Sökresultat:
2243 Uppsatser om Gemensamt varumärke - Sida 64 av 150
LÀrplatta, ett verktyg för lÀrande?
BakgrundStudien tar upp lÀrplattans historia frÄn utvecklingen av verktyget som startade redan pÄ 1800-talet till nutidens lÀrplatta. Dagens samhÀlle har en helt annan tillgÄng till kommunikativ miljö Àn de tidigare generationerna haft. Vi mÀnniskor har gÄtt frÄn ett samhÀlle med artefakten i centrum till att lÀra genom artefakter. Syftet med verktyget Àr att det ska fungera som ett komplement till de övriga inlÀrningsmetoderna i förskolan och inte utesluta det som redan finns.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med lÀrplattan i förskolans verksamhet samt vilka lÀrandeinnehÄll de framhÄller som viktiga.MetodEn kvalitativ studie har genomförts med intervju som redskap och fenomenografi som ansats. Svaren har blivit besvarade av aktiva förskollÀrare, förskolechefer samt IKT-pedagoger.ResultatResultatet visar hur förskollÀrare vÀljer att anvÀnda lÀrplattan i förskolan och varför men Àven vilket lÀrande de kan se utifrÄn kommunikation och samspel.
Det sociala entreprenörskapets sociala och ekonomiska motiv
Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska
verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer
samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant
att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven
beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien
pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till
flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar
varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom
synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och
orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare
uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas
av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.
Effekter av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2
Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och vÀrlden. Under de nÀstkommande 20 Ären berÀknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga frÄn 285 till 438 miljoner. Detta anses bero pÄ den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dÄlig kost, som blir allt mer utbredd i samhÀllen vÀrlden över. NÀr en mÀnniska har Ädragit sig diabetes typ 2 sÄ Àr diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas pÄ olika sÀtt.
?Det vet man ju hur de Àr? : en kvalitativ textanalys av Dagens Nyheters beskrivning av unga killar med invandrarbakgrund
Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstÄ hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frÄgestÀllningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan förestÀllningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? GÄr det att urskilja vissa stereotyper bland förestÀllningarna? Om sÄ, hur kan dessa beskrivas och förstÄs? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. VÄra teoretiska utgÄngspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys.
Effektiv arbetsprocess för maskinunderhÄll : Planerat underhÄllsarbete utifrÄn ett komponent- och delsystemsnivÄ perspektiv
MaskinunderhÄllet som DynaMate AB utför pÄ fordonstillverkaren Scanias produktionsutrustning, utgÄr idag ifrÄn varje maskin individuellt, vid beredning och planering. Personal med beredaruppdrag behöver dÀrför ha stor kunskap om mÄnga olika typer av maskiner och utrustningar vid författandet av underhÄllsinstruktioner, vilket innebÀr problem. Arbetet har fokuserat pÄ beredares arbetssÀtt pÄ enheterna som ansvarar för maskinunderhÄllet vid motor- och vÀxellÄdsenheterna.Studiens syfte Àr att utreda potentialen i att dela upp en produktionsmaskin i delsystem och komponenter vid underhÄll. Vidare syftar studien till att gÄ igenom affÀrssystemet Prima, beredares arbetssÀtt- och organisation kring underhÄllet för att belysa möjligheter och problem med en sÄdan uppdelning.Intervjuer med beredare och observationer av befintliga underhÄllsinstruktioner utfördes för att kartlÀgga nulÀget. Litteraturstudier inom frÀmst inom underhÄll och underhÄllsplanering har under studiens gÄng haft tvÄ funktioner.
?Storyn? och ?Cocktailpartyt? : En kvalitativ jÀmförelse av Max och SaltÄ Kvarns miljö- och hÄllbarhetskommunikation
SYFTE: Uppsatsens syfte Àr att undersöka drivkrafterna bakom företags miljö- och hÄllbarhetskommunikation. Vi vill Àven visa pÄ betydelsen av trovÀrdighetsfrÄgan i relation till kommersiella intressen och hur den pÄverkar kommunikationen. Studien fokuseras till Max och SaltÄ Kvarns avsÀndarperspektiv med avsikt att jÀmföra och kontrastera hur företagen kommunicerar sina miljöidentiteter.TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger pÄ CSR, Miljöidentitet och Miljö- och hÄllbarhetskommunikation med begreppen trovÀrdighet, transparens och tonalitet. METOD: JÀmförande fallstudie och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner pÄ företagen. SLUTSATSER: Max och SaltÄ Kvarns olika utgÄngslÀgen Àr den största bidragande orsaken till skillnaderna mellan företagens miljö- och hÄllbarhetskommunikation och pÄverkar bÄde drivkrafterna samt miljöidentiteternas utformning.
Att förlora ett barn : Vad har försvÄrat och vad har varit hjÀlpande i sorgeprocessen?
Alla som arbetar med mÀnniskor möter frÄgor kring förlust, sorg och sorgeprocesser. Syftetmed föreliggande studie har varit att öka kunskapen om sorgeprocessen och undersöka vadsom varit hjÀlpsamt och inte för förÀldrar som har varit med om att förlora ett barn genomplötslig död. Fyra personer intervjuades. DÀrefter analyserades svaren utifrÄn Kvales (2009)meningsanalys. Resultatet frÄn intervjuundersökningen visade att det som var gemensamt förde intervjuade var att de ville ha respekt för sitt eget sÀtt att sörja, dÄ kan hjÀlpen frÄn andrabli bÄde hjÀlpsam och lÀkande.
Ramadan : En studie om hur man högtiden tas upp i skolan
Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.
Att bevara byggnader med kulturhistoriskt vÀrde
Syftet med denna studie Àr att utifrÄn sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de anvÀnder sig av mentala trÀningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala trÀningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de anvÀnder sig av i sin undervisning? PÄ vilka sÀtt beskrivs dessa metoder komma till anvÀndning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som anvÀnder sig av mental trÀning pÄ varierade sÀtt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental trÀning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lÀrandehjÀlpmedel som utgÄr frÄn en grundidé.
Rama in textilt skapande? : Om hur elever upplever ramar i en skapande process.
Syftet med min studie har varit att undersöka elevers upplevelser av hur ramfaktorer pÄverkar en skapande process frÀmst med fokus pÄ pedagogens roll. Dels om elevers upplevelser av ramars pÄverkan i stort och mer specifikt hur eleverna upplever att klassrum, klasskamrater och lÀraren pÄverkar deras skapande process. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med sex elever som lÀser det textila Àmnet tredje Äret pÄ gymnasiet eller pÄ folkhögskola. Förhoppningen har varit att intervjuer med Àldre elever skall ge en tydligare bild av hur de upplever ramfaktorers pÄverkan pÄ sitt skapande arbete. Gemensamt för alla informanter Àr att de i huvudsak lÀser sömnad, vÀvning, formgivning samt fÄr prova pÄ andra textila tekniker.
Effektiviserande av upp- och nedhÀngning av box frÄn en mÄlerilina
Examensarbetet har gjorts i sammarbete med Nitator AB i Oskarström under vÄrterminen 2014. Syftet med arbetet har varit att effektivisera produktionen vid upp- och nedhÀngning av boxar till och frÄn mÄlerlina. En box Àr en fordonskomponent som vÀger upp till 220 kg. I daglÀget Àr arbetsmomentet inte ergonomiskt för operatörerna pÄ grund av storleken och vikten. Förflyttningen orsakar Àven lÀtt defekter pÄ boxen.
Konstruktion och utprovning av ett schema för observation av deltagare i gruppsituationer
I en pilotstudie undersöktes vilka beteenden som gÄr att observera i en gruppmötessituation. Först utformades och utprovades ett observationsschema med olika beteenden som kan förekomma i gruppdiskussioner. Dessa beteenden observerades och noterades av tvÄ observatörer i tvÄ olika diskussionsgrupper. De variabler som hade ett starkt samband med varandra slogs samman. De variabler som hade en lÄg observationsfrekvens togs bort medan de kvarstÄende lÄg till grund för huvudstudien.
"Det ska bara fungera" : en studie av kommunikationschefens roll och strategiska kommunikationsarbete i kommuner
Homosexuella familjer eller det som ocksÄ kallasregnbÄgsfamiljer Àr en idag vÀxande familjeform. Det Àr homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket Àr avrelevans för det sociala arbetet dÄ olika familjeformer idag Àr framtrÀdandeoch viktigt. KÀnnedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar vÄra möjligheter att undersöka vilken vÀrld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvÄrden. Syftet meduppsatsen Àr att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta nÀr de bildar familj. Det undersöks ocksÄ om nÄgra andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren nÀr de tÀnker kring familjebildning ochbehandling.
Lika villkor? : En kvalitativ undersökning om regnbÄgsmödrars resa mot förÀldraskap.
Homosexuella familjer eller det som ocksÄ kallasregnbÄgsfamiljer Àr en idag vÀxande familjeform. Det Àr homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket Àr avrelevans för det sociala arbetet dÄ olika familjeformer idag Àr framtrÀdandeoch viktigt. KÀnnedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar vÄra möjligheter att undersöka vilken vÀrld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvÄrden. Syftet meduppsatsen Àr att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta nÀr de bildar familj. Det undersöks ocksÄ om nÄgra andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren nÀr de tÀnker kring familjebildning ochbehandling.
Geodatasamverkan : Geospatial infrastruktur i Sverige
SammanfattningFör att följa de direktiv angÄende tillgÀngliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och anvÀnda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan Àr att öka tillgÀngligheten och uppmuntra anvÀndningen av geodata.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera omrÄden inom Geodatasamverkan som kan förbÀttras. Studien har genomförts med hjÀlp av enkÀter som skickats till Sveriges alla kommuner och Àven med hjÀlp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. FrÄgorna har berört kommunernas förvÀntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan.Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan Àr lÀgre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften Àr oproportionerligt hög för nÀmnda grupp.