Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv.

I denna studie belyses och analyseras niondeklassares föreställningar om fenomenet sexualitet. Frågorna som behandlas är dels vilka föreställningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhållanden som ungdomarna själva lyfter fram som viktiga för hur dessa föreställningar har formats. I analysen belyses även eventuella skillnader och likheter mellan tjejers och killars föreställningar. Studien grundar sig på material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgångspunkterna i studien rör sexualitet, genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien.De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gällde sexualitet handlar framför allt om kärlek, sex, sexuell läggning och moraliska aspekter..

Syftet med min studie är att undersöka vad som sker i ett kooperativt lärande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett ämnesöverskridande projekt som inkluderar ämnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hänt med hjälp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus på frågan; Vad händer i ett kooperativt lärande? Det empiriska materialet består av intervjuer/samtal utifrån tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lärande. Resultatet visar att det är betydelsefullt att arbetet organiseras småskaligt.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande.

SammanfattningI denna studie undersöks föräldrars attityder till kläder på små barn ur ett genusperspektiv. Nio föräldrar, sex med döttrar och tre med söner, intervjuades med en semistrukturerad intervju och intervjuerna analyserades tematiskt utifrån socialpsykologisk och genusvetenskaplig teoribildning. Föräldrarna visade sig navigera genom ett komplext nät av föreställningar om kläders betydelse för barnets identitet och klädernas genussymbolik hade stor betydelse för de intervjuades beslutsprocess i påklädningen. Vilken genuskodning klädesplagg hade antogs ha betydelse för barnens identitetsskapande process, både genom sin fysiska utformning och hur de påverkade andras bemötande av barnet. I resonemanget framstod föräldrarnas syn på kön som ett kontinuum, där både kläderna men också barnet i sig kunde tillhöra ett kön i högre eller mindre grad..

Denna uppsats är en kvalitativ studie som består av sex intervjuer med tjejer mellan 15-17 år. Studiens syfte är att utforska dessa tjejers upplevelser av att bo och leva i bostadsområdet Seved i Malmö, vilket är ett av media uppmärksammat bostadsområde. Med hjälp av ett fenomenologiskt samt intersektionellt teoretiskt ramverk analyserar vi informanternas resonemang. I resultatdelen skildras vad som är karakteristiskt med Seved, hur informanterna förhåller sig till ?killgängen? i området, hur de ser på trygghet och otrygghet kopplat till deras bostadsområde, hur de bemöter det dåliga ryktet om Seved samt hur de rör sig i och utanför Seved.

I tidigare forskning har det framkommit att reglering av miljö och material får konsekvenser för barnen. Konsekvenserna kan vara att kreativitet och lek får stå tillbaka för normer och regler rörande miljön och hur den är planerad. Barnsynen och tidigare erfarenheter som förskollärare har, påverkar den pedagogiska inomhusmiljöns utformning. Materialet som finns tillgängligt är det material som barnen förväntas kunna hantera. Barnets  dentitetsskapande påverkas även av den miljö som barnet vistas i på förskolan.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och beräknas öka i omfattning. Det är en irreversibel sjukdom som förvärras med tiden och som innebär att lungorna får svårare att ta upp syre. Rökning är den främsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste åtgärden för att begränsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsätter många att röka efter att de har fått sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? hur identitet tillskrivs svenskar i olika la?nder i va?rlden, beroende pa? vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemomra?de bero?r identitetsskapande processer da?r ma?nniskor av olika nationaliteter mo?ts och agerar med varandra. Jag utga?r fra?n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver fo?rha?llandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspra?k.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att överordnat utveckla en förståelse om ungdomar i marginaliserade grupper, i detta fall ungdomar som bor och lever inom Rosengårds gränser. Frågorna vi valt för att få uppnå syftet är; Hur påverkas utvecklingen av den egna självbilden bland ungdomarna, i samband med nära relationer till den egna familjen? Hur påverkas ungdomarnas situation utifrån de fördomar som finns i det konventionella samhället? Samt beror polariseringen av gemenskapen inom området på segregering?Metoden vi använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av intervjuer med 8 ungdomar från stadsdelen Rosengård.I Studiens teoretiska del har tre teoretiska ramar använts, Social kontrollteori, identitetsteori samt habitusteori.Resultatet i denna studie påvisar att alla ungdomarna har väldigt låga sociala band till det konventionella samhället. Informanterna påvisade dock en väldigt stor grad av respekt för föräldrarnas moral samt en låg grad av avvikande beteende. Många av de vi intervjuade hade stora framtidsplaner och skolan var enligt våra informanter något som var viktig för dem.

Denna uppsats undersöker 12-stegsprogrammet som ett tillvägagångssätt för återhämtning av missbruk. Genom ett flertal kvalitativa intervjuer med före detta missbrukare är syftet med studien att få en ökad förståelse för återhämtning av missbruk och gemenskapens värde av ett deltagande i ett 12-stegsprogram och hur detta har hjälpt informanterna att bli drogfria.Slutsatsen är att informanterna upplever att 12-stegsprogrammet har varit av stor hjälp gällande processen mot drogfrihet och det sociala stödet från programmet har bidragit till deras återhämtning. .

The aim of the study was to through a qualitative method with two focus groups investigate how young women percieve that their identity creation is influenced by them reading celebrities Blogs and in that case, whether this type of Internet activity affect their autobiographical memory, the foundation for personal identity. Since the main task of the autobiographical memory is to give the ego and its social mode a foundation by sharing memories with others, the Internet activity should be seen as an important factor for the identity formation of young people. Today, the young spend equally mauch time being connected to various media as they do socializing with family and friends. The results indicate that young women view the world and lifestyle that known Bloggers expose intheir Blogs as a kind of ideal. The young women got an aha reaction when they realized that what the Bloggers expose is not always equal to the real life..

Stadsdelen Alby i Botkyrka kommun utanför Stockholm byggdes i början av 1970-talet som en del av det så kallade miljonprogrammet. I Alby bor i dag människor av olika nationaliteter, med skilda ekonomiska förutsättningar och med skiftande krav på sin utemiljö. Arbetet är uppdelat i tre delar där den första delens avsnitt är ett försök att ge fördjupade kunskaper inför analysarbetet och programskisserna som utgör del två och tre. I avsnittet ?Stadsplanering och grönstruktur? ges en sammanfattning av hur stadsplanering och grönstruktur samspelat under olika tidsperioder från sekelskiftet och framåt. Grannskapsplaneringens fysiska utformning och grönstrukturens uppgift att skilja stadsdelar och bostadsområden från varandra beskrivs.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebära ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till både en ökad självförståelse och omvärldsförståelse och vad som händer med självbilden hos människor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier på Komvux kan vara delmål som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsättningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier påverkar elever på så vis att fördomsfullhet omvandlas till förståelse.

Detta examensarbete är ett nedslag mitt i arbetet med ett konstprojekt som i enkla drag innebär att jagfilmar en lärares interaktion med sina elever och därefter i ett videoverk, med hjälp av en skådespelarerekonstruerar lärarens sociala interaktion fast utan elever som motspelare. Jag vill anta de utmaningarsom denna idé om gestaltningsmetod innebär ställt i relation till min intention om att i videoverketuttrycka kontrasten: en ensam lärare som är upprymd av känslan av gemenskap och social interaktionmed sina elever (som inte finns där).Utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv skulle man kunna jämföra min idé omgestaltningsmetod med en livsvärldsfenomenologisk metodologi eftersom jag i min rekonstruktion avlärarens lektionsarbete tar bort en förutsättning i lektionsarbetet - eleverna. Jag har därför valt att itexten relatera arbetsprocessen med mitt videoprojekt utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektivpå klassrumsobservation. Jag diskuterar i texten hur vi under arbetet med rekonstruktionen av lärarensinteraktion observerade olika förgivettaganden (som lärarens rörelsemönster, blickar ellerförhållningssätt till datorer i klassrummet). Dessa förgivettaganden handlar bl.a.