Det existerar en betydande prispress på revisionstjänster i och med att många företag begär offerter från flera revisionsföretag. Revisionsföretagens största kostnad är arbetskraften och det medför att revisionsföretagen lever under press med att minska kostnader. Studier har visat att konflikten mellan kostnader och kvalitet kan leda till dysfunktionellt beteende hos revisorn och sämre kvalité på revisionsarbetet. Sammantaget leder detta till att det ställs höga krav på revisionsföretagens styr- och kontrollsystem i form av hård kostnadskontroll på ett sätt som inte leder till minskad kvalité på revisionstjänsterna. Då syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur ekonomistyrningen är utformad i revisionsföretag och om det finns balans mellan de värdeskapande och gränsskapande delarna i styrningen gjordes en fallstudie på fyra revisionsbyråer.

Det existerar en betydande prispress på revisionstjänster i och med att många företag begär offerter från flera revisionsföretag. Revisionsföretagens största kostnad är arbetskraften och det medför att revisionsföretagen lever under press med att minska kostnader. Studier har visat att konflikten mellan kostnader och kvalitet kan leda till dysfunktionellt beteende hos revisorn och sämre kvalité på revisionsarbetet. Sammantaget leder detta till att det ställs höga krav på revisionsföretagens styr- och kontrollsystem i form av hård kostnadskontroll på ett sätt som inte leder till minskad kvalité på revisionstjänsterna. Då syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur ekonomistyrningen är utformad i revisionsföretag och om det finns balans mellan de värdeskapande och gränsskapande delarna i styrningen gjordes en fallstudie på fyra revisionsbyråer.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka fyra grundläggningsmetoder och komma fram till vid vilket djup till fast berg den ekonomiska brytpunkten ligger. Detta utfördes genom att skapa två modeller baserade på pågående projekt på Sweco Structures AB. Studien innefattade kostnader för projektering, material och produktion. Projekteringskostnader togs fram i samarbete med Sweco Structures AB,medan kostnader för material och produktion kartlagts genom intervjuer av entreprenörer och leverantörer. De grundläggningssätt som har studerats i detta examensarbete är pålning med borrade stålrörspålar, slagna betong- och stålrörspålar samt gjutning av betongplintar efter schaktning ner till fast berg.

Varje år uppkommer nya fall där Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda näringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angående vad som är avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmånsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omständigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda näringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omständigheter är dock begränsade och det är dessa begränsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hänsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begränsningarna är överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anställda och detta ger upphov till löneförmånsbeskattning hos dem.

Inköpsorganisationen har varit och är föremål för förändring. Vid sidan av denna förändring har Total Cost of Ownership (TCO) utvecklats. TCO sträcker sig bortom inköpspriset och innefattar enligt Degraeve et al. (2005a) alla kostnader relaterade till anskaffningen och kostnaderna användningen av en vara eller tjänst medför genom ett företags hela värdekedja. Utifrån en tillhandahållen förståelse för kostnaderna ett företag ådrar sig utifrån etablerade leverantörsrelationer kan TCO fördelaktigt användas vid valet av leverantörer och till att utvärdera prestandan av leverantörer.

Miljö- och klimatfrågor blir allt viktigare och medvetenheten ökar allt mer i samhället. Höga krav ställs framförallt på fastighetssektorn som förbrukar en stor del av jordens totala energi. Inom den kommersiella fastighetssektorn är det därför många ägare som valt att certifiera sina byggnader enligt något miljöklassificeringssystem. Frågan är dock om den växande miljötrenden fått genombrott även när det gäller köpcentrum. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om och hur köpcentrum i Stockholmsregionen arbetar med miljöfrågor.Genom enkät- och intervjusvar från ett antal olika köpcentrum i Stockolmsområdet visar studien att frågan om och hur köpcentrum faktiskt arbetar med miljön är invecklad och inte har ett entydigt svar.

Problemdiskussion: IT?investeringar är ofta den största investeringen ett företag gör.För ett medelstort företag blir det extra viktigt om att försäkra sigom ett lyckat IT?projekt. Denna uppsats lyfter fram skillnadernamellan vad teoretikerna anser vara en kritisk framgångsfaktor ochvad praktikerna har för syn på dessa.Syfte: Studiens syfte är att designa och utvärdera ett Business Case av enIT?investering för ett medelstort företag. Vi vill skapa en ökadförståelse hur ett Business Case kan utformas för ett SME och vadden bör innehålla för att öka chanserna för att lyckas medprojektet då det idag sker många misslyckanden vidimplementering av affärssystem.Avgränsningar: Ofta innehåller ett Business Case många fler punkter än de vi valtatt behandla.

Föreliggande uppsats är disponerad så att den i stort kan sägas vara två uppsatser, en för allmän språkvetenskap och en för fonetik, samtidigt som det finns gemensamma kapitel med information och sammanfattning som gäller båda ämnena.1 Uppsatsen har en övergripande titel Vokaler i ystaddialekten, och två undertitlar; I vilken utsträckning används müslivokalen? (den allmän språkvetenskapliga delen) och Müslivokalen och några andra vokalljud (fonetikdelen).De båda delarna är avskilda från varandra för att markera ämnesinriktningarnas olika områden inom uppsatsen, men har också gemensamma delar som sammanbinder och på så sätt visar på de båda inriktningarnas kontaktytor..

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Organisationskulturen är i grund och botten det som styr beteendet i organisationer. En organisationskultur som reflekterar den ?image? man i företaget vill bygga upp kan därför vara en enorm konkurrensfördel, intresset för att styra och kontrollera kulturen har därmed fått ett stort intresse. Grunden för organisationskulturen skapas genom gemensamma erfarenheter ifrån handlande i olika situationer. Handlanden som återupprepat visat sig ge positiva resultat blir tillslut självklarheter och därmed en del av kulturen.

Detta examensarbete går ut på att jämföra olika produktionsalternativ för grisproduktion. För att göra detta har jag jämfört integrerad produktion och smågrisproduktion. Dessa två har jämförts i två olika storlekar.Jag har valt att räkna på lönsamheten i grisproduktionen. För att göra detta har jag jämfört olika storlekar och produktionsinriktningar. En stor satsning på ca 390 djurenheter och en mindre på under 200 djurenheter.

I fokus för den här studien står en maskininvestering och råvarorna för pellets, deras täckningsbidrag samt kostnaderna för att tillverka pellets när olika råvaror tas i anspråk. Uppsatsen ger också läsaren en inblick i marknaden för pellets och konkurrensen om träråvaran. I korthet beskrivs också produktions- processen. Underlaget för den bidragskalkyl avseende råvara och investeringskalkyl på flisaggregatet har hämtats från biobränsleföretaget Laxå Pellets, Bruks-Klöckner AB och Allan Bruks AB-CBI. Med hjälp av bidragskalkylen jämförs kostnaderna för potentiella råvaror som kan pelleteras.

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år.

Det saknades teori kring vilka aspekter som var viktiga för potentiella kunder att väga in i ett beslut om övergång till molnbaserade affärssystem. I undersökningen har vi samlat tidigare forskning kring molntjänster generellt och sedan jämfört den med empiri från respondenter med erfarenhet av molnbaserade affärssystem. På så sätt har vi försökt koppla tidigare forskning och undersökt huruvida den är applicerbar på vår studie. Vi kom fram till att det framförallt är aspekter rörande säkerhet, ekonomi och affärsstrategi som kunder bör vara medvetna om när de planerar en övergång till molnbaserade affärssystem. Rörande säkerhet fann vi att det är viktigt att tänka på hur den fysiska lagringen sker och säkerhetsrutiner kring vem som handhar data och hur den säkerhetskopieras samt vem som äger datan.