Många människor går in och ut ur olika missbruksprogram utan att bli fria från sitt missbruk på sikt. Frivilligsektorn har alternativa hjälpinsatser att erbjuda men frågan är vad dessa hjälpinstanser, som AA och frikyrkan, gör som individerna själva upplever vara till hjälp. Tidigare forskning har inte svarat på frågan varför individer väljer att söka sig till hjälpinstanser som dessa när det finns missbruksvård inom offentlig sektor att tillgå. Syftet med denna studie var att undersöka människor med bakomliggande missbruksproblematiks upplevelser av hjälp från Anonyma Alkoholister (AA), frikyrkan eller missbruksvården inom offentlig sektor, för att få en uppfattning om vad som faktiskt har fungerat för dessa människor. Studien är kvalitativ, hermeneutisk och bygger på semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Shoppingturismen i Sverige är en stadigt växande genre inom turismen och i Sverige är shoppingdestinationen Gekås Ullared ett av de populäraste resmålen bland shoppingturisterna.Denna uppsats behandlar shoppingturismen med inriktning på destinationen Ullared. Syftet med uppsatsen är att bidra med en förståelse till varför turister väljer att åka till Gekås Ullared samt att ta reda på vem det är som besöker Gekås. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod för att få en stark validitet. Ansatserna för uppsatsen är hermeneutisk med sitt kvalitativa inslag samt positivistisk med dess kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning med Gekås kunder.

Det är viktigt med insikt och ökad kunskap om den äldre individens behov och individuella upplevelser för att kunna bemöta individen och utforma vården efter dennes egna villkor. Denna kunskap är viktig att ha med sig som socionom, då ens yrkesroll kan komma att beröra äldre individer som målgrupp. Denna studie har genomförts i USA (Florida) med syfte att undersöka vad livskvalitet innebär för äldre människor på över 65 år, och vilka vardagliga situationer de kopplar livskvalitet till. I denna studie är livskvalitet beskrivet utifrån respondenternas egna personliga upplevelser av begreppet och dess innebörd. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer mellan åldrarna 71-94.

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

This essay is called Imaginary non-community, How Swedish press portrayed the fight for freedom in Tunisia and Hungary 1955 and 1956 and it describes how two similar struggles for freedom are portrayed through the eyes of the most popular Swedish news papers Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. In 1955-56 Sweden is a country where the focus lies within the nation itself with economic growth and the building of folkhemmet. The Swedish social program for a more improved living condition. Outside of Sweden the cold war is reigning and the Swedish international politics is careful and passive. The fear of communism makes Sweden side with the western powers and therefore they (Swedish politicians and news papers) do not object to the French military effort to strike down the rebellions by force in North Africa.

This study is generated from a European Union project founded Barcelona, Spain and contents a questionnaire that is the same in the different studies, but with different questions or thesis in each of them. Our question is if there is an identity creation in the meeting with other people and if so, how that identity creation is constructed. The identity-creation-meeting in the study is a fictive love relation story. Two high school classes in the Stockholm area have participated in the inquiries.The work of Bjerrum-Nielsen & Rudberg (1991) shows that the two sexes differ in their opinion about what is desired in a relationship. The result of our study points out that both young men and women mostly prefers the same qualities in a relation in spite of that gender socialisation directs the informants towards stereotypical roles.

Syftet med denna studie är att belysa talet om idrottens betydelse för upplevelsen av integration bland ungdomar i 2000-talets Sverige. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som är 15 år och spelar fotboll i Assyriska FF, hemmahörande i Södertälje. Centralt har varit att belysa hur pojkarna beskriver sig själva i ljuset av att de ingår i ett etniskt definierat fotbollslag, och vilken roll de tillskriver tillhörigheten till ett sådant lag när det gäller upplevelsen av delaktighet i det svenska samhället. Vår studie knyter teoretiskt an till identitet, etnicitet och integration.Studien visar att en treenighet bestående av Familjen, Föreningen och Församlingen är centrala när det gäller skapandet av dessa ungdomars normer och värderingar. Vi har sett att denna treenighet också spelar en stor roll för ungdomarnas identitetsskapande, både vad gäller synen på sig själva som individer och för hur de ser på assyrier som etnisk grupp.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger kan använda skönlitteratur i samband med elevers kunskapsutveckling. Vi lyfter fram skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur pedagoger kan använda skönlitteratur i sin undervisning. I forskningsbakgrunden tas relevant litteratur upp i förhållande till syftet. Genom kvalitativa intervjuer och egna praktiska undersökningar har vi undersökt hur pedagoger använder skönlitteratur som ett arbetsmaterial och vilket syfte pedagoger har när de använder sig av skönlitterärt arbete.

Min uppsats har visat på black metal-stilens betydelse för fyra ungdomars identitetsskapande. Jag har med koppling till teoretiska infallsvinkar och begrepp rörande stilars och kulturers betydelse diskuterat black metal-kulturen med fokus på dess stilmässiga uttryck, dess symbolanvändande och dess innebörd för ungdomarnas självbild.I min studie har jag diskuterat och redogjort för hur black metal-kulturen kan te sig genom att förklara hur musiken låter och hur stilens uttryck i form av kläder och frisyrer kan se ut. Uppsatsen har visat på hur symboler och kodsystem används av ungdomarna inom ramen för kulturen för att markera och positionera sin identitet. Jag har i min studie även visat hur black metal-stilen kan vara ett existentiellt ställningstagande mot kommersialism och mainstreamkultur..

Sammanfattning:Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp unga tjejer på gymnasiet beskriver och menar sig använda det sociala nätverket Facebook som ett redskap för identitetsskapande och självpresentation. Frågeställningarna vi utgått från har handlat om hur tjejerna beskriver att deras syn på sig själva och andra påverkas av Facebookanvändningen, hur man kan framställa sig på ett lyckat respektive miss-lyckat sätt samt om människors identitet framställs representativt på sidan. Empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metodverktyg och intervjuer har genomförts med sex stycken tjejer från två olika gymnasieskolor i och i närheten av Göteborg. Vår teoretiska utgångspunkt vid analys av vår empiri har i huvudsak varit Erving Goffmans dramaturgiska sociologi, den symboliska interaktionismen där Anthony Giddens och George Herbert Meads tankar och begrepp lyfts fram samt Judith Butlers genusteori. Resultat som framkommit är att Facebook på flera sätt fyller en funktion för tjejer vid skapandet av identitet.

Vi vill i detta arbete få en djupare insikt i hur kundtjänstmedarbetare upplever sitt arbete. Kundtjänstmedarbetare upplever ständigt känslomässiga krav från kunder och organisationen. Hur upplever kundtjänstmedarbetaren arbetet, interaktionen, krav/kontroll och gemenskap? Vi berör kundtjänstmedarbetarens arbete kopplat till taylorismens huvudprinciper där vi ser hur kundtjänstmedarbetarens arbetsrutiner är noga uträknade för maximal effektivitet. Med hjälp av kända teoretiker som Hochschild, Karasek och Taylor ska vi reda ut hur kundtjänstmedarbetare upplever och känner för att sedan koppla det till det mekaniska arbetet som kundtjänstmedarbetare.Genom intervjuer har vi fått en djupare förståelse i arbetet hos kundtjänstmedarbetare på ett call center.

Vårdkultur inom en avdelning skapas huvudsakligen av personal med bestämda arbetstider under längre tid, men också av olika patienter som vistas där dygnet runt och deras närstående, som vanligen vistas på avdelningen kortare delar av dygnet. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever vårdkultur inom sluten psykiatrisk vård och hur de påverkas av den. Tolv legitimerade sjuksköterskor som arbetade inom sluten psykiatrisk vård med olika lång anställningstid intervjuades individuellt med båda författarna närvarande. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade två teman: Professionellt begränsad som tolkades vara innehållet i kategorin: Att befinna sig inom gränser. Det andra temat var: Fostra patienter och odla gemenskap som tolkades vara ett övergripande innehåll i de två kategorierna: Att det finns tid till omvårdnad men den används till annat och att tyst se makt utövas för att solidaritet och gemenskap värderas högt.

Seniorboende är en ny boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992.

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohälsa som deltar i en kognitivt inriktad självstärkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsättningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare är syftet att kartlägga vilka motiv och förväntningar informanterna hade för att gå utbildningen..

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter för de företag som väljer att använda detta som en kommunikationskanal. Sociala medier skapar en plats och ett tillfälle för företag att komma närmare kunderna och genom att göra detta kan företagens intäkter ökas, kostnaderna kan minska och kundkontakten kan bli mer effektiv. Idag blir företags snedsteg, dåliga service och fadäser offentliga på några minuter i de sociala medierna. I form av arga inlägg på företagens vägg på Facebook ackompanjerade av kommentarer från andra som håller med trådskaparen kan en lynchning av företaget som gjort något fel eller retat upp kunder startas. Mot bakgrund av det här resonemanget är syftet med denna uppsats att undersöka hur 3, en av Nordens största mobiloperatörer, bemöter kritik samt hur de väljer att skapa sin identitet på sin Facebook-sida.Den teoretiska referensramen i denna uppsats behandlar systemisk funktionell textanalys, identitetsskapande på internet, intimisering, word-of-mouth samt word-of-mouse och service recovery-teorier.Analysen bygger på en ideationell samt en interpersonell textanalys av fem svar på fem negativa inlägg skrivna av upprörda kunder på 3:s Facebook-sida.