Tanken med studien var att försöka få en uppfattning om och problematisera kring hur elever tänker om och upplever historisk populärfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populärfilm i klassrummet är till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tänkande. Jag fann att historisk populärfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tänkande och aktiv bedömning av filmens innehåll. En annan slutsats jag drar av undersökningen är att lättsam, historisk populärfilm, gärna med komiska inslag, är att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever då denna typ av film underlättar processen av kritiskt tänkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats är att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner där alla med utgångspunkt från en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bäddar för ett ökat kunskapande i gruppen..

Syftet med studien är att belysa hur äldre människor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förståelse om ämnet, användes semistrukturerade intervjuer och nätverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 år, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrån den tidigare forskningen om ämnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshändelser.

Syftet med detta examensarbete är att göra en formativ utvärdering av ett pågående inkluderingsprojekt utifrån ett mångfaldsperspektiv för att belysa svårigheterna med praktiskt inkluderingsarbete. Utgångspunkten är frågeställningar om i vilka sammanhang eleverna är delaktiga, vilka styrkor respektive problem det finns med projektet samt hur lärare ser på projektets förlängning ?en skola för alla?. Som undersökningsmetod har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjumetod använts. Sex lärare verksamma vid tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har intervjuats.

I en hermeneutisk metod analyseras Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen (2011) med syftet att porträttera och analysera protagonisterna, Lillemor och Babba, i förhållande till identitet som kvinna och författare. I diskussionen urtolkas en möjlig medveten intention med verket, som rör såväl genus och feminism som identitetsskapande. De båda protagonisterna utgör ett gemensamt författarskap, där deras personligheter smälter samman. Det är uppenbart att Lillemor, i flera anseenden, agerar Babbas ansikte utåt och att Babba fungerar som Lillemors kreativa begåvning. Ur ett feministiskt perspektiv påverkas deras förhållande av ett misogynt tillstånd, som samtidigt är oundvikligt för att nå framgång.

Kursplanen för historia i årskurs 4?6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

Ett av förskolans uppdrag är att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, språket är en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmålstränare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras språkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frågeställningar: Hur lägger modersmålstränarna upp modersmålsundervisningen i förskolan för att främja barnens språkutveckling? Vad är det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att främja flerspråkiga barns språkutveckling?Undersökningen grundas på en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet får vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmål än svenska.

AbstraktSamverkan mellan polis, ambulans och räddningstjänst är många gånger en förutsättning för att få till ett lyckat arbete på olycksplatser eftersom de ofta arbetar tillsammans, eller åtminstone i närheten av varandra, i sådana situationer. Tilliten är föränderlig, situationsbunden och syns inte alltid mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur tilliten mellan blåljusmyndigheterna ser ut i relation till samarbete och samverkan. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter från polisen, ambulansen och räddningstjänsten. Intervjuerna har analyserats utifrån narrativ analys med ett symboliskt perspektiv där symbolerna representerar hur respondenterna talar om, och förstår, tillit och samverkan.

Jag vill fånga och bevara känslan av bergets inverkan på området. Längs med vägen kommer kommersiella lokaler att finnas. Dessa är flexibla och kan husera en mängd olika aktörer; caféer, gallerier, utställningar, småbutiker, kontor osv.Det de har gemensamt är sikten tvärs igenom byggnaden. Står man på gatan utanför uppfattar man fortfarande berget i bakgrunden genom lokalen.En ny mötestplats genereras. Hornstulls nya torg binds samman med Hornsbruksgatan.

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn på sin modersmålsundersvisning och dess betydelse för deras språk- och identitetsutveckling utifrån Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har använts där fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frågeställningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utsträckningar som ansträngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras språk-och identitetsutveckling.

Syftet med arbetet är att undersöka om skolan och dess pedagoger arbetar i enlighet med Lpo 94s synsätt gällande ämnesövergripande undervisning eller om gamla synsätt fortfarande råder. För att ta reda på eventuella orsaker till varför det varierar i synsätt gällande ämnesövergripande undervisning, har vi använt kvalitativa enkäter och intervjuer med lärare, rektorer, lärarutbildare samt lärarstudenter. Enligt styrdokumenten för grundskolan skall ämnesövergripande undervisning tillämpas i olika ämnen. Vår forskning visar dock att det förekommer stora skillnader i synsättet rörande ämnesövergripande undervisning inom hela utbildningssystemet. I dagens skola verkar pedagoger med olika utbildningsbakgrund.

Denna kvalitativa studie belyser hur socialarbetare inom missbruksvården uttalade sig om evidensbaserad praktik. Syftet var även att få en förståelse i vad som kan hindra eller främja ett evidensbaserat arbetssätt. Studien utgick ifrån en socialkonstruktivistisk ansats genom Berger och Luckmanns tresidiga modell där även studiens resultat är tolkat i samma anda. Studien gjordes utefter semistrukturerad utgångspunkt med fem socialarbetare inom missbruksvården i sammanlagt tre kommuner. Resultatet visar att evidensbaserad praktik ses som något som är beforskat och beprövat.

We are currently in the midst of the current information revolution and it is increasinglyimportant to allocate and utilize the resources spent on IT. To accomplish this, one solutioncould be to work together with IT. For municipalities, this can be a complicated process whenyou are dependent on the resources that are given and subject to laws regarding procurement,this places great demands on the Swedish municipalities.One solution could be to work collaboratively with IT across municipal borders, this studyexamines the advantages and disadvantages of this. The study was conducted using interviewand survey of various municipalities in the Gothenburg region. The study shows that there isjoint work across municipal boundaries but that communication sometimes fails, this provesamong other things that some communities feel they have a partnership with a municipality,while the other sees that they have no partnership.With the results from the study are discussed and problematized the current conditions thatexist between the municipalities today, and how they could change.

Ungdomar i vår närmiljö handlar allt mer på Internet. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ungdomar, trots deras nyfikenhet fortfarande handlar mest regionalt eller om deras beteende på den digitala marknaden är präglad av ett globalt agerande. Frågeställningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig på en kvantitativ studie bland ungdomar runt om i världen i kombination med teorier kring konsumentbeteende och gravitationsmodellen. Samtidigt har vi undersökt hur Statistiska centralbyrån och Svensk handel förhåller sig till detta. Resultatet blev en undersökning bland ungdomarna i 15 olika länder i fem världsdelar.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utsläppen av koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga koldioxidkompensationssystem för sina flygresenärer, i syfte att hantera dessa utsläpp. Vårt syfte är att analysera flygresenärers attityder till frivilliga koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöområdet mellan flygbolag och flygresenärer. Uppsatsen baseras på en enkätundersäkning bland 300 flygresenärer och på tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrån teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.