Sökresultat:
2243 Uppsatser om Gemensamt varumärke - Sida 19 av 150
TrovÀrdighet som en basföda för överlevnad : En studie kring en morgontidnings och en kvÀllstidnings legitimitet
TrovÀrdighet Àr inte ett givet ting inom samhÀllets ramar. Det krÀvs en ömsesidig relationsuppbyggnad mellan parterna. Syftet var att belysa tidningsutgivarnas legitimitet i förhÄllande till innehÄllet i tidningen. Studien genomfördes med kvalitativ metod och avsÄg tvÄ fallstudieobjekt, en morgontidning och en kvÀllstidning. Dessa var Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen.
En undersökning av den kreativa processen
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur mÀnniskor dÀr den kreativa processen Àr central i sitt yrkesutövande upplever denna process och se om det gÄr att hitta ett mönster. Vi bestÀmde oss för att ta reda pÄ vad som hÀnder inuti mÀnniskan runt
det kreativa ögonblicket. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: Vad Àr den kreativa processen? Vi gjorde öppna intervjuer med fem verksamma kreatörer med hjÀlp av DV-kamera. VÄrt resultat visade att det gick att se ett gemensamt mönster i den kreativa processen.
Gymnasiereform - en studie om förÀndring
Syftet med denna undersökning Àr att studera hur olika kategorier av lÀrare och skolledare upplever en stundande förÀndring, samt deras instÀllning till den förÀndring som regeringen med Gymnasiereformen 2007 har för avsikt att genomföra. I oktober 2004 tog den dÄ sittande riksdagen beslut om en ny gymnasiereform. Syftet med Gy-07 var att vidareutveckla det nuvarande programgymnasiet. Undersökningen Àr baserad pÄ enkÀtsvar frÄn 100 lÀrare pÄ fyra gymnasieskolor i VÀxjö kommun, samt intervjuer av skolledare pÄ tvÄ av gymnasieskolorna. VÀver man samman svaren vi fÄtt av lÀrare respektive skolledare ser man tydliga skillnader pÄ deras instÀllning till förÀndringar av gymnasieskolan.
Kritiska framgÄngsfaktorer vid ett interkommunalt verksamhetsbaserat IT-projekt : Projektet VÀrmlÀndsk bibliotekswebb 2.0
En utmaning för dagens organisationer Àr att flexibelt kunna Àndra sina tjÀnster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att anvÀnda IT som möjliggörare Àr ett sÀtt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att tvÄ eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mÄl. Interkommunalt samarbete frÀmjas ekonomiskt av staten och EU.
Bild som kulturellt redskap : - en resurs för elevers lÀrande
I detta examensarbete Àr det övergripande syftet att ta reda pÄ i vad mÄn lÀrare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lÀrprocesser. Studien belyser Àven de möjligheter och hinder lÀrarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion Àr de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lÀrare i grundsolans tidigare Är. Reslutatet visar pÄ att lÀrarna pÄ flera sÀtt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lÀrprocessen. Gemensamt för lÀrarna Àr Àven att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv dÀr flera resurser för lÀrande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..
Avtal mellan driftsbolagdelÀgare : Àr de kompletta och behöver de vara det?
Inom jordbrukets primÀrproduktion pÄgÄr idag en utveckling, dÀr företagen blir allt större. En stor del av denna expansion sker inom nuvarande företagsstruktur. Ett allt vanligare sÀtt Àr dock att lantbrukare expanderar genom samverkan. Den mest lÄngtgÄende formen av samverkan Àr nÀr lantbrukare bildar gemensamma driftsbolag. Detta innebÀr i mÄnga fall att flera tillgÄngar blir Àgda gemensamt samt att investeringar i varierande grad blir relationsspecifika.
Reflektera mera: reflektionens uttryck i förskolans
pedagogiska verksamhet
Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollÀrares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhÄlls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem förskollÀrares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrÄn tre forskningsfrÄgor. Resultatet visar en allmÀn uppfattning av reflektionen dÀr ett fördjupat lÀrande och kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt kan möjliggöras, men som i dagslÀget befinner sig pÄ en alltför ytlig nivÄ.
FörbÀttring av kvalitet och samarbete i tÄgtrafiken : ett förbÀttringsprojekt till tÄgtrafikens intressenter
DÄlig kommunikation, uteblivet samarbete, dÄliga alternativa lösningar till resenÀrerna vid trafikstörningar gör att resenÀrerna riskerar att bli missnöjda. Följden kan bli att tÄgtrafiken tappar resenÀrer. Varje trafikhuvudman Àr ansvarig för resenÀrerna. Formen pÄ trafikavtal mellan trafikhuvudmÀnnen och jÀrnvÀgsföretag skapar en struktur pÄ ansvarsfördelningen av olika komponenter.Jag har studerat problematiken genom intervjuer och enkÀtundersökningar hos Danske Statsbaner (DSB i fortsÀttningen) SmÄland AB dÀr jag jobbar som trafikledare. Jönköpings lÀnstrafik (JLT i fortsÀttningen) förhÄller sig till DSB SmÄland med ett trafikavtal.
Konstpedagogik i skolan och pÄ museum : En jÀmförande studie av tvÄ pedagogiska praktiker
Denna studie avser undersöka tvĂ„ pedagogiska praktiker med utgĂ„ngspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlĂ€rare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhĂ„llningssĂ€tt till konst och bilder. Metoden som anvĂ€nds Ă€r en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Ăven ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.
Att ge eller fÄ utskÀllning i klassrummet
Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ kÀnnedom om hur pedagoger och elever kÀnner för skÀll i skolan. Vi har dÄ sett till kollektiva respektive individuella utskÀllningar, betydelsen av vem som skÀller och vad som hÀnder nÀr parterna blir arga och tar till skÀll.
Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med nÄgra av de teorier vi uppmÀrksammat i vÄr kunskapsbakgrund.
Det har visat sig att sÄvÀl elever som pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ vad skÀll innebÀr för dem.
YrkeslÀrarrollens förÀndring genom teknikcollege
Eklind, Ann-kristin & Elvirsson, Lars (2007). LÀrarrollens förÀndring genom Teknikcollege. Changes in role of the vocational teacher through technical college. Syftet med detta arbete har varit att studera förÀndringar av yrkeslÀrarrollen utifrÄn visioner av teknikcollegesamverkansformen. NÀringslivet stÀller krav pÄ engagerade lÀrarteam med mÄlbilden klar för eleven.
Utformning av vÀrderingsstyrning i ett kunskapsintensivt företag under uppstarten
Studien syftar till att öka förstÄelsen för hur ett kunskapsintensivt företag utformar sin vÀrderingsstyrning i uppstarten. Studien syftar vidare till att undersöka pÄ vilket sÀtt företagets vÀrderingar pÄverkas av företagets medarbetare och kunder. Studien genomfördes som en fallstudie med deltagande observationer och intervjuer pÄ plats hos ett kunskapsintensivt företaget i uppstarten. Studiens resultat visar att en gemensamt utformad vÀrderingsstyrning ökar förstÄelsen för företagets vÀrderingar hos de anstÀllda inom ett kunskapsintensivt företag. De framtagna vÀrderingarna pÄverkas i viss mÄn utifrÄn medarbetarnas förestÀllningar om vad kunderna anser viktigt i uppstarten i ett kunskapsintensivt företag.
Etik : etikprojektet i den kommunala omsorgen i Rimbo
Om man ser Rimboprojektet i ett samhÀllsperspektiv kan man sÀga att det har fler tankevÀckande insikter att förmedla:1) etikprojektet har inneburit en förÀndring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmÀrksamhet pÄ etikfrÄgorna i hela omsorgsförvaltningen2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt sprÄk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sÀtt att ta vara pÄ de resurser som finns inom organisationen har pÄvisats inom omsorgsförvaltningenSlutsatsUtbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt lÀge för att fortsÀtta att arbeta med etikfrÄgorna i förvaltningen för att tydligt formulera de vÀrderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrÄn en gemensam mÄlsÀttning dÀr alla fÄr delta pÄ lika villkor..
Spegel, spegel pÄ texten dÀr : ? En studie i mise en abyme som dekonstruktiv praktik i skönlitteraturen
I den hÀr uppsatsen undersökts hur greppet mise en abyme kan anvÀndas som ett dekonstruktivt verktyg i fiktionen. De tre romanerna som ligger till grund för uppsatsen Àr Montecore - en unik tiger av Jonas Hassen Khemiri, Sara Stridsbergs Drömfakulteten: tillÀgg till sexualteorin samt If on a Winter?s Night a Traveler av Italo Calvino.Gemensamt för romanerna Àr att de alla genom att kommentera sin egen tillkomst och lÄta boken upptrÀda i boken skapar en osÀkerhet i frÄgan om vad som Àr sanning och inte i de respektive berÀttelserna. Sanningen rubbas och dekonstrueras om vartannat genom anvÀndandet av mise en abyme..
"Vareviga en, vad du Àn har för problem eller lyten..." : En intervjustudie av uppfattningar om en skola för alla
Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jÀmföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nÄ en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen Àr personal i en förskola, klasslÀrare och specialundervisande lÀrare i en lÄg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har anvÀnts för datainsamlingen. Teoretisk utgÄngspunkt har varit socialkonstruktivismen dÀr förskola och skola ses som tvÄ olika sociala konstruktioner skapade av mÀnniskor utifrÄn behov i samhÀllet. I undersökningen har framkommit mÄnga likheter men ocksÄ vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser pÄ en skola för alla.