Sökresultat:
1869 Uppsatser om Gemensam utgćngspunkt - Sida 9 av 125
Valutariskexponering
EMU införandet den 1 januari 1999 gjorde att den bilaterala vÀxelkursen mellan EMU medlemslÀnderna var oÄterkalleligt fixerad och de deltagande lÀnderna började dela en gemensam valutapolicy, som styrs av ECB (Europeiska centralbanken), med explicit mÄl att skydda prisstabiliteten. Det betyder att 12 EMU medlemslÀnderna delar en gemensam vÀxelkurs vis-à -vis resten av vÀrlden. Eftersom tidigare forskning inte givit nÄgot entydigt svar pÄ sambandet mellan företagsvÀrde och valutariskexponering anser vi att det finns ett intresse av att utreda frÄgan ytterligare. EMU-intrÀdet bör ha effekter pÄ valutariskexponering hos företag med utlÀndska aktiviteter, dÀrför har vi valt att analysera de svenska exportföretagen och EMU-intrÀdets möjliga effekter vad gÀller dessa företags valutariskexponering. Den hÀr uppsatsen analyserar effekten av vÀxelkursstabilisering efter EMU intrÀdet pÄ valutariskexponering hos de stora svenska exportföretagen.
Konsten att tillverka en identitet-En studie av orsakerna och mobiliseringen till vÄldet i centrala Kalimantan 2001
Sampit, en stad i provinsen centrala Kalimantan pÄ ön Borneo, blev i februari 2001 skÄdeplats för en attack pÄ den invandrade folkgruppen madureser iscensatt av de infödda dajakerna som lÀmnade 500 madureser döda och 100 000 flyende.Denna studie förklarar attacken utifrÄn tanken om den instrumentella anvÀndningen av etnicitet dÄ eliters intressen kan skönjas, dolda frÄn den dajakiska majoriteten vilken Àr ett splittrat och fattigt folk, utan gemensam religion, sprÄk eller kultur. Analysen utförs med teorier om den, egentligen begrÀnsade roll etnicitet spelar som orsak till konflikter och vad som istÀllet sannolikt orsaker dem samt vidare teorier om den instrumentella anvÀndningen av etnicitet och vilka uttryck den tar sig.Denna uppsats argumenterar för att ekonomiska och politiska intressen lett till att en vÀlbÀrgad elit skapat en gemensam identitet de splittrade inhemska folken bÄde kan samlas under samt kanalisera sitt missnöje genom men dÄ samtidigt blivit till elitens verktyg och vapen för att uppnÄ dess intressen..
?Let Love Rule? KÀrleken som högsta norm, en möjlighet eller naivt önsketÀnkande? : En studie om kÀrlekens funktion hos Margaret Farley och Timothy P.Jackson.
Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012Â och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..
Ditt uppdrag Àr mitt uppdrag : LÀrares tankar kring att fÄ till stÄnd ett gemensamt synsÀtt
Syftet med den hÀr studien var att ur ett lÀrarperspektiv synliggöra problematiken med att fÄ till stÄnd ett gemensamt synsÀtt vad gÀller barns utveckling, kunskap och lÀrande mellan lÀrare i förskoleklassen och grunskolans Är ett. FrÄgestÀllningen var: Vilka faktorer anser lÀrare frÀmjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsÀtt?Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjÀlp av inspelade intervjuer av sex lÀrare varav tre Àr verksamma i förskoleklass och de andra tre i Ärskurs ett.I studiens resultat framkom en mÀngd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att frÀmja en gemensam syn. Det mest primÀra var att lÀrarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansÀttning, samt att tid avsÀtts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling.
Vi brÄkar om barnen : En granskning av förslagen Barnkonventionen som lag och Barnbalk istÀllet för FörÀldrabalken
Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Ăvriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.
Kvinnors upplevelse av livsfasen klimakteriet: En litteraturstudie
Livsfasen klimakteriet eller övergÄngsÄldern Àr en hormonell omstÀllning som prÀglas av Àggstockarnas Äldrande och slutligen totala funktionsbortfall. Klimakteriet Àr en biologisk övergÄng gemensam för alla kvinnor. I vÀstvÀrlden prÀglas den hÀr livsfasen av tre olika synsÀtt; Klimakteriet ses som ett hormonellt bristtillstÄnd som varar livet ut,en social och kulturell konstruktion och en utvecklingsfas i kvinnans liv, den tredje Äldern. Syfte med den hÀr litteraturstudien Àr att belysa hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet. Resultatet visar att kvinnorna upplevde klimakteriet olika men det fanns en gemensam upplevelse av att upprÀtthÄlla en kÀnsla av sammanhang i upplevelsen av förÀndring under den hÀr livsfasen.
Fo?rdjupande aktiviteter i gymnasieskolans matematik : En studie om uppfo?ljningen av det inverterade klassrummets videolektioner
Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.
SjÀlvintresse som Samarbetsgrund : Företag i Samverkan
Denna uppsats belyser förutsÀttningar för samarbete om en gemensamt Àgd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrÄn egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt Àgd resurs Àr kontraproduktivt och ohÄllbart för resursens bevarande pÄ lÄng sikt. DÀrför mÄste aktörerna Àndra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.HÀr belyses de förutsÀttningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krÀvs för att gemensam handling mellan egoister kan ingÄs, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Egoistiska, eller sjÀlvintresserade, konkurrerande aktörer gör lÄngsiktiga nyttovinster pÄ att samarbeta.Som exempel anvÀnds tvÄ imaginÀra vinstdrivande företag pÄ en konkurrensutsatt marknad.
SE-bolag ? varför uteblir succén i Sverige?
SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att pÄ sÄ sÀtt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgrÀnserna. Det tog emellertid mer Àn 40 Är för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen pÄ grund av motsÀttningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sÄlunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. PÄ grund av ytterligare svÄrigheter att enas dröjde det ett par Är innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgÀngliggjordes.
Förnöjelse i en KÀrleksrelation
Huvudsyftet med studien var att undersöka olika faktorers betydelse för tillfredsstÀllelsen i en kÀrleksrelation. Framförallt; anknytning, konflikt och copingstilar, samt inre/yttre sexuell locus of control, relationsfaktorer, spillovereffekt; pÄverkan mellan partners relationstillfredsstÀllelse och konfigurationen av pars anknytningsstilar. Dessutom undersöktes om det fanns en gemensam underliggande struktur inom anknytning, konflikt och copingstilar. 106 personer (52 par) besvarade en enkÀt rörande de olika omrÄdena. Faktoranalys visade 60 % total gemensam varians för anknytning, konflikt och copingstilar, de tre presenterade faktorerna benÀmns som generella copingstilar; -flexibel, -Ängestrelaterad och -undvikande.
Fusioner - Àr tvÄ plus tvÄ lika med fem?
Inom lÀkemedelsbranschen har fusioner och samgÄenden blivit allt vanligare för att uppnÄ synergieffekter i form av kostnadsbesparingar och intÀktsförbÀttringar. Trots positiva synergieffekter pÄ kort sikt Àr de lÄngsiktiga fördelarna lÄngt ifrÄn givna. Det har visat sig att flertalet fusioner misslyckas pÄ grund av att marknadseffekterna vid en fusion inte undersökts eller tillrÀckligt ingÄende beaktats. Leder en fusion mellan tvÄ likartade företag till ökade marknadsandelar?Fusionen mellan Astra och Zeneca tillkÀnnagavs 1998, och Àr en av de största företagsfusioner som genomförts i Sverige.
Lagstadgade revisorers kompetenskrav ? En jÀmförelse mellan Sverige och Danmark
De senaste decenniernas ökade globalisering har bidraget till behovet av en gemensam syn pĂ„ bedömning och granskning av företagens redovisning. Europeiska Unionen och IFAC Ă€r tvĂ„ organisationer som arbetar för att föra samman kvalifikationerna hos revisorer. EU verkar för en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, arbetskraft och tjĂ€nster medan IFAC försöker fĂ„ en konsistent hög kvalitĂ© pĂ„ revisorer globalt. En grĂ€nsregion som skulle dra nytta av en ökad harmonisering Ă€r Ăresundsregionen dĂ€r företag med revisorer kan jobba över landsgrĂ€nserna. För att öka förstĂ„elsen för de skillnader som finns i granskningen av företagens redovisning mellan Sverige och Danmark idag, Ă€r syftet med uppsatsen att jĂ€mföra kompetenskrav mellan svenska och danska revisorer.
Om möjligheten att arbeta med familj- och barnperspektiv inom vuxenpsykiatrisk öppenvÄrd
Studien har som syfte att undersöka hur vuxenpsykiatriska öppenvÄrdsmottagningar bedriver familjearbete och tar tillvara barnperspektivet. Vidare att ta del av goda erfarenheter och exempel pÄ nÀr ett familjearbete blivit bra och nÀr det finns ett barnperspektiv och tankar kring hur detta arbete kan förbÀttras. Det Àr en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet Àr sex intervjuer med enhetschefer. Genom intervjuer med personal vid en kommunal verksamhet och en BUP mottagning belyses barnperspektivet ytterligare.Undersökningen utgÄr ifrÄn fem frÄgeomrÄden: struktur/organisation, behandling/inriktning, behandlare, patient samt framtid/förbÀttringar.
Storskalig utrymning - en frÄga om samverkan och flexibilitet : Vilka uppfattningar finns om ett genomförande pÄ lokal och regional nivÄ i nÀrheten av kÀrnkraftverket i Ringhals
MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.
Att vara allsidig och saklig : En intervjustudie om samha?llskunskapsla?rare
Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.