I vår studie har vi genom vårt syfte tagit reda på hur pedagoger har använt sig av sånger som ett pedagogiskt verktyg, och vi har undersökt hur pedagogerna kunde skapa delaktighet till barnens språkutveckling genom sång och samlingar på förskolan. Vilka mål hade pedagogerna? För att nå syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där man fokuserar på egenskaperna och inte på personerna som deltar. Intervjuerna utfördes med pedagoger på två olika förskolor, både enskilda samt i grupp. Studiens resultat visade att musik används i förskolan, som ett verktyg för barnens språkutveckling.

Dagens lagstiftning anger att varje människa med funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv som är så likt andra människors som möjligt och att man ska kunna leva oberoende och i gemenskap med andra. FN:s standardregler ska se till att lagar inte diskriminerar människor med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. Syftet med vår uppsats är att beskriva hur habiliteringspersonal uppfattar och handskas med sexualitet hos människor med utvecklingsstörning. Vi har även undersökt hur lagar och styrdokument rörande familjeliv och sexualitet är integrerade i verksamheten och om personalen finner stöd och hjälp i dessa. Data har insamlats genom en gruppintervju med personal på ett gruppboende för människor med utvecklingsstörning.

Denna studie har som utgångspunkt att analysera läroböcker för nybörjare i franska för att se vilken kulturell bild som ges av franskhet och fransk identitet. Genom att använda en kritisk diskursanalys som metod, kan man upptäcka de representationer som ges av olika kulturella företeelser. Emellertid är begreppet kultur komplext att definiera och sammanfatta; det handlar om en dynamisk alltjämt pågående process som är nära sammanlänkad med identitet, nationalitet och lärande. Därför är det relevant att studera läroböckernas definitionsramar för att undersöka hur tankegångar kring uppdelningen av ?vi-och-dem? ser ut.

The main purpose of this study is to get an increased knowledge of the content on the Swedish website lektion.se. The study wants to find out if the content can relate to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. The questions it aims to answer are how the content of lessons in Swedish in grade 1-5 is related to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. This has been a study of text from lessons taken from the website. The study has been made with support from qualitative and quantitative analysis of text.

Pauser och återhämtning tenderar att få allt mindre utrymme både i arbetet och på fritiden och en stillasittande livsstil har kommit att bli en av de allra största riskfaktorerna för ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur personer med stillasittande arbete upplever rörelsepauser. Metoden som användes för att svara på forskningsfrågorna var en kvalitativ datainsamling i form av öppna brev. En intervention med ett rörelseprogram utfördes på två arbetsplatser i norra Sverige. Sammanlagt deltog 32 personer.

Studiens syfte var att lyfta fram vilken betydelse en frånvarande fader har under döttrars uppväxt när det gäller identitetsskapande, förmåga till relationer samt föreställning om manlighet och faderskap. För att nå syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ forskningsmetod använts, som bestod av intervjuer med åtta vuxna kvinnor. Studien har dels en fenomenologisk ansats, det vill säga beskrivande utifrån individens livsvärld, samt en tolkande ansats vid analysen. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån objektrelations teori samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visar att alla kvinnor har upplevt en saknad efter sin pappa under uppväxten.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvärld i en förskola där de arbetar tillsammans med barn och barns lärande och utveckling. Forskningsfrågorna som har besvarats är: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjänster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssätt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glädjefullt och detta beror till stor del på den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken återfinns då pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och är för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte är deras egna.

Syftet med rapporten var att studera huruvida förändringar i gymnasieskolan och främst Samhällsvetenskapsprogrammet kan härledas till socialistiska och/eller liberalistiska värderingar. Metoden som vi har använt oss av är innehållsanalys och materialet är böcker och Internet. I bakgrunden ger vi en inblick i hur olika samhällssituationer genom tiderna har påverkat läroplanerna. Vi presenterar tre ideologiers grundsyn och hur dessa eventuellt har påverkat gymnasiet och samhällsvetenskapsprogrammet. En jämförelse har gjorts mellan programmålet för det nuvarande och det kommande Samhällsvetenskapsprogrammet.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av den livsstil som boende i en ekoby har. Detta har gjorts genom en analys med en teoretisk modell innehållande värden, attityder och handlingar. Två informanter har intervjuats för att ge förståelse för hur värden och handlingar stämmer överens och om det finns genomförda handlingar som inte bottnar i grundläggande värden. Resultatet visar att beslutet att bo i en ekoby är väl genomtänkt och grundas på viktiga värden. Strävan efter att leva ett enkelt liv är det centrala, vilket kopplas ihop med global rättvisa.

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga användningsområden samt utveckla eller förbättra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som är styrande idag har sin grund i Nürnbergrättegången. Rättegången hölls efter andra världskriget där läkare ställdes inför rätta för att utfört oetiska experiment på fångar i nazityska koncentrationsläger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas när människan ingår i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en klinisk forskningsenhet i södra Sverige.

I denna uppsats beskrivs situationen för mångbesökarna inom missbruks- och beroendevården. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bär alla på någon form av samsjuklighet och återkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning på sjukhus. Att hitta sätt att avlasta den mentala smärtan är ledande genom berättelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade på och av att bli tagna på allvar. Genom makt att påverka sin situation och kraft att förändra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohälsa.

Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen.Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske.

Syftet med uppsatsen är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhället, utifrån de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag även bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgår från sju romska kvinnor som ingår i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att få ett arbete. Jag har använt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och påverkar varandra då kvinnorna (åter)skapar sina identiteter för att förändra sina positioner i samhället. Jag har också använt mig av fakta för att skapa en förförståelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhället.

Fotboll har under de senaste 100 åren växt till att bli en enorm företeelse i Sverige och övriga världen. Att vara fotbollsintresserad är idag en vanlig sida hos många människor, i Sverige och i övriga världen. För vissa är det identitetsskapande, och så viktigt att allt kretsar runt det fotbollslag man följer. Livet i övrigt kommer i andra hand. Det finns de som säger att fotboll är viktigare än religion för dem, eller att det är fotboll som är deras religion.Jag har i detta arbete försökt se om fotboll kan vara en religion eller fungera som en religion.

Att vara syster eller bror till en person med funktionshinder kan innebära mycket gemenskap och glädje men också en del bekymmer. De känslor och villkor syskonen lever med kan vara svåra att hantera och det kan finnas ett behov av att få stöd. Syftet med studien var att visa vilket stöd som handikapporganisationer, kommunernas handikappomsorg och landstingens habiliteringsteam erbjöd syskonen till personer med funktionshinder. Även informanternas erfarenheter av hur syskonskapet kan påverkas av att växa upp med en syster eller bror med funktionshinder studerades. Undersökningen var kvalitativ och genomfördes med intervjuer.