Den strukturella arbetslösheten har legat pĂ„ 2% under hela perioden 1940-1990. Även efter lĂ„gkonjunkturen i början pĂ„ 1980-talet gick den tillbaka till denna nivĂ„. Dock ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten, vilket tyder pĂ„ att mĂ„nga av de personer som blev arbetslösa under lĂ„gkonjunkturen hade problem att ta sig tillbaka in pĂ„ arbetsmarknaden, trots ökad efterfrĂ„gan. Efter 1990-talskrisen ökade bĂ„de den strukturella arbetslösheten och lĂ„ngtidsarbetslösheten kraftigt. Om den ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten beror pĂ„ lĂ„g efterfrĂ„gan pĂ„ lĂ„ngtidsarbetslösa eller pĂ„ att arbetsmarknaden Ă€r ogynnsam för alla grupper Ă€r oklart.

Bakgrund: Bolagsstyrning innefattar bÄde Àgande och effektiv styrning av företag. I detta sammanhang spelar bolagsstyrelser och deras sammansÀttning en stor roll, dÄ de Àr ansvariga för att besluta om företagens mÄl och strategier samt hur dessa skall uppnÄs. Styrelsens sammansÀttning Àr ett mycket vÀldebatterat och aktuellt Àmne i nÀringslivet, men företeelsen gemensamma styrelseledamöter, det vill sÀga att företag har samma styrelseledamot, har inte fÄtt sÀrskilt mycket uppmÀrksamhet, varför vi har fördjupat oss inom det omrÄdet. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera förekomsten av gemensamma styrelseledamöter hos storföretag pÄ Stockholmsbörsen. Vidare syftar studien till att ge möjliga orsaker till att företag har gemensamma styrelseledamöter.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svÄrt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsÀttningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger pÄ sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, pÄ 3-5Ärsavdelningar, pÄ tvÄ skÄnska förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att ge utökad kunskap om hur man kan fÄ med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten pÄ en förskola. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptÀcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur pÄverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet Àr en förutsÀttning för att barn ska kunna leka, det Àr vÀsentligt att barn fÄr gott om tid pÄ sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan pÄ barns lek och att pedagoger kan hjÀlpa leksvaga barn genom att sjÀlva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Syftet med arbetet var att studera förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute pÄ förskolegÄrden. Studien utgick Àven frÄn tvÄ frÄgestÀllningar dÀr den första var att studera hur barnens lekar sÄg ut ute pÄ förskolegÄrden och den andra var att studera pÄ vilket sÀtt barnen anvÀnde sig av lekredskap i sina lekar. För att kunna studera förekomsten av hierarkiska ?strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute pÄ förskolegÄrden ?genomfördes en kvalitativ observationsstudie ute pÄ en förskola. Studien visade att Älder och sprÄket hos barnet, fÀrdigheten i att kÀnna av sammanhanget samt barnets kÀnnedom kring populÀrkulturen, i detta fall Star ?Wars kulturen, var avgörande faktorer i hur de hierarkiska strukturerna sÄg ut i förskolebarnens gemensamma fria lek.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lÀrande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i tvÄ förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur intÀkter kan fördelas för delar som gemensamt anvÀnds av produkter med olika varumÀrken, hur dessa intÀkter bör fördelas samt de motiv som Àr orsaken till de valda metoderna för fördelning. Det empiriska materialet som presenteras i uppsatsen bestÄr av primÀrdata som samlats in genom intervjuer med respondenter frÄn Saab Automobiles, Svenska Volkswagen AB och Volvo Car Corporation. Underlaget innefattar Àven sekundÀrdata som frÀmst insamlats frÄn fallföretagens hemsidor. Efter att ha genomfört studier med tre fallföretag besvarades problemformuleringarna. UppmÀrksammas bör att resultaten inte Àr generaliserbara utan att de endast avser de medverkande fallföretagen.

NÀr man som utrikes född akademiker kommer till Sverige Àr det lÀtt att hamna i en migrationsprocess som kan ta lÄng tid. Det immigrerar individer till Sverige med en akademisk examen i bagaget samtidigt som Sverige lider brist pÄ vissa akademiska yrkesgrupper. De som kommer skulle kunna avhjÀlpa bristen pÄ akademisk arbetskraft men de har svÄrt att ta sig in pÄ den svenska arbetsmarknaden. VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka och analysera utrikes födda personer med en lÀrarexamen och deras vÀg till ULV (utlÀndska lÀrares vidareutbildning). Vi har studerat vilka förvÀntningar de har pÄ utbildningen och om de ser skillnader pÄ sin yrkesroll i Sverige jÀmfört med det tidigare hemlandet.

This thesis aims to explain the emergence of the Common Foreign and Security Policy of the European Union, and its institutional shaping, by using elements of Neofunctionalism and Liberal Intergovernmentalism.Using Neofunctionalism, the Common Foreign and Security Policy can be explained both as a side-effect of Europe's economic integration, and as a way to maintain the former and the European Union's position as an economic superpower. The institutional shaping is a result of lack of convergence between important national interests. Therefore it rests on a firm intergovernmental base, with rigorously limited use of supranational decision-making.For Liberal Intergovernmentalism, geopolitics and ideology, and to a certain level log-rolling, have played important roles. The reunification of Germany convinced France to form an alliance between the two countries. France, determined to achieve an economic and monetary union, thus offered Germany a political union, including a Common Foreign and Security Policy on intergovernmental terms.

Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ hur chefer upplever samarbetet mellan enheterna inom den organisationskultur de Àr verksamma i. Analysen baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med 11 chefer inom en sektor i en kommunal vÄrd- och omsorgsförvaltning, som utifrÄn LEAN önskar samla sin personalstyrka mot gemensamma mÄl för att bÀttre kunna klara sitt uppdrag. Studiens frÄgestÀllningar syftar till att undersöka hur cheferna upplever kulturen inom sin organisation och enhet samt hur de vÀrderar samarbetet mellan enheterna. Undersökningen, som tillÀmpar en kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats, analyserar intervjudata utifrÄn kulturteori och symbolisk interaktionism, med fokus pÄ gemensamma symboler och mönster.  Studien fann att cheferna har nog med sitt och deras upplevelse av samarbetet Àr att det prÀglas av konkurrens, revirtÀnkande och oförenliga perspektiv. Arbetet med att stÀrka organisationens gemensamma kultur har Ànnu inte uppnÄtt nÄgon mÀrkbar effekt och de gemensamma symbolerna Àr fÄ.

Syftet med studien var att undersöka hur vissa gemensamma faktorer upplevs i en terapi samt hur de förhÄller sig till varandra och upplevelsen av utfallet. Följande faktorer ingick i undersökningen: den terapeutiska alliansen, terapeutens kompetens, förvÀntningar pÄ pÄfrestning, förvÀntningar pÄ utfall inför terapin och klientens problematik. En frÄgestÀllning inför studien var Àven huruvida klienters och terapeuters upplevelser av terapin överensstÀmmer med varandra. Till grund för studien ligger skattningar gjorda av studentterapeuter och deras klienter vid mottagningen för psykoterapi, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet. Tjugofyra studentterapeuter och tjugo klienter deltog i studien, av dessa hade i femton av fallen bÄde terapeut och klient svarat frÄn samma terapi.Studien fann att det generellt finns en samvariation mellan de gemensamma faktorerna och till utfallet.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..

The aim of this report is to develop an improved basis for calculation of common costs as well as to create a support, showing which steps can be taken for improving the future monitoring at NCC Hus in Karlstad.The objective of this report is to improve the quality of the process of quoting by verifying current key numbers, production of new key numbers and to identify the problems affecting the monitoring of projects.The objective is also to provide suggestions of actions improving quality assurance at NCC Hus in Karlstad..

Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmÄga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfÀlligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de nÀrmaste Ären. Detta finns Àven uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 dÀrgemensamma operationer sÀrskilt skall uppmÀrksammas pÄ övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebÀra att antalet övningar, dÀr förmÄgan till gemensamma operationersÀrskilt övas, borde vara ett par stycken. SÄ Àr dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnÀra omrÄden samordnas inte med markstridskrafterna alls, dÀremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna.

GUSP Àr till skillnad frÄn EU:s övriga arbete med regleringar, omfördelning och ekonomisk stabilisering ett försök att sÄ lÄngt som möjligt, sammanlÀnka de suverÀna medlemsstaternas utrikespolitik. MÄlet Àr att ge EU en politisk tyngd som kan matcha den ekonomiska storleken och befolkningsmÀngden som kryper allt nÀrmare halvmiljardsgrÀnsen. Syftet med denna uppsats Àr att analysera i vilken utstrÀckning olika teorier inom internationella relationer den gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitiken inom EU lÀmpligast förklaras utifrÄn. FrÄgan som uppsatsen söker svar pÄ Àr: i vilken utstrÀckning överensstÀmmer de teorier vi presenterat med hur GUSP Àr tÀnkt att fungera? Vi anvÀnde realism, neorealism och neoliberalism för att göra detta. Ur fördragen som skapat GUSP har vi identifierat det viktiga ur sÀkerhets- och utrikespolitisk synvinkel vilket sedan undersökts mot bakgrund av teorierna. Ingen av teorierna kan förklara GUSP fullt ut men delar av teorierna passar in pÄ alla undersökta fördrag.

Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det Àr som styr nÀr lÀrare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten Àr viktigast för tolv lÀrare vid undervisningsplanering, lÀroplanen eller kursplanen och dess mÄl? TvÄ högstadieskolor i tvÄ kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna nÀr det gÀller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i Àmnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mÄl för att sÀkerstÀlla undervisningens kvalitet..