Sök:

Sökresultat:

2471 Uppsatser om Gemensamma nämnder - Sida 36 av 165

Ökad förstĂ„else för unga kvinnor med sjĂ€lvskadebeteende : -En kvalitativ studie av sjĂ€lvbiografier

Den psykiska ohÀlsan bland unga kvinnor ökar i samhÀllet idag.  SjÀlvskadebeteendet kan vara ett sÀtt för dem att lindra sin Ängest. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en vanmakt och osÀkerhet inför denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att, genom kvalitativ analys av fyra sjÀlvbiografier, beskriva unga kvinnors upplevelser av sjÀlvskadebeteende. Resultatet bygger pÄ fyra huvudkategorier med vardera tvÄ subkategorier som illustreras och förtydligas med citat frÄn författarna. Huvudkategorierna speglar fyra omrÄden som har stor betydelse för utvecklingen av sjÀlvskadebeteendet.

Om etikundervisning- en kvalitativ undersökning om hur pedagoger arbetar med etik i grundskolan

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger i grundskolan arbetar med och tÀnker kring etikundervisning. Arbetet utgÄr frÄn lÀroplanens mÄl och hur pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgÄngen behandlar styrdokument, grundlÀggande gemensamma vÀrden, teoretiska utgÄngspunkter för kunskap och lÀrande, perspektiv pÄ barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio pedagoger verksamma i olika skolÄr.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning Àr viktigt för pedagoger i skolan. UtifrÄn intervjuerna har vi sett att en sÄdan undervisning bedrivs om Àn i olika former. En del pedagoger sÀger sig ha etik pÄ schemat, medan andra lÄter det integreras i alla Àmnen. Centralt Àr att skolan Àr viktig för barns lÀrande och etikutveckling och det viktigaste Àr att diskussioner kring etik och moral fÄr utrymme i skolan.

LuleÄ kommuns implementeringsprocess av balanserade
styrkort: förÀndring med hinder och möjligheter

Det rÄder en allmÀn uppfattning om att nÀr ett förÀndringsarbete ska genomföras i en organisation, har mÀnniskorna i den ett inbyggt motstÄnd mot förÀndringar och dÀrmed upplever dessa som hinder. Men förÀndringsmotstÄnd kan Àven innebÀra möjligheter. LuleÄ kommun har valt att införa ett nytt tankesÀtt dÀr Àven de mjuka vÀrdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera balanserade styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förÀndringsmotstÄnd som dÄ kan uppstÄ. För att uppnÄ syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

Samverkan 4 U : En studie om samverkan med organisationen Here 4 U

The present study sought to examine the collaborative role of the student organization Here 4 U and the impact of this collaboration on the organization and its partners. As a point of departure a questionnaire was distributed to supervisors, principals and other cooperation partners of Here 4 U, the most prominent quantitative results of which were related to previous research, new institutional theory and empowerment theory. It turned out that partners interacting with Here 4 U felt that the collaboration was necessary and wanted to continue with it. The respondents to the questionnaire were asked to define the concept of collaboration. Factors emphasized by respondents included feeling of community, security, and common goals.

Samspelets betydelse för barns lÀrande. En undersökning om hur barn lÀr av och med varandra.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lÀr av och med varandra i mÄnga olika situationer genom att anvÀnda sig av sprÄk, samspel och kommunikation. Studien utgÄr frÄn barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur samspelet mellan barn gÄr till och hur det sker ett lÀrande samtidigt.METOD: Metoden i vÄr studie Àr kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger pÄ data frÄn observationer av barn i den fria leken. Studien Àr gjord pÄ tvÄ avdelningar med barn i Äldrarna ett till sju Är.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lÀr sig inte bara genom kommunikation utan ocksÄ genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. LÀrandet sker pÄ olika sÀtt. För att detta skall ske krÀvs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsÀttningar..

Vilken roman ska jag vÀlja? : - en studie av tre gymnasieelevers val och lÀsning av skönlitteratur

Den hÀr uppsatsen behandlar kommats anvÀndning vid satsgrÀnser i tvÄ kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet Àr att kartlÀgga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhÄllande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nÀmnda kontexter. Materialet Àr hÀmtat frÄn politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma anvÀnts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och lÀngden hos olika textelement.

Man blir som man jobbar : hur organisationskultur pÄverkar bilden av oss sjÀlva och vad vi klarar av

Organisationskultur prÀglar individer och grupper pÄ olika plan, medvetna som omedvetna. Studier visar bland annat att vÄr bild av vad vi klarar av, vÄr sÄ kallade self-efficacy, pÄverkas av vilken kultur vi befinner oss i. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur organisationskultur upplevs av medarbetare och hur de upplever att den pÄverkar deras syn pÄ sig sjÀlva och sin förmÄga. Sju personer frÄn ett ungt och expansivt företag, vars kulturfilosofi har blivit medialt uppmÀrksammad och hyllad, intervjuades. Resultatet visade bland annat att gemensamma vÀrderingar och normer, sÄvida de Àr identifierbara, gör det lÀttare för medarbetarna att arbeta i samma riktning och tydliggör företagets förvÀntningar och ambitioner.

SjÀlvstÀndigt liv efter placering : Hur upplever ungdomar som varit placerade en eller flera gÄnger under uppvÀxten sin vÀg till att bli vuxna och klara sig sjÀlva

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vÄrd enligt SoL eller LVU upplever att det gÄtt att lÀmna vÄrd för att klara ett sjÀlvstÀndigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit pÄ deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberÀttelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och dÀr vÄrd upphört och dÀr de inte flyttat hem till de biologiska förÀldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar pÄ att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berÀttelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jÀmnÄriga. .

SprĂ„kutvecklande undervisning i Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k? ? Åtta pedagoger beskriver sitt arbete

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för forskares Äsikter kring ettsprÄkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vÄr resultatanalys. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ÀrCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt somligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ olika sÀtt beskriversin undervisning i svenska som andrasprÄk.METOD: Vi anvÀnder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vÄr forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar pÄ ett sprÄkutvecklande sÀtt med hjÀlp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgÄngspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för mÄnga pedagoger pÄverkas av tidsbristdÀr alla elever inte fÄr den hjÀlp de Àr berÀttigade till..

Mediets "omedvetna" : Eduardo Kacs Genesis som minnesmaskin

Denna uppsats handlar om hur artisterna HÄkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. UtifrÄn poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ nÀrlÀsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. UtifrÄn det för artisterna gemensamma temat utanförskap visar studien att utanförskapet hos Ken Ring Àr relaterat till en kÀnsla av maktlöshet. Denna kompenserar Ken genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet ansprÄk pÄ det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot HÄkan Hellström som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser dÀr ?omanlighet? och ett kÀrleks- och sexualitetsbegrepp dÀr ?jaget? blir könsmÀssigt tvetydligt, stÄr i fokus.

VÀrdegrund och etik genom sagomöten i förskoleklassen

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagogen kan arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor utifrÄn en saga och koppla detta till elevernas vardag. Den kvalitativa undersökningen gjordes under en treveckorsperiod i en förskoleklass. Undersökningsgruppen bestod av fyra slumpmÀssigt utvalda elever. Resultatet visade att tre av fyra elever ganska omgÄende förstod sagans innehÄll och budskap, medan en elev behövde lÀngre tid pÄ sig att se sambandet och förstÄ sagans budskap, det vill sÀga den vÀrdegrund som sagan ger uttryck för. Samtliga elever sÄg kopplingen mellan sagans budskap och den egna verkligheten.

Karteller i Sverige: En analys av fÀllda karteller

Karteller Ă€r en grupp företag inom samma industri som samarbetar med mĂ„let att begrĂ€nsa konkurrens pĂ„ en marknad och höja priserna för att öka sina vinster. Konkurrensverket har i uppdrag att upptĂ€cka karteller och bevisa att samarbete har förekommit. Det Ă€r dock svĂ„rt att uppdaga dem och stĂ€lla nĂ„gon till svars. Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera de fĂ€llda kartellerna i Sverige mellan Ă„ren 1999 och 2011, och försöka hitta gemensamma nĂ€mnare som underlĂ€ttar kartellbildningar inom dessa branscher. Även andra faktorer som kan bidra till kartellbildningen har analyserats.

KoppargÄrden - en analys av den lokala problembilden i KoppargÄrden utifrÄn ett social desorganisationsperspektiv

Efter mycket rapportering i media och omnÀmning i polisens rapport gÀllande omrÄden dÀr kriminella nÀtverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i KoppargÄrden. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens KoppargÄrden. Resultaten har analyserats utifrÄn teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens KoppargÄrden kan kopplas till teorin om social desorganisations. LÄg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansÀttning, hög befolkningsomflyttning Àr faktorer som stÀmmer in pÄ KoppargÄrden.

"Det blir nÄgot magiskt..." : - hur förskollÀrare resonerar kring lekpedagogik och barns kamratkulturer

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka hur fo?rskolla?rare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssa?tt och barns relationer. Fo?r att underso?ka detta valde jag att genomfo?ra min studie med hja?lp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre fo?rskolla?rare som alla arbetar lekpedagogiskt pa? olika fo?rskolor, fo?r att pa? sa? vis fa? en sa? bred bild som mo?jligt.

En kÀnslofylld uppgift : Dödsbud

Denna rapport behandlar hur polisen bör agera och vad de bör tÀnka pÄ nÀr de skall framföra ett dödsbud. TvÄ andra frÄgor vi ska söka svar pÄ Àr hur en mÀnniska som mottar ett dödsbud kan reagera och vi ska i slutet av arbetet försöka fÄ fram ett förberedelsekort ?inför dödsbud?, eftersom det inte finns nÄgra gemensamma rutiner sen innan. Detta har intresserat oss eftersom vi som polisstuderande inte har fÄtt nÄgon djupare utbildning i Àmnet och saknar erfarenhet av detta sen tidigare. Vi tycker att det Àr viktigt att polisen lÀmnar ett vÀrdigt dödsbud till anhöriga.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->