Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och utmaningar som finns för ett sammanslaget finsksvenskt HR1-center på TeliaSonera. Utgångspunkten för uppsatsen var slutsatserna Anners och Thureson (2008) påvisade i kandidatuppsatsen Tystlåtna finnar och pladdrande svenskar ? en teoretisk analys av utmaningar för en gemensam organisationskultur. Kandidatuppsatsens slutsats har operationaliserats för att konstruera intervjufrågor och för att analysera det empiriska materialet. Intervjuer har genomförts med fyra personer från HR-center Finland och fyra från HR-center Sverige.

Vi har undersökt lärares erfarenheter av deras första år i yrket och vilka utmaningar de upplevde. Läraryrket är komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsättning teorier och metoder som man kan lära sig. En lärares professionsutveckling är en ständigt pågående process och vi har fokuserat på introduktionsperioden under lärarnas första yrkesverksamma år. Som teoretisk grund har vi använt oss av två olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som används inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhällslärare om deras minnen från deras första yrkesverksamma år.

Hur förhåller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?.

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Abstract Syftet med att studera detta är att undersöka anledningen till den könsuppdelade idrottsundervisningen samt vilka effekterna blivit med fokus på flickornas situation. Detta har vi gjort genom att bedriva observationer i två olika skolor i Blekinge, där en av skolorna fortfarande har gemensam idrott och den andra skolan övergått till könsuppdelad idrottsundervisning. För att bredda vårt material har vi även intervjuat inblandade parter, det vill säga elever, rektorer samt idrottslärare. Resultatet av observationerna och intervjuerna visade att flickornas situation förbättrats i den skola där man infört könsseparerad idrott. Flickorna tar för sig, lever ut och tycker det är roligare med idrott där de kan vara för sig själva.

BakgrundMusikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund.

Ledningssystemområdet genomgår stora förändringar med anledning av Försvarsmaktens strategiska inriktning att skapa flexibla, tillgängliga och stående krigsförband. Inriktningen innebär en utmaning inom ledningssystemområdet då den medför ett tydligare krav än tidigare på att ledningsmateriel, teknik och personal är ständigt uppfyllda i samtliga krigsförband.Modulära enheter och förband som på ett flexibelt sätt skall kunna sättas samman till stridsgrupper skapar vid varje tillfälle ett behov av att designa operationen med dess ledningssystem. Ett ledningsstödsystem vars övergripande syfte är att stödja chefers utövande av ledning, det vill säga att tillgodose ledningsbehoven. Denna studie analyserar hur Försvarsmaktens strategiska inriktning påverkar ledningssystem- och ledningsstödsystemområdet, vid en insats med tillfälligt sammansatta förband på operativ och högre taktisk nivå.Syftet med studien är att analysera vilka faktorer som är centrala för effektiv ledning vid en gemensam operation.Studien menar att de centrala faktorerna vid ledning av en gemensam operation härrör sig till analys av: aktuell verksamhet och dess specifika behov, operationskonst och taktik, vald organisations behov och sammansättning. Analysen resulterar i specifika ledningsbehov och metodanpassningar.

Studiens syfte var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av sin kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning efter genomfört introduktionsprogram, två områden som vårdinrättningarna enligt Socialstyrelsens (2002) utredning upplevde att nyutbildade sjuksköterskor hade bristande kompetens i. Sex sjuksköterskor som deltagit i introduktionsprogrammet vid Ystad lasarett intervjuades, för att få klarhet i om upplevelsen av kompetensutvecklingen hade förändrats och i så fall vilka delar i programmet som bidragit till utvecklingen. Metoden innehållsanalys användes för att klargöra resultatet och vad som underlättat kompetensutvecklingen. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde en kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning. Fyra kategorier stärkte kompetensutvecklingen; reflektion och tid, stöd, kunskap och att växa in i yrkesrollen.

Denna essä undersöker hur skillnader mellan pedagogers och föräldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan påverka synen på vad som är en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rätt till medbestämmande tas till vara. Essän utgår från två verkliga och egenupplevda berättelser som ligger som grund för vårt reflekterande och vidare lärprocess. Syftet med essän har inte varit att hitta ett rätt sätt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom Gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vår yrkespraktik påverkar vårt handlande i olika situationer. Vi reflekterar även över på vilket sätt vi använder oss av vår praktiska kunskap.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

Laborationer inom naturvetenskap är en självklarhet. Laborationer ges därför en central roll i undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Dess roll och funktion lyfts upp i de gällande styrdokumenten. Samtidigt så finns det sedan länge en pågående debatt över hur effektiva laborationer egentligen är i undervisningen och om eleverna verkligen lär sig av dem. Det finns många åsikter om hur laborationer bör utformas men ofta räcker varken tid eller resurser för att implementera idéer och omvandla dem till praktiska övningar.

By studying literature concerning design, didactics and reflection, and complementing those explorations with interviews with experienced design educators, this thesis challenges the idea of aesthetic media education being purely aesthetic in its characteristics. Drawing from their own experiences as a media aesthetics educator and an industrial designer, the two authors argue that the work flow used within most fields of design, commonly known as the design process, might provide a suitable didactic alternative to a field of education lacking relevant methodology. The literature study offers a better understanding of the design process and how it may be defined and viewed within an educational context. The interviews provide a more practical insight into the world of design education. The result shows that the design process as a didactical method theoretically offers both elements of critical thinking as well as direction and frames for students lacking aesthetic and artistic experience.