Sök:

Sökresultat:

2243 Uppsatser om Gemensamt varumärke - Sida 43 av 150

Motivationsklimat i fotbollens elitförberedande verksamhet

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.

Den ansvarstagande individualiteten : En kvalitativ studie om hur kvinnor upplever sin psykiska ohÀlsa

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohÀlsa jÀmfört med mÀn samtidigt som de Àr sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin psykiska ohÀlsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgÄtt frÄn min frÄgestÀllning; Vad kÀnnetecknar kvinnors ohÀlsa? Vilka omstÀndigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohÀlsa? Vad innebÀr arbetslivet för kvinnors ohÀlsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohÀlsa? Spelar ansvarstagande nÄgon roll för kvinnors ohÀlsa och sjukskrivning? Jag har anvÀnt grundad teori som metod för mitt arbete dÄ jag ville fÄ fatt i kvinnornas egen bild av sin ohÀlsa, utan att utgÄ frÄn nÄgon bestÀmd teori. För att fÄ fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla Àr eller har varit sjukskrivna.

Beskrivning av objektorienterade system med hjÀlp av designmönster

Designmönster har under senare Är blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp inom objektorienterad systemutveckling. Designmönster har nÀmligen visat sig kunna höja abstraktionsnivÄn vid designbeslut, vilket dels leder till en effektivisering av denna process, men Àven minskar risken att fel begÄs dÄ de döljer viss komplexitet. Designmönster har frÀmst setts som ett sÀtt att ÄteranvÀnda gamla designlösningar, som har visat sig vara bra i vissa Äterkommande problemsituationer. En positiv effekt av att dessa anvÀnds har ocksÄ varit att ett gemensamt sprÄk i termer av designmönster har skapats. I detta projekt har dock designmönster studerats utifrÄn aspekten att anvÀnda dessa för att förbÀttra dokumentationen av objektorienterade programvarusystem.

Smedsbo interneringslÀger : en sluten disciplinförlÀggning för flyktingar i Sverige under andra vÀrldskriget

I den hÀr uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt Ätta narrativer. Dessa Àr hÀmtade ur intervjuer med en lÀrare och en elev vid Cirkus Cirkörs dÄvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning dÀr lÀrare och elever ofta inte hade ett gemensamt sprÄk att mötas i. Syftet med analysen Àr att synliggöra likheter och skillnader mellan hur lÀraren och eleven berÀttar berÀttelser om hÀndelser som har att göra med den sprÄkliga situationen pÄ skolan - vilken funktion berÀttelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till sprÄksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att lÀraren, till skillnad frÄn eleven, verkar ha en fÀrdig berÀttelserepertoar och att berÀttelserna fungerar som exempel i lÀrarens argumentation. För eleven verkar istÀllet berÀttelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar pÄ intervjufrÄgorna, och elevens berÀttelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare Àn att vara en del av ett etablerat berÀttande.

Företags möjligheter och behov av att anvÀnda verktyg som automatiserar regressionstester

Alla som utvecklar mjukvarusystem har ett gemensamt mÄl, att spara tid och pengar samtidigt som man vill utveckla system som har hög kvalitet. Kvalitet hos mjukvara hÀnger starkt ihop med validering och verifiering av mjukvaran. Vanligtvis validerar och verifierar man mjukva-ran genom att testa den. Testning upptar dÀrför en stor del av systemutvecklingsresurserna. En arbetsam uppgift i sammanhanget Àr regressionstester eftersom de ofta krÀver stora insatser i form av arbete och tid och dessutom kan innebÀra risker i systemutvecklingen.

Science fiction i spelutveckling

Detta kandidatarbete undersöker science fiction, en av de större och vanligast anvÀnda genrerna inom medier sÄsom spel, film och litteratur, genom att studera dess undergrupper, de sÄ kallade subgenrerna. Dessa Àr specialiserade versioner av genren i frÄga och anvÀnder den inom vissa förutsatta ramar, exempelvis hur samhÀllet ser ut eller vilken typ av teknologi det huvudsakliga fokuset kretsar runt. Genom att studera hur subgenrer Àr beskrivna i The Encyclopedia of Science Fiction kan man avgöra att de bestÄr av sex punkter: plats, tidsperiod, karaktÀrer, teknologi, narrativ och visuell estetik. Dessa punkter har anvÀnts som ramverk för att utveckla en ny subgenre; Mystech, dÀr scenarier utspelar sig i vad som kan ses som en typisk fantasyvÀrld med magi och monster, men dÀr dessa egentligen bara Àr teknologi majoriteten av de pÄverkade inte förstÄr sig pÄ. För att demonstrera Mystech har tvÄ olika miljöer utvecklats, bÄde i bild och skriven form. Dessa Àr tvÄ mycket olika skÄdeplatser för scenarier att berÀttas i men som trots sina olikheter har nog med faktorer gemensamt för att kunna klassificeras som delar av samma subgenre..

I ljuset spricker hÀxorna - En kvalitativ studie med professionella om skam

Syftet med studien Àr att undersöka hur professionella uppfattar begreppet skam utifrÄn mötet med patienter och behandlingsprocessen. För att fÄnga in uppsatsens syfte har vi haft följande tvÄ huvudfrÄgestÀllningar:- Hur ser professionella pÄ skambegreppet utifrÄn sin teoretiska kunskap och praxis?- PÄ vilket sÀtt nÀrmar sig de professionella patienternas eventuella skam- och skuldkÀnslor i behandlingen?Uppsatsen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex professionella med olika yrkesbakgrunder inom det sociala fÀltet. Samtliga av de intervjuade har lÄng erfarenhet av samtal med mÀnniskor. I studien problematiseras skuld- och skambegreppet, skammens uppkomst och yttring diskuteras, och fenomenet skamlöshet blir belyst.

Individens upplevelser av att leva med diabetes typ 2 - En litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en av vÀrldens vanligaste ÀmnesomsÀttningssjukdomar. WHO uppskattar att 180 miljoner mÀnniskor vÀrlden över lider av sjukdomen i nÄgon form. En siffra som berÀknas fördubblas fram till Är 2030. Socialstyrelsen menar att det övergripande mÄlet för behandling Àr att förhindra akuta och lÄngsiktiga komplikationer med bibehÄllen fysisk och psykisk hÀlsa. Vidare bör vÄrdpersonal ha en vÀl integrerad kunskap om olika aspekter av sjukdomen samt arbeta för en god kontinuitet i vÄrden.

Förstudie av mÄleri

Examensarbetet har utförts hos Olofsfors AB i Nordmaling under hösten 2006. DÀr tillverkas band för skogs- och entreprenadmaskiner samt vÀg- och skopstÄl. Produkterna doppas efter tillverkningen i en OlofsforsblÄ fÀrg. Företaget har de senaste Ären gjort stora investeringar vad gÀller automatisering pÄ bÄda sina affÀrsomrÄden. Det som inte hÀngt med i utvecklingen Àr mÄleriet som fortfarande Àr manuellt.

AndrasprÄksinlÀrning hos somalier : inverkan av utbildningstradition

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Succé mot alla odds

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre pÄverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriÀrutvecklingsprocess inom en hÄrt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade mailenkÀter, och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen Àr: studie- och yrkesvÀgledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriÀrvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dÀmpande pÄverkan, cooling down, under sin uppvÀxt, bÄde frÄn skolpersonal, och den egna familjen, men ocksÄ att de erhÄllit empowerment frÄn andra hÄll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa pÄverkan pÄ olika sÀtt, men gemensamt för dem alla Àr att de visat pÄ en inre drivkraft, som trots den nÀmnda negativa pÄverkan gjort att de nÄtt framgÄng inom sitt gebit.

Miljonprogrammet: Upprustningsresonemang pÄ tre olika marknader

Franchising Àr det mest vanliga kedjekonceptet i fastighetsmÀklarbranschen och flera av de största fastighetsmÀklarkedjorna Àr franchisekedjor. De fristÄende mÀklarbyrÄerna fÄr allt svÄrare att klara sig i den ökade konkurrensen. Det Àr frÀmst fristÄende mÀklarbyrÄer pÄ mindre orter med ett etablerat varumÀrke samt nischade mÀklarbyrÄer som klarar sig i konkurrensen med de stora kedjorna. PÄ senare Är har antalet kedjeanslutna fastighetsmÀklare ökat betydligt och flertalet av mÀklarkedjorna Àr rikstÀckande pÄ marknaden.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka vilka förvÀntningar franchisetagare som tidigare har drivit en fristÄende mÀklarbyrÄ hade pÄ franchisekonceptet innan de anslöt sig till en franchisekedja. Vi har sedan undersökt hur vÀl franchisekonceptet levde upp till franchisetagarnas förvÀntningar.

Till Folk-undervisningens befrÀmjande

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd vid typ 2-diabetes : en litteraturstudie

Bakgrund: I Sverige har 325 000 mÀnniskor diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen stÀller stora krav pÄ individen. För att sjuksköterskan ska ge en god omvÄrdnad behövs kunskaper om patientens individuella behov av stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd vid typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr nio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd kategoriserades som emotionellt, informativt och vÀrderande stöd. Viktiga faktorer i sjuksköterskans stöd var gemensamt engagemang, tillit, lindring av bördan, att bli sedd som en individ, kunskap genom information, dialog, kontroll och bekrÀftelse.

GrÀnsdragningen mellan nÀringsverksamhet och hobby : betrÀffande hÀstverksamhet

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer som pÄverkar bedömningen avom hÀstverksamhet ska beskattas som inkomst av tjÀnst eller som inkomst av nÀringsverksamhet. Med anledning av att rÀttspraxis i viss utstrÀckning Àr in casubetonad och saknar utförligare motiveringar Àr det emellertid omöjligt att tÀcka allatÀnkbara faktorer. Uppsatsen omfattar verksamheter med inriktning pÄ ridsporthÀstar, d.v.s. ridsportverksamheter. Med begreppet ridsportverksamhet avserjag alla ridsportens grenar, sÄsom hoppning, dressyr, fÀlttÀvlan, körning och distansritt, och Àven andra hÀstrelaterade verksamheter som exempelvis ridutbildning, hÀstuppfödning, inackordering och hingsthÄllning.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->