdrag, hÀvning, fullgörelse eller ett avhjÀlpande Àven i relationen mellan brukaren och det allmÀnna, för att pÄ sÄ vis stÀrka den enskildes stÀllning. Uppsatsen har till syfte att ur ett konsumentrÀttsligt perspektiv undersöka i vilken mÄn det Àr möjligt att tillÀmpa dessa civilrÀttsliga sanktioner inom hÀlso- och sjukvÄrden, Àldreomsorgen, skolan och förskolan. En analys görs Àven gÀllande huruvida det rÀttslÀge som framkommer ger ett tillfredsstÀllande rÀttsskydd för brukaren, samt ett resonemang de sententia ferenda och de lege ferenda, dvs. hur gÀllande rÀtt borde vara.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera den fysiska aktiviteten i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrskolan ur ett sociokulturellt perspektiv samt analysera faktorer som kan hindra respektive frÀmja fysisk aktivitet. Följande frÄgestÀllningar utgÄr studien ifrÄn: Hur uppfattar lÀrarna elevernas fysiska aktivitet? Vilken form av stöd och resurser anvÀnder lÀrarna för att frÀmja elevernas fysiska aktivitet? Hur upplever lÀrarna elevernas sociala samspel?  MetodStudien utgÄr frÄn sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lÀrare inom idrott och hÀlsa verksamma pÄ gymnasiesÀrskolor i Mellansverige. Samtliga intervjuer har spelats in pÄ diktafon, transkriberats samt bearbetats tematiskt. Empirin har delats in i meningsfulla teman och har analyserats frÄn tre aspekter inom det sociokulturella perspektivet; scaffolding, mediators och shared activity.

Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora köpcentrum och utbredda stÀder.

FrÄn tiden före 1972 Ärs skadestÄndslag och fram till idag, har skadestÄndsansvaret blivit allt mindre förlÄtande mot det allmÀnna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmÀnna ocksÄ skulle bÀra ett ansvar för oriktiga upplysningar och rÄd, om de lÀmnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hÀnsyn, att begrÀnsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.

Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora köpcentrum och utbredda stÀder.

Under de senaste Ären har flera företagsskandaler Àgt rum vÀrlden över, vilket har lett till att en utveckling mot starkare Àgarinflytande i företagen tagit fart. Begreppet ?Corporate Governance?, vilket pÄ svenska kan översÀttas till bolagsstyrning, har spridits snabbt och den intensiva utvecklingen pÄ bolagsstyrningsomrÄdet har lett till att ett antal regelverk i form av koder för bolagsstyrning har upprÀttats i mÄnga av vÀrldens lÀnder. Sedan den 1 juli Är 2005 ska de svenska bolagen som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsens A- eller O-lista och har ett marknadsvÀrde över tre miljarder kronor följa Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningskoden har arbetats fram av Kodgruppen och Àr ett kompletterande regelverk till Aktiebolagslagen som idag reglerar de flesta bolagsrÀttsliga frÄgorna i Sverige.

Efter andra vÀrldskrigets slut blev Korea uppdelat mellan de tvÄ segrarmakterna USA och Sovjetunionen och Ànnu i dag Àr Koreahalvön uppdelad i tvÄ stater: Nord- och Sydkorea. Alltsedan Korea delades har bÄde nord- och sydsidan haft ett gemensamt mÄl i sikte- Äterförening, men ÄterföreningsfrÄgan Àr inte bara en angelÀgenhet mellan Koreahalvöns tvÄ stater, utan ett spel mellan stormakterna USA, Ryssland, Kina och Japan. Uppsatsens syfte Àr att analysera USA, Ryssland, Kina och Japans intervention och agerande i frÄgan om Koreas Äterförening, samt undersöka vilken instÀllning dessa stater har till en Äterförening av Nord- och Sydkorea. Det teoretiska instrumentet i uppsatsen grundar sig pÄ neorealismens och hegemoniskolans tankar om staters beteende, liksom maktfördelning mellan stater, och det kommer i uppsatsen undersökas om stormakterna agerat enligt neorealismens och hegemoniskolans principer om staters beteende och maktfördelning. De frÄgor som kommer att besvaras i uppsatsen Àr (1) Vilka intressen har USA, Ryssland, Kina och Japan i ÄterföreningsfrÄgan och vilken roll spelar de? (2) Finns det nÄgra tendenser till samarbete för att lösa KoreafrÄgan eller handlar staterna endast utifrÄn egna intressen och konkurrens? (3) Hur ser maktfördelningen ut mellan dessa stater i frÄga om Korea? Enligt neorealismen bestÄr det internationella systemet av enheter (stater) och en struktur (hur staterna Àr relaterade till varandra).

Sedan slutet av 1990-talet har antalet lÄngtidssjukskrivningar pÄ grund av psykisk ohÀlsa ökat kraftigt, och ökningen antas i hög grad bero pÄ arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa. Huvudsyftet med undersökningen Àr att utveckla omhÀndertagandet inom företagshÀlsovÄrden. Följande frÄgor belyses: Hur ser patientgruppen ut? Hur har dessa patienter hittills hanterats? Hur kan omhÀndertagandet utvecklas?Undersökningsgruppen omfattar alla patienter (32 individer) som sökte för psykisk ohÀlsa kopplad till arbetsrelaterad stress hos författaren under 1 Är. Genom retrospektiv genomgÄng av journalanteckningar har undersökningsgruppen beskrivits med avseende pÄ sociodemografiska data, riskfaktorer i arbetsmiljön för utveckling av psykisk ohÀlsa, förekomst av livshÀndelser och tidigare psykisk hÀlsa.

Den svenska sjukvÄrden kommer under de kommande decennierna att stÀllas inför stora utmaningar. Patientbelastningen vÀntas öka till följd av en Äldrande befolkning som till största del utgörs av den stora generationen av 40-talister. Situationen kommer att kunna bli synnerligen allvarlig dÄ mÄnga av Sveriges sjukhus och mottagningar redan idag har lÄnga patientköer som i mÄnga fall inte klarar av att leva upp till vÄrdgarantin pÄ maximalt 90 dagars vÀntan frÄn inkommen remiss till genomfört lÀkarbesök.De senaste Ären har emellertid ett trendbrott kunnat skönjas. MÄnga sjukhus har startat omfattande förbÀttringsprogram med mÄlsÀttningen att nÄ högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, dÀribland SkÄnes universitetssjukhus i Lund och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. FörbÀttringsprogrammen har visat mycket goda resultat sÄsom kortare patient-köer, kortare vÀntetider, högre kvalitet i vÄrdresultaten samt större patientnöjdhet.

Det Àr idag uppenbart att vÄrt nuvarande levnadssÀtt och samhÀllsbyggande Àr lÄngsiktigt ohÄllbart. För att komma tillrÀtta med de problem vi upplever idag och stÄr inför i framtiden mÄste hÄllbar utveckling prioriteras i högre utstrÀckning Àn vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hÄllbara och attraktiva stÀder och centrumomrÄden men för centrumnÀra stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att försöka ta fram sÄdana strategier, och utifrÄn dessa granska KronanomrÄdet i LuleÄ för att utreda hur den blivande stadsdelen förhÄller sig till en hÄllbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag pÄ förbÀttringsmöjligheter för Kronan.

Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner dÀr sÄ kallade internprissÀttning sker. Genom internprissÀttningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lÄgbeskattade lÀnder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmÀssiga villkor styr prissÀttningen upprÀttats. De svenska bestÀmmelserna för internprissÀttning utgÄr frÄn korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlÀngdsprincipen.

En förutsÀttning för skoglig planering pÄ alla nivÄer Àr att man har en god uppfattning om tillstÄndet i den stÄende skogen. K valiten pÄ de beslut som fattas kommer dÀrför att vara direkt beroende av mÀngden och kvaliten pÄ den information som samlats in. Sensorer som radar, lidar och olika typer av digitala kameror anvÀnds idag med framgÄng för fjÀrranalys dÀr skogen avbildas frÄn ovan. Föreliggande arbete syftar till att belysa de tekniska förutsÀttningarna för att utnyttja modem sensorteknik Àven för markbaserade mÀtningar. Detta skulle i sÄ fall öppna möjligheter att automatisera fÄngsten av skogliga data som dÀrmed skulle bli kostnadseffektivare samtidigt som nya typer av data skulle bli tillgÀngliga.

Sedan sommaren 2006 har antalet ensamkommande barn som anlÀnder till Sverige ökat oavbrutet. Dessa barn utgör en sÀrskilt utsatt grupp varpÄ det finns sÀrskilda bestÀmmelser inom sÄvÀl internationell som nationell rÀtt genom vilka ensamkommande barn tillskrivs rÀtt till ett mer omfattande stöd genom hela asylprocessen, vid sitt mottagande samt fortsatta vistelse hÀr i landet Àn asylsökande vuxna. Detta skyddsnÀt Àr reglerat utifrÄn 18-ÄrsgrÀnsen, vilken sÄledes spelar en avgörande roll för de ensamkommande barnen vad gÀller deras möjligheter till uppehÄllstillstÄnd och integration i det svenska samhÀllet.Majoriteten av de barn som kommer ensamma till Sverige har inga identitetshandlingar med sig och uppger att de Àr mellan 15 och 17 Är. Att identitetshandlingar saknas innebÀr att det i mÄnga fall kan vara svÄrt att avgöra huruvida den Älder som den asylsökande uppger Àr korrekt. NÀr det föreligger tvivel om den sökandes Älder skall Migrationsverket utföra en Äldersbedömning av sökanden.

Under Gulfkriget vÀxte en diktatur fram i Irak som vÀrlden lÀrde kÀnna som Baathregimen. Denna styrdes av Saddam Hussein och hans inre cirkel, som behöll sitt maktmonopol genom upprepade vÄldshandlingar och hÄrd kontroll över medborgarna. De demokratiska rÀttigheter som vi i vÀstvÀrldens demokratier tagit som sjÀlvklarheter var hÀr inte sÄ sjÀlvklara. USA tog pÄ sig rollen att avlÀgsna Saddam Husseins regim och bidra till att en demokratisk regering inrÀttades. Vid krigsslutet den 1 maj 2003 hade regimen fallit och Irak lÄg i hÀnderna pÄ ockupationsmakten.