BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring attbedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se på dettaur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv när det gäller eleverslärande.SYFTE: Vårt syfte med studien är att försöka belysa hur ett antal lärarebeskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljönsom en plats för att utmana elevers lärande.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi gjortvår datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report,med elva verksamma lärare på två olika skolor.RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenterstexter gällande utomhusundervisning. Samtliga lärare i vårstudie är positivt inställda till utomhusundervisning. Vi fannockså tecken på variationer när det gäller hur och varför lärarnaanvänder utomhusmiljön i sin undervisning.

Tidigare forskning pekar på att psykologiska faktorer påverkar hur individen rekryteras till en sekt. Förförståelsen inför denna intervjustudie var att det skulle kunna finnas ett behov av ett rehabiliteringscentrum i Sverige, och frågeställningen gällde vilka behov som föreligger hos en individ som lämnar en destruktiv sekt sett utifrån professionella hjälpares perspektiv. 14 personer deltog, psykiatriker, präster, politiker, terapeuter och psykologer. Resultatet visade att det finns olika anledningar till att individer rekryteras in i en sekt liksom till att de lämnar den. Resultatet visade också att det föreligger ett hjälpbehov hos individer som lämnar sekter och gemensamma svar för alla respondenter var att det behövs: (1) samtal, (2) gemenskap, (3) någon som lyssnar..

Människors allmänna välbefinnande och livskvalitet påverkas av deras sömn.    Sömnproblemen ökar och resulterar i ökade kostnader för den enskilde, arbetsgivarna och samhället. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av sömnhygieniska åtgärder riktade till individer inom hälsovården med primär insomni. Resultatet visade att en kombination av åtgärder utifrån personliga behov gav bäst resultat men också att det rådde begreppsförvirring runt sömnhygieniska åtgärder och deras effektivitet. Fördjupad kunskap behövs vad det gäller de enskilda sömnhygieniska rådens effektivitet.

Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem. Därför är det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bättre förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa attribut är ödslighet och rumslig förvirring eller svårigheten att skilja på vad som är privat, gemensam och offentlig miljö. Detta är uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde. Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen, i Stockholm. Genom rumslig analys och litteraturstudier samt intervjuer skapas en bild av ett område med många goda kvalitéer men också ett område som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar upp olika sätt att skapa rum genom ny bebyggelse och smärre fysiska åtgärder, t. ex.

Sedan många år har kritik riktats mot statliga myndigheters konkurrensbegränsande effekt på de fria marknaderna. Både Konkurrensverket och privata aktörer på marknaden anklagar myndigheterna för att subventionera sina konkurrensutsatta tjänster med skattemedel. Rapporter från Statskontoret och Konkurrensverket föreslår att statliga myndigheter borde förbjudas att bedriva verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Påståendet att myndigheterna finansierar sin verksamhet på den fria marknaden med skattemedel, grundar sig i att de finansieras både av privata kunder och skattebetalare. Myndigheterna skall vid prissättning av sina konkurrensutsatta tjänster, i normala fall tillämpa full kostnadstäckning, vilket innebär att de varken borde göra vinst eller förlust på försäljningen.

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust.

Syftet med detta arbete är att på djupet gå in i en sångcykel och göra en personlig tolkning av den, i detta fall Haugtussa op.67 av Edvard Grieg med texter från Arne Garborgs diktsamling Ingrid sierskan: ?Haugtussa? och ?Helheim?. ?Haugtussa ? En tolkning på 2000-talet? är en processbeskrivning av hur en tolkning med textlig utgångspunkt växer fram: hur jag har lärt känna Garborgs och Griegs gemensamma karaktärer i sagan om flickan Ingrid och hennes liv, för att jag på ett trovärdigt sätt ska kunna framföra dem inför en publik 110 år efter att de skrevs. Det primära målet har inte varit att utföra den perfekta konserten.

Syftet med denna rapport är att göra en förberedelse för elektronisk dokumenthantering av redovisande dokument i tillverkande företag. Ämnet är idag aktuellt när tillverkande företag hela tiden måste ha produktansvarslagen i åtanke. Tillverkande företag har ökade krav på att tillverka produkter med hög säkerhet och att även kunna bevisa det. Kraven på spårbarhet ökar och i och med det ökar kraven på god dokumenthantering. Många företag står inför liknande problem; verksamheten stora mängder information, frågan är bara var dokumenten finns och hur snabbt dessa kan hittas då det blir aktuellt vid en återsökning.För att vara säker på att företaget har fullgod dokumentation på tillverkningen väljer många företag att certifiera sig enligt ISO 9001.

Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andraspråksundervisningen. Utgångspunkten har varit att språkinläraren tillika språkanvändaren behöver kunskaper och färdigheter på flera olika nivåer för att kunna använda språket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller språkförmågan måste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid språkanvändning vad som är möjligt formmässigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. Språkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin språkliga kompetens och var man befinner sig i sin språkutveckling.

AbstraktSyftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven.Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella.

Denna uppsats syftar till att diskutera den teoretiska möjligheten att jämka bolagsordningar med avtalslagens generalklausul om oskäliga avtalsvillkor. Syftet har sin grund i bolagsordningens avtalsliknande karaktär och de stora likheter som föreligger i syftena till aktiebolagslagen och avtalslagen. För att utreda detta har lagtext och doktrin på aktiebolagsrättens så väl som på avtalsrättens områden studerats. Utöver detta har också förarbeten på dessa områden fått ett betydande utrymme. Den metod som dessa källor har bearbetats med har ett stort fokus på vilken funktion dessa lagstiftningar syftar till att uppnå.

Java och C# är två objektorienterade programmeringsspråk med många gemensamma egenskaper, dock har dessa egenskaper syntaxmässiga skillnader. En tidigare undersökning har visat att mindre än 5 % av källkoden behöver ändras för att konvertera ett fungerande Java-program till ett likadant fungerande C#-program. Frågeställningar baserade på denna upptäckt togs fram och besvarades genom att jämföra två identiska program skrivna i Java och C#, skillnader och likheter mellan programmens källkod pekas ut och sammanställs kvantitativt. Skillnader består av bl.a. språkens nyckelord, klasser och metoder som motsvarar varandra i språkens bibliotek har olika namn och beteenden samt att finesser som finns i ena språket återfinns inte i det andra.

Syftet var att kartlägga hur två pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser på utomhuspedagogik och om de strävar mot samma mål samt om deras tankemönster och strategier skiljer åt. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan två skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollärare och en grundskollärare intervjuades med hjälp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tänkande i form av tankekartor (strateginät). Tankekartorna jämfördes.

I den här uppsatsen tittar vi närmare på vad som inbegriper begreppet dyskalkyli, dels har vi gjort en redogörelse för vad matematiksvårigheter är utifrån forskning och skolpersonal. Syftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida skolpersonal och forskning erkänner dyskalkyli som ett problem och hur de ser på denna företeelse i allmänhet. Vi har även tittat på hur och vad som är en diagnos. Vi avslutar med en undersökning ute bland specialpedagoger och speciallärare på skolorna. Undersökningen har skett med intervjuer med fem speciallärare och pedagoger där vi har utgått ifrån sex gemensamma frågor.

Den gemensamma valutan euron är tänkt att möjliggöra friheten för kapital för att på så sätt kunna förverkliga den inre marknaden. Sverige står dock utanför den ekonomiska och monetära unionen som förverkligades den 1 januari 1999. Trots det kommer de svenska företagen ändå att påverkas av införandet av euron. Syftet med min uppsats är att beskriva och förklara vilka fördelar och nackdelar det kan finnas för börsnoterade svenska företag med att ge ut en årsredovisning i euro. För att kunna besvara mitt syfte har jag ställt ett antal frågor till personer insatta i mitt problemområde.