Vårt syfte var att undersöka hur medias bild av Biskopsgården påverkar identitets-skapandet hos ungdomar som bor där. Vi använde oss av en kvalitativ forsknings-metod och genomförde sex individuella intervjuer med ungdomar mellan 15 och 18 år. Efter en genomförd meningskoncentrering och tematisering av våra data, analy-serade vi dem med hjälp av Jenkins teori om identitet, Goffmans stigmatiseringsteori, samt med Bourdieus begrepp fält, habitus och kapital. Vi fann att våra informanter inte tycktes identifiera sig med medias bild av Biskopsgården, utan att de tyckte att media överdriver eller förvränger bilden av stadsdelen. Det var även tydligt att de separerade medias bild från sina egna bilder, som präglades av gemenskap och en positiv identifikation.

Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett på en kommunal skola i en mellanstor skånsk kommun. Biträdande rektor samt två lärare på skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever från skolår 3 och skolår 6 har medverkat genom att delta i enkätundersökning. Av dessa medverkade fyra elever från respektive skolår även som intervjupersoner. De frågor som vi sökt svar på i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing är: - Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning? - Går det att utläsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna? - Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning? - Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att främja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning? Genom vår undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal.

Studien syftar till att undersöka vilka erfarenheter personalen på Gärdin & Persson AB har av företagets anordnade friskvårdsaktiviteter. Aktiviteterna innefattar främst tider i en sporthall, interna motionstävlingar samt ett friskvårdsbidrag på 2000 kronor om året per anställd. Genom intervjuer med 10 anställda på företagets varuhus i Östersund och Strömsund sammanställdes ett material rörande informanternas uppfattningar av motionsaktiviteter. Detta material har sedan bearbetats och tre områden har framträtt som vi anser ringar in kärnan av de framkomna åsikterna. Dessa områden är deltagande, motivation och gemenskap.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori..

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fem av Sveriges sto?rsta advokatbyra?er arbetar praktiskt med att motivera sina bitra?dande jurister i yrkesrollen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pa? Maslows behovshierarki. Motivationsarbetet utva?rderas i uppsatsen om det kan bidra till att de bitra?dande juristerna stannar kvar pa? byra?erna eller inte.

Syftet med uppsatsen har varit att med utgångspunkt i den regionaliseringsprocess som idag äger rum i Europa, undersöka samt analysera hur regionaliseringens förändrade drivkrafter påverkar människors möjlighet att identifiera sig med denna regionalisering. För att illustrera detta har en empirisk studie av Region Skåne ur ett aktörsperspektiv genomförts, där fokus har legat på att framhäva mänskliga aspekter som identitet i motsats till de ekonomiska beträffande EU:s utveckling och mål om sammanhållning. För att undersöka detta har intervjuer och litteraturstudier genomförts, där företrädare för Region Skåne samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren utgjort respondenter för intervjuerna. Undersökningens resultat har sedan i uppsatsens avslutande diskussion relaterats till teorier om flödessamhället, regionalisering och identitet. En för uppsatsen central konklusion är att bristen på medborgerlig förankring i regionaliseringsprocessen riskerar att skapa en polarisering mellan platsrum och flödesrum.

Internet och sociala medier har lett till att användare har fått möjligheter att dela med sig av information som i sin tur får representera dem i de olika virtuella miljöerna. Bland annat finns Steam som är en spelplattform med möjlighet att skapa samt ändra användarprofiler. Men varför väljer aktiva användare av Steam som har ändrat sin användarprofil att ändra den?Efter en enkätundersökning med svar från 50 deltagande skapades en uppfattning om användares valmöjligheter samt användning av olika funktioner som tillät användare dela med sig av information om sig själva via Steam. Därefter anordnades semistrukturerade intervjuer där deltagares svar ledde till diskussion kring olika begrepp som skulle kunna förklara anledningar till användandet av funktionerna på användarprofilerna.Resultaten i denna studie visade att de olika begrepp som beskriver varför användare väljer att ändra sina profiler är virtuell identitet, anonymitet och socialt kapital.

Det här arbetet handlar om berättelser som ett sätt att skapa identitet och sammanhang. Jag har inriktat mig på berättelser på museer; hur berättelserna kan se ut, vilken funktion de kan fylla och vad man bör ha i åtanke när man vill använda sig av berättelser på ett museum.Arbetet bottnar i teorier kring historiemedvetande och berättelser som identitetsskapare och tar även upp frågan om historisk korrekthet och hur man kan hantera berättelser som handlar om svåra saker. Jag har ställt frågor till museipersonal om hur de ser på berättelser och hur de använder sig av berättelser i sitt arbete.Mitt arbete har dels varit inriktat på museer i stort och dels mot ett specifikt museiprojekt, Två museer i Fisksätra, som drivs av Nacka kommun. Syftet har varit att undersöka hur museerna i Fisksätra skulle kunna samla in och använda sig av berättelser för att förmedla information och skapa identitet..

Syftet med den här C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning är att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehållet i några läroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i två delfrågor och den första är: hur presenteras kvinnan i några läroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frågan: presenterar dessa läroböcker kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar på dessa frågor har jag med utgångspunkt från forskningen tagit ställning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre läroböcker i historia för gymnasiet och använt mig av textanalys och Säfströms (1999) metod med inläsning och utläsning. I bearbetningen av resultatet har jag använt frågor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgått från Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i läroböckernas innehåll.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationens betydelse för samspelet mellan identitet och image och hur detta uppfattas av ledning, medarbetare, kunder och agenter.Referensram: Vi har i denna studie beskrivit vad identitet är utifrån bland annat Balmer och Greysers (2002) teori om multipla identiteter. Vidare tillämpas teorier kring intern kommunikation och intern marknadsföring för att belysa deras betydelser för den interna bilden. Utöver denna interna bild beskriver vi även vad image är och vilken betydelse den integrerade marknadskommunikationen har för dess uppfattning.Empiri: Vår empiri baseras på en semi-strukturerad intervju med en person ur ASMs ledningsgrupp samt enkätstudier med medarbetare, kunder och agenter. Vi har även studerat företagets hemsida.Slutsats: Vi kommer fram till att ASMs identitet överensstämmer med ASMs image. Företaget har en väl fungerande extern kommunikation, men uppvisar interna brister i kommunikationen..

Syfte: Syftet med arbetet är att studera Thysells identitet och image för att identifiera eventuella gap i överensstämmelsen mellan dessa begrepp. Vi vill vidare beskriva hur företaget genom positionering kan föra identitet och image närmare varandra. Detta är en förutsättning för att få nöjda och lojala kunder samt förbättra företagets lönsamhet. Metod: Genom att konstruera en lönsamhetskedja, bestående av begreppen identitet, image, kundnöjdhet, kundlojalitet och lönsamhet, gör vi det teoretiskt troligt att god överensstämmelse mellan identitet och image är en viktig del för att ett företag ska kunna öka sin lönsamhet. Vi applicerar kedjans två första begrepp på fallföretaget Thysells.

SyfteVårt syfte är att få ökad förståelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nå fram med sin identitet till en lokal marknad. Våra frågeställningar är:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder på en lokal marknad?3.

De tolkningsramar som individen utgår ifrån i mötet med omvärlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsättning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonåringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvändning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkätsunderlag. Med hjälp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. Tonåringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som kräver strategiska förhållningssätt.

Hur vida företag skiljer sig från mängden och förmedlar en tydlig bild av sig själva och vad de står för är avgörande för deras överlevnad. Företag som inte lyckas att förmedla sin identitet till allmänheten på ett tydligt sätt riskerar att försvinna i den stora massan av företag. Att förmedla en tydlig bild av företaget via företagets hemsida, vilket granskas i denna studie, har blivit en allt viktigare uppgift då Internet växt och kommit att bli ett allt mer betydelsefullt medium för informationssökning. Problemet är att det finns lite kunskap om hur företags identitet förmedlas via en hemsida och dess design, varför många företag misslyckas med att skapa en verklighetstrogen och tydlig bild hos de målgrupper de vänder sig till. Det finns även ett ?hål? inom vetenskapen då det vid detta arbetes författande inte fanns några studier som behandlar detta ämne.

Syftet med denna uppsats har varit att genom en teoretiskt informerad empirisk undersökning skapa förståelse för vad som anses maskulint/feminint bland verkstadsarbetande män samt hur dessa betydelser konstrueras. För att uppnå vårt syfte valde vi att använda en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom deltagande observation och samtal med verkstadsarbetande män på en enkönad arbetsplats, för att sedan analyseras utifrån de teman vi fann kring maskulinitet och femininitet. Vi kom fram till att de verkstadsarbetande männen i mångt och mycket konstruerar vad som skulle kunna ses som traditionellt västerländsk maskulin identitet - men att också motsägelser finns. Utöver detta konstrueras även femininitet - trots att inga kvinnor är närvarande..