Erfarenheter av den palliativa vården har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts på att studera patientens perspektiv på vården som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara på föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgängligheten och vårdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vård tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsställande.

Hotellbranschen är idag en växande bransch då fler människor reser och då även fler bor på hotell. Detta har lett till att konkurrensen mellan hotellen har ökat och de måste då differentiera sig. Ett konkurrensmedel som då kan användas är tjänstekvalitet.Tjänstekvalitet är ett ämne som många har forskat kring och då med kunden som utgångspunkt. Det har inte forskats lika mycket kring hur personalens agerande och motivation i en organisation påverkar tjänstekvaliteten.Syftet med denna uppsats är att se hur hotellbranschen arbetar internt med tjänstekvalitet. För att en hög kvalitet ska kunna nå ut till kunden behöver det finnas en gemensam och enhetlig syn på vad kvalitet är i organisationen.

Vi har valt att skriva om Business Intelligence på grund av dess relevans i dagens växande teknologiska samhälle. Ett Business Intelligence system är en typ av informationssystem som hjälper användaren att se mönster, relationer och trender inom företaget och dess försäljning.BI är ett verktyg för företag och organisationer att använda som underlag för att kunna ta väl grundade och beslut baserade på information snarare än intuition.Syftet med vår uppsats är att söka förståelse för de problem som olika typer av användare står inför vid användning av BI system och hitta gemensamma nämnare bland dem.Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metodansats där vi undersökt vilka problem och utmaningar olika användartyper står inför vid användandet av systemet.Studien belyste behovet av ordentlig informationsmodell och en masterdatamodell över gemensamma definitioner inom organisationerna.Det största problemet som identifierades i studien var problematiken för företag att hålla en kvalitativ data inom företaget. Detta problem var något som de alla var väl införstådda med.På grund av slutanvändarnas olika uppfattning av BI system såg problembilderna olika ut. Resultatet av vår studie är att problembilderna skiljer sig åt beroende på vilken användartyp som åsyftas. Leverantörerna, IB-arkitekterna och analytikerna hade en mer gemensam problembild, medan slutanvändarnas problembild var mer spretig..

Syftet med studien är att beskriva och förstå hur chefer upplever samarbetet mellan enheterna inom den organisationskultur de är verksamma i. Analysen baseras på semistrukturerade intervjuer med 11 chefer inom en sektor i en kommunal vård- och omsorgsförvaltning, som utifrån LEAN önskar samla sin personalstyrka mot gemensamma mål för att bättre kunna klara sitt uppdrag. Studiens frågeställningar syftar till att undersöka hur cheferna upplever kulturen inom sin organisation och enhet samt hur de värderar samarbetet mellan enheterna. Undersökningen, som tillämpar en kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats, analyserar intervjudata utifrån kulturteori och symbolisk interaktionism, med fokus på gemensamma symboler och mönster.  Studien fann att cheferna har nog med sitt och deras upplevelse av samarbetet är att det präglas av konkurrens, revirtänkande och oförenliga perspektiv. Arbetet med att stärka organisationens gemensamma kultur har ännu inte uppnått någon märkbar effekt och de gemensamma symbolerna är få.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tänker kring åldersblandade barngrupper samt hur deras agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Mina huvudfrågeställningar behandlar hur pedagoger arbetar med åldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar, hur de upplever arbetet med åldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers inställning och agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Jag har genomfört min undersökning på en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem år. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, främst med filmkamera, men även med löpande protokoll. Jag har även intervjuat de tre pedagoger som arbetar på avdelningen, två förskollärare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar och att man inte har någon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med åldersblandade barngrupper.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgångsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger på kvalitativ metod och består av genomförda intervjuer och observationer på Arbetsförmedlingen, där sex arbetslösa ungdomar och två arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhålla sig till. Vi var därför intresserade av att ta reda på hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemål och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhållningssätt där resultatet påvisar att det förra är viktigt för unga arbetslösa då de efterfrågar personligt bemötande där de blir sedda som enskilda individer och får hjälp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus på förhållningssätt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Allt eftersom affärsklimatet skiftar från ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir även företags intellektuella kapital betydligt viktigare. Då intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgång i balansräkningen, är det upp till var och en att frivilligt redovisa sådan information, till exempel via sin årsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhället, få lägre kapitalkostnad och lättare att få tag på kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen är att bygga en förståelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i årsredovisningen och varför de gör det. För att uppnå detta har företagen på OMXS30-listans årsredovisningar analyserats med hjälp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har även semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, då det är ett väldigt kvalitativt element och är svårt att kvantifiera.

I detta arbete behandlas frågor som berör förändringsarbete. Alla verksamheter och organisationer arbetar kontinuerligt med att förbättra och effektivisera den egna verksamheten. Genom att arbete med förändringar på ett strukturerat sätt kan företag och organsiationer öka sannolikheten när det gäller att arbeta fram rätt lösningar och förändringsförslag till den utvecklade verksamheten.I mitt arbete har jag undersökt hur verksamhetsutvecklare genomför förändringar. Jag har, genom intervjuer, tagit reda på vilka metoder som används och hur dessa metoder är uppbyggda. Genom att studera de metoder som angivits har jag kommit fram till att metoderna, i stora drag, innehåller liknade arbetssteg.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters andliga lidande. En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design valdes och data insamlades genom intervjuer med sjuksköterskor inom onkologisk vård. Semistrukturerade frågor användes och data analyserades genom latent innehållsanalys, med inspiration av Granheim & Lundman (2003). Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier som beskriver förutsättningar men också vilka hinder som finns för att lindra andligt lidande. Förutsättningar och hinder kan förklaras som inre och yttre och beskriver sjuksköterskans personliga egenskaper och förmågor samt arbetsgruppen och organisationen.

?Du måste ha läslust för att kunna läsa till sidan sjutti liksom, det tror jag?. Så beskriver Fanny i år 9 sin läslust.I denna undersökning har jag velat ta reda på om elevers läslust kan öka genom att ha boksamtal under tiden som en gemensam bok läses i klassen. Jag har intervjuat fyra elever i år 5 och i år 9 i början och i slutet av studien, samt deras lärare i svenska vid ett tillfälle. Jag har dessutom utfört en enkätundersökning med frågor om läsning och boksamtal i inledningen av min studie i de bägge klasserna.

Under de senaste tio åren så har svensk polis blivit utsatt för ett en rad svårare händelser. En av dessa är t.ex. polismorden i Malexander där två poliser blev skjutna till döds. Dessa händelser har gjort att polisen utvecklat en gemensam nationell bastaktik för att underlätta arbetet i den egna myndigheten och vid gemensamma insatser. År 2004 togs beslutet om att införa en nationell bastaktik för Sveriges poliser.

I en miljökonsekvensbeskrivning, MKB ska en beskrivning av planerade åtgärder ges för att undvika, minska eller avhjälpa skadliga verkningar, då projektet antas medföra betydande miljöpåverkan. Eftersom det upptäckts allvarliga brister för skadeförebyggande åtgärder i forskningsrapporter utomlands, var det intressant att undersöka åtgärdskvalitén i några svenska MKB. Svagheter och styrkor i skadeförebyggande åtgärder i 6st MKB för 2st markkabelanläggningar i Sverige undersöktes. Metoden för undersökningen var två fallstudier som jämfördes mot varandra och analyserades mot teorier. Resultatet visade att kvalitén på det undersökta materialet var övervägande bra, jämförelsevis mot de forskningsrapporter som visat på bristfälliga åtgärdsförslag utomlands.

Trots att anläggningsprojekt har bedrivits under lång tid och att ett flertal studier utförts inom området, är det än idag vanligt förekommande att projekt av denna typ misslyckas. Studier tyder på att bakomliggande orsaker kan vara att anläggningsprojekt involverar flera aktörer och kompetenser som ska samverka, är svåra att standardisera, har strikta tidsramar samt rymmer en stor osäkerhet i planeringen av dess budget och genomförande. Mineralkoncernen LKAB har en lång erfarenhet av att arbeta i projekt och bedriver två av Sveriges i dagsläget största anläggningsprojekt. Ett av dessa är Kiruna Under Jord 1365 som avser byggnation av en ny huvudnivå i berget Kiirunavaara. Projektet är budgeterat för 12,4 miljarder kronor, involverar omkring 500 personer och beräknas pågå i tio år.

Hotellbranschen är idag en växande bransch då fler människor reser och då även fler bor på hotell. Detta har lett till att konkurrensen mellan hotellen har ökat och de måste då differentiera sig. Ett konkurrensmedel som då kan användas är tjänstekvalitet.Tjänstekvalitet är ett ämne som många har forskat kring och då med kunden som utgångspunkt. Det har inte forskats lika mycket kring hur personalens agerande och motivation i en organisation påverkar tjänstekvaliteten.Syftet med denna uppsats är att se hur hotellbranschen arbetar internt med tjänstekvalitet. För att en hög kvalitet ska kunna nå ut till kunden behöver det finnas en gemensam och enhetlig syn på vad kvalitet är i organisationen.