Sök:

Sökresultat:

1707 Uppsatser om Gemensam mćlbild - Sida 23 av 114

FrÄn grundskola till gymnasium pÄ ett Är : Yrkessvenska för invandrade akademiker

MÄnga invandrare i Sverige har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare sÄ kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien Àr att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljÀra Sfi- skolan.

Historiska bredvidlÀsningsböcker i ett historiskt perspektiv : Och en jÀmförande analys mellan tvÄ skolor i Mellansverige

Den hÀr uppsatsen handlar om bildförstÄelse, eller snarare om hur man kan arbeta med bildförstÄelse. Det Àr inte en uppsats om den metodik som förordas av mig, utan en undersökning som försöker se hur olika lÀrare arbetar med bildförstÄelse, samt jÀmföra deras olika metoder pÄ nÄgon slags gemensam grund. Jag har anvÀnt mig av olika intervjuer, inspelade och nedskrivna, samt insamlat övningar om bildförstÄelse frÄn de lÀrare jag intervjuat. Vidare har jag försökt sÀtta mig in i dessa lÀrares situation genom litteraturstudier. Det har visat sig att samtliga lÀrare agerar med eftertanke, och att deras övningar Àr jÀmförbara.

Difficulties in Emotion Regulation Scale-ett instrument för att undersöka svÄrigheter med kÀnsloreglering vid Borderline personlighetsstörning

Inom omrÄdet psykologisk behandling har intresset för kÀnsloreglering och svÄrigheter med kÀnsloreglering som gemensam nÀmnare vid psykisk ohÀlsa allt mer ökat. Vid behandling enligt Dialektisk Beteendeterapi av Borderline personlighetsstörning har svÄrigheter med kÀnsloreglering varit en central del, bÄde att i behandling arbeta med för att uppnÄ ett större fungerande, och i förstÄelsen av svÄrigheter hos individer som har fÄtt diagnosen. Vid utvÀrdering av behandling har dock instrument riktade specifikt mot kÀnsloreglering och eventuella svÄrigheter saknats. Denna studie har undersökt om frÄgeformulÀret Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) kan anvÀndas för detta syfte. Resultatet visar en anvÀndarvÀnlighet av formulÀret och signifikanta skillnader i svaren mellan en patientgrupp med diagnosen Borderline personlighetsstörning och en kontrollgrupp.

Implementeringsprocess av en tillvÀxtplan : En studie av Innovationsföretaget

Innovationsföretagets tillvÀxt och företagsledningens stÀndiga fokus pÄ tillvÀxt har lett till att beslut, kommunikation och styrning mellan ledningsnivÄerna inte har prioriterats och anpassats efter tillvÀxten, vilket har pÄverkat implementeringsprocessen av en tillvÀxtplan. MÄl och strategier har förÀndrats innan dessa har uppnÄtts och implementeringen har kantats av en osÀkerhet dÄ det som ska implementeras inte har varit tydligt. Denna avsaknad av uppföljning har bidragit till att misstag som skett sker igen. En formalisering inom företaget, anpassad till tillvÀxten, skulle troligtvis leda till en klargörelse mellan ledningsnivÄerna i vart företaget befinner sig vilket skulle kunna bidra till en gemensam och tydlig bild kring vilka mÄl och strategier som finns inom Innovationsföretaget. Om ledarna sÄg Innovationsföretaget i samma fas, vilket inte Àr fallet idag, skulle förmodligen implementeringsprocessen av en tillvÀxtplan bli bÀttre och samma syn pÄ vilken tillvÀxt som ska uppnÄs skulle infinna sig..

LÄXAN - En undersökning om elevers instĂ€llning till lĂ€xor

Abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka elevers instÀllning till lÀxor i skolan. Jag har tvÄ övergripande frÄgor som jag har jobbat utifrÄn nÀmligen följande: 1. Vad Àr elevernas uppfattningar kring lÀxor? 2. Vad Àr elevernas uppfattning om lÀxhjÀlp? TillvÀgagÄngssÀttet var genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio st elever i grupper om tre elever.

Elevperspektiv pÄ skolkonferensen : En kvalitativ studie av inflytande och deltagande i gymnasieskolans skolkonferens

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.

JÀmförelse av analysmetoder för clickstream-data

Det hÀr arbetet har som syfte att genom en jÀmförelse av olika analysmetoder för clickstream-data kunna fungera som en vÀgledning nÀr en metod ska implementeras. Metoden som anvÀnts vid jÀmförelsen Àr litteraturstudie i och med att de analyseringsmetoder som ska undersökas redan Àr framtagna och kunskap om dem fÄs genom att studera litteratur i vilka de förekommer. Ett antal kriterier anvÀnds sedan vid sjÀlva jÀmförelsen, anledningen till detta Àr att metoderna ska jÀmföras utifrÄn en gemensam grund.De metoder som uppfyllde kraven för de olika kriterierna bÀst var page events fact model och subsession fact model. Subsession fact model kan dock upplevas som det bÀsta valet i alla lÀgen men samtidigt Àr den kanske lite överdriven om clickstream-datan bara ska anvÀndas till att se hur besökarna anvÀnder varje individuell sida för att anvÀndas i designsupport syfte. Det gÄr alltsÄ att pÄvisa att syftet styr vilken metod som Àr mest lÀmpad..

Idrott och hÀlsa. : - en studie av lÀrares hÀlsoundervisning.

HĂ€lsans utrymme i samhĂ€llet ökar, vilket Ă€ven syns inom skolan och dĂ„ framförallt i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. HĂ€lsa Ă€r ett svĂ„rdefinierat begrepp som har förĂ€ndrats i takt med samhĂ€llet. Tidigare forskning visar en undervisning, dĂ€r fokus ligger pĂ„ de fysiologiska aspekterna som kost och trĂ€ning. Ämnets syfte lĂ€gger dĂ€remot lika stort fokus pĂ„ de sociala och de psykiska aspekterna. Med detta har studiens syfte varit att undersöka hĂ€lsoundervisningen pĂ„ gymnasiet.

?Det kommer frÄn hjÀrtat? : Dansbandsbranschens förmÄga att anpassa sina strategier efter förÀndrade omvÀrldsfaktorer

Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ dansbandsbranschens förmÄga att anpassa sina strategier efter förÀndrade omvÀrldsfaktorer, samt visa pÄ vad som kan förbÀttras inom omrÄdet strategisk ledning utifrÄn ett affÀrsstrategiskt perspektiv.En kvalitativ undersökning dÀr den huvudsakliga empirin bygger pÄ genomförda intervjuer. Uppsatsen grundar sig i nio genomförda intervjuer med personer inom dansbandsbranschen.Att arbeta med dansband tycks vara en livsstil dÀr besluten prÀglas av att, som Sven Ingvars sjunger, ?Det kommer frÄn hjÀrtat?. Sammanfattningsvis vill vi belysa det behov av en intresseorganisation som vi anser föreligger, dÄ vi lokaliserat en brist pÄ initiativ för gemensam utveckling ur ett lÄngsiktigt perspektiv. Detta utgör en avsaknad, vilken Àr en konsekvens av att aktörerna har anpassat sina strategier utefter överlevnad, pÄ bekostnad av en potentiell utveckling..

X-small - Regionalisering, demokratiska och ekonomiska förutsÀttningar i vÀrldens minsta lÀnder

Mikrostater har ofta hamnat utanför de statsvetenskapliga forskarnasundersökande lins trots att staterna med under en miljon innevÄnare ÀrframgÄngsrika sÄvÀl demokratiskt som ekonomiskt. Uppsatsen utreder genomlitteraturgenomgÄng sambandet mellan storlek, demokrati och ekonomi och visarpÄ de fördelar och nackdelar de smÄ staterna har i en globaliserad vÀrld. Vidareargumenterar uppsatsen för att de problem, frÀmst ekonomisk sÄrbarhet, sÀkerhetoch miljö, som smÄ suverÀna stater möter i det internationella systemet eventuelltkan stÀvjas genom regionala samarbeten. Om dessa utformas pÄ ett sÄdant sÀtt attriskerna med liten storlek minskas kan vÀrldens minsta stater komma att bli ÀnnuframgÄngsrikare dÄ de kombinerar sina separata storleksfördelar med engemensam stark röst utÄt och samordnande politik inÄt..

Inte bara för iPadens skull : En kvalitativ intervjustudie om hur man anvÀnder iPads pÄ fritidshem

Det hÀr arbetets syfte Àr att undersöka hur tvÄ fritidshem i en mellansvensk kommun anvÀnder sig av iPads i sin verksamhet, samt om det finns nÄgon skillnad i rektorers och personalens vision för hur iPaden ska anvÀndas i fritidshemmet. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har tvÄ rektorer samt tvÄ fritidspedagoger pÄ olika tvÄ skolor intervjuats, varav en har IKT-satsning samt uppsatta mÄl för iPad-anvÀndningen.PÄ den skola som hade en medveten IKT-satsning skilde sig inte visionen för hur iPaden ska anvÀndas i fritidshemmet mellan rektor och personal. DÀremot hade man ingen gemensam vision för hur iPaden ska anvÀndas pÄ den skola som inte hade en medveten IKT-satsning. Av resultatet framkommer det att det Àr viktigt att ha uppsatta mÄl för arbetet med digitala verktyg. Detta skapar en struktur och möjligheter för anvÀndningen av iPads.

Att arbeta med bildförstÄelse : olika lÀrares metoder sett ur ett gemensamt perspektiv

Den hÀr uppsatsen handlar om bildförstÄelse, eller snarare om hur man kan arbeta med bildförstÄelse. Det Àr inte en uppsats om den metodik som förordas av mig, utan en undersökning som försöker se hur olika lÀrare arbetar med bildförstÄelse, samt jÀmföra deras olika metoder pÄ nÄgon slags gemensam grund. Jag har anvÀnt mig av olika intervjuer, inspelade och nedskrivna, samt insamlat övningar om bildförstÄelse frÄn de lÀrare jag intervjuat. Vidare har jag försökt sÀtta mig in i dessa lÀrares situation genom litteraturstudier. Det har visat sig att samtliga lÀrare agerar med eftertanke, och att deras övningar Àr jÀmförbara.

SexÄringarnas steg in i skolan : Äldersintegrering pÄ gott eller ont?

Integreringen av sexÄringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med Ärskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplÀgget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur man vÀljer att integrera sexÄringarna inom ett rektorsomrÄde och hur de arbetar med barnens lÀs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att fÄ reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale föresprÄkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger frÄn tvÄ olika skolor.

Se hit! : En studie om hur man genom informationsarkitektur och grafiskt grÀnssnitt nÄr ut med ett budskap pÄ webben

VÄrt arbete har gÄtt ut pÄ att skapa tvÄ separata webbplatser. Vi har varit delaktiga i hela processerna frÄn idéstadie till fÀrdiga produkter. Webbplatserna vi tagit fram Àr Jag Àr fri - en kampanjhemsida Ät RFSL, samt Laszlo & Tear - en presentationshemsida Ät en musikduo. De tvÄ webbplatserna skiljer sig Ät dÄ vi klassar Jag Àr fri som samhÀllsnytta medan vi klassar Laszlo & Tear som underhÄllning. Vi sÄg dock en gemensam nÀmnare - att de skulle verka marknadsförande och att webbplatsbesökaren enkelt och tydligt skulle uppfatta syftet.

Iraks politiska framtid: finns förutsÀttningar för övergÄng
till demokrati?

Uppsatsen jÀmför förutsÀttningar som rÄder för övergÄng till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. FrÄgestÀllningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsÀttningar som mÄste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsÀttningar för lika röstrÀtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmÀn röstrÀtt har införts och regeringen har valts utifrÄn grundlagen.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->