Sökresultat:
1798 Uppsatser om Gemensam läsning - Sida 51 av 120
1-1 projektets pÄverkan pÄ det lÀrande samtalet, en studie vid tvÄ Vittraskolor
?Denna uppsats handlar om hur det lÀrande samtalet förÀndras och tar sig nya former och vÀgar i samband med att pedagogers verktyg och arbetssÀtt Àndras. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur professor Tomas Kroksmarks forskningsstudie 1-1 projektet, dÀr varje elev frÄn Är 4 och berörda pedagoger fÄr tillgÄng till varsin dator, pÄverkar det lÀrande samtalet med utgÄngspunkt i respondenternas syn. Detta gjordes utifrÄn forskningsfrÄgorna som stÀllts, vilka lett till att skapa förstÄelse om hur 1-1 projektet pÄverkat lÀrarrollen, hur 1-1 projektet pÄverkat elevernas lÀrstilar, hur 1-1 projektet pÄverkat det lÀrande samtalet samt hur 1-1 projektet pÄverkat lÀrandet. För kunna ta del av pedagogernas syn genomfördes intervjuer med sex verksamma pedagoger pÄ de tvÄ Vittraskolor belÀgna i Stockholm, som Àr delaktiga i projektet.NÄgra av de övergripande resultaten i studien Àr att respondenterna upplever att 1-1 projektet stimulerat till en mer varierande och verklighetsförankrad undervisning och lÀrande.
Gemenskap, identitet och fostran : Hur ett antal ledare ser pÄ innehÄll och ledarskap i ungdomsverksamhet
Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lÀrare inom fritidsverksamhet bland barn och ungdomar, anser att ett framgÄngsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex ledare inom fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar ocksÄ till befintlig forskning om föreningsliv sÄsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och ungdomar. Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger ocksÄ till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer sÄsom förÀldrar och kompisar har ocksÄ stark inverkan pÄ resultatet, dÄ de Ä ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och Ä andra sidan bÀr upp ett pedagogiskt ansvar. Resultatet visar Àven att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, frÀmst bland ungdomar i de senare tonÄren, dÀr de ocksÄ tycks sakna strategier för hur man ska kunna nÄ dessa ungdomar. .
Kommunikationsstrategier i omvÄrdnaden till patienter med demenssjukdom
Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgruppsom kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har undersenaste Ärtionden uppmÀrksammats som ett vÀxande hot motfolkhÀlsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finnsdet en rad svÄrigheter bland annat svÄrigheten i att kommuniceraför att dessa patienter ska bli förstÄdda och bekrÀftade i omvÄrdnadenkrÀvs det att personalen har den kunskap motivationoch kraft som behövs för att förstÄ patienten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa strategier som underlÀttarkommunikationen. Arbetet Àr en litteraturstudie baserat pÄ 11vetenskapliga artiklar inom omrÄdet.
Brottsprevention mot hembrÀnt i Boden
Problemet med hembrÀnd sprit i Sverige Àr inget nytt. Problemet började redan pÄ 1400 talet nÀr man började tillverka sprit. HembrÀnt Àr ett problem över hela landet och Boden Àr inget undantag. PÄ grund av att hembrÀnt Àr sÄ billigt och lÀttillgÀngligt sÄ blir det för ungdomar ofta en tidig inkörsport till sprit och andra droger. Som det ser ut idag sÄ har polisen i Boden inte nog med resurser för att jobba riktat mot detta problem utan man jobbar mest utifrÄn tips.
Arkitektur för stöd av ledning inom det flexibla insatsförsvaret
Försvarsmakten skall enligt regeringen utveckla tekniska lösningar för det framtidaledningssystemet som skall verka inom försvaret. Syftet med denna uppsats Àr att studera tillvilken nytta en försvarsmaktsgemensam teknisk arkitektur för stöd av ledning har för en chefsbeslutsfattning.Först introduceras det nÀtverksbaserade försvaret (NBF) och hÀr beskrivs vad NBF egentligenkan innebÀra som metod för det flexibla insatsförsvaret. DÀrefter avhandlas vad ledningbetyder för Försvarsmakten med dess fyra faktorer: organisation, metodik, personal ochteknik. Slutligen beskrivs beslutsfattningsprocessen som ett avsnitt i uppsatsen dÄ denmÀnskliga pÄverkan Àr en viktig del i ledningssystemet. Under arbetets genomförande harförfattaren intervjuat auktoriteter, bland annat frÄn FOI och Handelsbanken, dessa personerhar genom sin medverkan genererat ytterligare kunskaper till uppsatsens arbete.Resultatet pekar pÄ att en gemensam teknisk arkitektur mycket vÀl kan underlÀtta och förbÀttraen chefs beslutsfattning.
VÎluspå i Uppsalaeddan : En nyfilologisk undersökning
I den hÀr uppsatsen undersöks eddadikten VÎluspå sÄ som den citeras i en handskrift av Snorre Sturlassons Edda, nÀmligen Codex Upsaliensis eller Uppsalaeddan. Dock diskuteras inte dvÀrgnamnen i stroferna 10, 11?13 samt 15?16. Uppsatsen utgÄr frÄn ett nyfilologiskt perspektiv, dÀr den enskilda handskriften tillmÀts ett egenvÀrde utan att bedömas i förhÄllande till ett tÀnkt originalverk. Fokus ligger pÄ de skrivningar dÀr Uppsalaeddan och inte fler Àn hÀlften av samtliga diskuterade handskrifter avviker frÄn de övriga.
En förÀndrad syn pÄ vÄld mot kvinnor? - En granskning av hur svenska remissinstansers syn pÄ könsmaktsperspektivet har förÀndrats under ett decennium
De flesta individer, myndigheter och samhÀllsinstitutioner erkÀnner idag att mÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort samhÀllsproblem. Det finns emellertid inte nÄgon gemensam syn pÄ orsakerna till vÄldet, och som en följd av detta inte heller kring vilka ÄtgÀrder som Àr lÀmpliga att vidta. En uppdelning av förklaringsmodeller kan göras i dels avvikelseperspektiv som fokuserar pÄ faktorer genom vilka vÄldsmÀnnen avviker frÄn icke vÄldsamma mÀn, dels könsmaktsperspektiv som fokuserar pÄ den strukturella obalansen i makt mellan mÀn och kvinnor.I det svenska samhÀllet har vi gÄtt frÄn en situation dÀr avvikelseperspektiven ensamma har dominerat till ett lÀge dÀr könsmaktsperspektivet vinner ökat inflytande. Regeringen har tillsatt utredningar som fokuserar pÄ det sistnÀmnda perspektivet i utredandet av mÀns vÄld mot kvinnor. Emellertid har utvecklingen inte inneburit att alla myndigheter och samhÀllsinstanser tagit till sig detta i samma utstrÀckning.
Budgetlös styrning i praktiken : - parering istÀllet för planering
SAMMANDRAG: Akademiker och praktiker framhÄller en gemensam kritik kring den traditionella budgeteringens tillkortakommanden. Ett stort urval av akademisk litteratur och artiklar gÄr att finna kring denna kritik. Vad som saknas Àr dock ett konkret förtydligande av hur företag i praktiken lyckats avskaffa budget och arbeta med budgetlös styrning. Denna uppsats syftar att utifrÄn Handelsbankens lÄnga tradition utan budget fylla det tom- rum som upplevs finnas kring budgetlös styrning och beskriva hur denna styrning fungerar i praktiken. UtifrÄn ett ?practice-based perspective? Àr utgÄngspunkten att undersöka hur Handelsbankens vardagliga arbete sker, vilka budgetproblem denna budgetlösa styrning lö- ser och att identifiera möjliga nya problem den medför.
Enkel biljett till ovissheten : Ăldre invandrares upplevelse av integrationen i Sverige
Uppdraget att göra denna studie fick vi av Röda Korsets Behandlingscenter i Skövde och frÄgor vÀcktes om hur det kan vara att som flykting komma till ett nytt land och starta om pÄ nytt. Syftet med studien var att söka en fördjupad kunskap om Àldre invandrares upplevelser av sin integration i det svenska samhÀllet. Begreppet ?Àldre invandrare? syftade pÄ personer födda före 1954 dÄ dessa personer kulturmÀssigt var de Àldre i patientgruppen pÄ RKC. Studien behandlade bÄde mÀn och kvinnor, kategoriserades i olika teman och analyserades dÀrefter ur teoretiska utgÄngspunkter om identitet och kris.
Förskola eller Förskoleklass Ett pedagogiskt dilemma
Avsikten med vÄrt examensarbete var att undersöka sexÄringarnas förutsÀttningar inför
skolstarten och att ta reda pÄ hur sexÄringarna vÀgleds in i skolans vÀrld, samt till vad
pedagogerna vÀgleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de
pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, nÄgra av sexÄringarna gÄr i förskola men
den övervÀgande delen gÄr i förskoleklass. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och vi strÀvade
efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika
verksamheterna. Metod vi tog i ansprÄk för att fÄ insikt i hur pedagogerna vÀgledde barnen
var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits
om förskolepedagogik och hur barn lÀr sig att lÀra.
Att arbeta mot mobbning, en jÀmförelse av tvÄ skolor i Malmö
VÄrt arbete Att arbeta mot mobbning, en jÀmförelse av tvÄ skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jÀmföra tvÄ skolors arbete mot mobbning och ta reda pÄ hur personalen upplever och tÀnker kring detta. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex personer pÄ tvÄ olika skolor, för att fÄ en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och bitrÀdande rektor, tvÄ pedagoger och elevvÄrdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jÀmfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de anvÀnder sig utav.
Med historien som inspiration för framtiden : En studie av vad Kalmar Slott kan lÀra av historien inför en framtida profilering
Att lÀra av historien Àr ett Àmne som belyses allt oftare i organisationsteorier. FrÄgan Àr bara hur man kan anvÀnda sig av historien i ett framtidsperspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i Kalmar Slotts nuvarande utvecklingsarbete skapa förstÄelse för hur tidigare erfarenheter kan bidra till att stÀrka en framtida profilering.Genom ett abduktivt angreppssÀtt och en kvalitativ metod har vi genomfört denna studie. Strukturen av studien prÀglas av tre olika faktorer vilka vi stÀndigt Äterkommer till i uppsatsen, historien, framtiden och projektgruppen. VÄr empiri yttrar sig som en fiktiv dialog dÀr intervjupersonernas röster gör sig hörda.
Asylprocessen - hur pÄverkas den psykiska hÀlsan och vilka behov kan tillgodoses av sjuksköterskan.
Bakgrund: Varje Är drivs miljontals mÀnniskor pÄ flykt runtom i vÀrlden. Detta har stÀllt krav pÄ mottagarlÀndernas omhÀndertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som pÄverkar flyktingars psykiska hÀlsa under asylprocessen samt undersöka hur vÄrdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut.
Ă tervinning av blandmaterial : Polyamid och Polyester
Om mÀnniskor fortsÀtter med det konsumtionsbeteende som rÄder idag kommer jor-den resurser ta slut. Den fossila rÄvaran petroleum anvÀnds vanligtvis vid framstÀll-ning av polyester och polyamid. Petroleum har en 100 000 Ärlig process, vilket Àr en ofantlig skillnad i förhÄllande till den takt som det förbrukas. DÀrför har eventuella möjligheter att Äterskapa en ny filament av Ätervunnet syntetiskt blandmaterial un-dersökts i detta arbete.Det finns befintliga metoder för att Ätervinna polyester och polyamid som homogena material. Dock vid Ätervinning i en gemensam process av materialen fÄr den slutliga produkten en försÀmrad kvalité.
Chefsutveckling i offentlig verksamhet
Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag pÄ uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lÀrande pÄverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med inspiration av hermeneutisk ansats dÄ studien inriktas pÄ att tolka och förstÄ en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att fÄ en insikt i vad det Àr cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gÄ till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fÄtt en gemensam vÀrdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare.