Tillsammans med ledningspersoner hos Munktell Science Park (som från och med nu kommer kallas MSP) ska jag titta på om organisationskultur är något vi kan påverka och då särskilt om det finns möjligheter att påverka MSPs organisationskultur. Idag finns det en etablerad värdegrund och varumärkesstrategi hos MSP och denna värdegrund ska ligga till grund för MSPs identitet.Alla som är hyresgäster hos MSP och som befinner sig inom kvarteret Munktellstaden har vid två tillfällen fått inbjudan till att delta i diskussionsbaserade workshops kallade Tankesmedjor. Ledningen (1)  vill att de som faktiskt ?är? bärare av deras värdegrund ska delta och påverka från första början. Dessa workshops har gett inputs till hur de som verkar inom MSPs väggar själva anser om sin nuvarande värdegrund och hur de ska arbeta för att gemensamt förändra denna. Parallellt med utförandet av tankesmedjorna har en teoretisk referensram skapats.

Kinesiska som ett nytt modernt språk i svenska skolan har fått allt mer uppmärksamhet under de senaste åren. Att undervisa svenska elever i kinesiska möter idag många utmaningar när undervisningen i kinesiska ska följa en gemensam kursplan som andra språk. Detta utmärker sig stort i utlärningen och inlärningen av kinesiska skriftspråket, d.v.s. tecknen. Syften med denna studie är att undersöka lärares krav och bedömning på elevers skrivande i kinesiska.

Bakgrund: Omvårdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprätthålla den fysiska samt psykiska hälsan och samtidigt ta hänsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation är symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, både för patienten, samt för närstående och vårdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. Metod: Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade från år 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet av dessa patienter var väldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krävande på olika sätt.

Syftet med arbetet var att undersöka vad lärare som undervisar i de tidigare åren anser om att använda dans som estetisk lärprocess i barns språkutveckling samt hur lärprocessen kan genomföras i praktiken. Till grund för arbetet ligger Lgr 11 och teorier som har koppling till dans som estetiskt lärprocess och språkutveckling. För att få svar på syftet genomfördes en intervjustudie bland sex verksamma lärare. Det resultat som har framkommit är att de intervjuade lärarna är positiva till att använda dans som estetisk lärprocess, men att det finns en viss skillnad i hur begreppet estetisk lärprocess används. Dels ses dansen som ett språkligt uttryck som främjas av användning, dels ses dansen som främjande för språkutvecklingen i tal- och skriftspråket.

Denna studie undersöker användarvänligheten hos Bibblo.se, en bibliotekswebbsida där 47 bibliotek i Norrbotten gemensamt gått ihop och skapat en gemensam webbplats, utifrån fyra olika aspekter enligt exempelvis författarna Nielsen, Krug, Sundström m.fl: siddesign, innehållsdesign, webbdesign och interaktionsdesign. För att undersöka användarvänligheten hos Bibblo.se gjordes sex stycken användartester som följdes upp av kvalitativa intervjuer. Användartesterna gjordes med hjälp av ?tänka högt?-metoden (?think aloud?). Användartesterna och intervjuerna följdes upp av kvalitativa analyser.

Skolverket anger klart och tydligt i sina programmål för omvårdnadsprogrammet, att samarbete över ämnesgränserna är en förutsättning för att kunna skapa en helhet av utbildningen. Det anges också att kärnämne och karaktärsämne skall sträva åt samma håll (Skolverket 2000). Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera problem och möjligheter som kärnämneslärare erfar och ser vid ämnesintegrering på omvårdnadsprogrammet och hur dessa erfarenheter påverkar arbetet med ämnesintegrering mellan kärnämneskursen Samhällskunskap A och karaktärskurserna Etik och livsfrågor samt Människan socialt och kulturellt. Studien har utgått ifrån ett lärande perspektiv och den sociokulturella teorin. Metoden som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer baserade på en intervjuguide med öppna frågor.

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ?positionsrapport? av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens.Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp ? en community of practice eller språkgemenskap.

Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska.

Detta arbete inom prestationsmätning av effektiv logistik är utfört på Scanias produktionsenhet MB i Oskarshamn. Denna produktionsenhet tillverkar hytterna till Scanias lastbilar på europamarknaden, från plåtrulle till färdigmålad hyttkaross. Produktionsenheten MB består av en pressverkstad, en karossverkstad och ett måleri.Uppgiften i detta arbete är att utveckla ett antal mätetal för prestationsmätning av MB:s internlogistik, och utifrån dessa ge förslag på förbättringsmöjligheter i verksamheten.Uppgiften löses genom att använda Bourne och Neelys metoder för utveckling av mätetal, så som en framgångskarta för den kritiska framgångsfaktorn effektiv logistik och utformandet av ett definitionsblad, vilket explicit definierar varje mätetal. Detta tillsammans med Parmenters definitioner angående mätetal och arbetssätt vad det gäller prestationsmätning, avser att spegla moderna tillvägagångssätt för prestationsmätning och för implementering av dessa i ett företag.De mätetal som rekommenderas för implementering i MB:s logistiska verksamhet är trucktimmar per hytt, leveranspålitlighet, lageryta, energianvändning per hytt för transporter och materialhanteringskostnad per hytt. Flera förbättringsförslag rekommenderas också vad det gäller den förbättringspotential som finns vid införandet av en gemensam materialhanteringsfunktion på MB.

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg från 2004 ut som en plats i stort behov av förändring. Processen, som sedan pågått från att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades på samråd under november och december 2009, har varit långdragen och komplicerad. Många av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade på gestaltningen har i mitt arbete jämförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde härledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar på gestaltning av stadsrummet och inte så mycket på gestaltningen av själva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades på utformningen av de offentliga platserna. Gehl, Cullen och Lynch har dock angripit planeringsfrågorna olika. Gehl har definierat de principer som är mest optimala att använda för att skapa en vital utomhusmiljö, det vill säga liv mellan husen.

All utveckling av ny teknologi åtföljs av nya möjligheter, framkallar nya aktiviteter, intentioner och återuppväcker idéer som tidvis kolliderar med kraftfulla kommersiella intressen och lagar. Fildelning är i den bemärkelsen ett ytterst intressant och aktuellt exempel. I följande uppsats överträds den offentliga debatten om fildelning, vad vi istället avser är att belysa området utifrån filbytarens perspektiv. Vad vi avser är att studera filbytarens inställningar, motiveringar och värderingar för att därigenom försöka kasta ett nytt ljus över fildelningsfrågan. Empiriskt material som behandlas i studien, har insamlats genom strukturerade enkätintervjuer samt tre personliga intervjuer.

När tonåringar utvecklar sin syn på sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvärldens stöd och vägledning. Denna period av en människas liv präglas av upptäckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förståelse som bidrar till att de fattar hälsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hälsa och är således en självklar arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie är att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsämnen på olika högstadieskolor i två kommuner.

Storbritannien har traditionellt sett bejakat kulturell mångfald som en del av det brittiska samhället, ?en gemenskap av gemenskaper?. De våldsamheter som uppstod mellan asiatiska och vita ungdomar, polis och medlemmar ur högerextrema organisationer i flera nordengelska städer sommaren 2001 markerade emellertid en brytpunkt i den brittiska diskursen om integration och kulturell mångfald, vilken förstärktes ytterligare i de politiska svaren på självmordsbombningarna i Londons tunnelbana 2005. En rad utredningar och rapporter publicerades som signalerade ett tydligt politiskt skifte från fokus på antirasism och skillnadstänkande till en betoning av en gemensam nationell identitet över de kulturella skillnaderna och vikten av att skapa sammanhållning kring en uppsättning ?brittiska värden?.Med hjälp av Laclau och Mouffes teorier identifikation, gruppbildning och makt och Foucauls fokus på problemformulering, analyserar jag hur makt på olika sätt aktiveras i den nya sammanhållningsagendan och problematiserar de processer genom vilka den brittiska regeringen försöker skapa en förstärkt nationell gemenskap.

Arbetet är en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen på Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet återgivit intervjuerna vi har gjort med lärare, föräldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts på ett språk som inte är modersmål för endera parten i intervjusituationen, därför blir det en tolkning, blandat med våra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.De yttre förutsättningarna för alla avdelningarna är bland annat stora klassrum och stor skolgård. Sedan går vi vidare till båda avdelningarnas lärarperspektiv, efter det kommer föräldraperspektivet och sist elevperspektivet.I intervjuerna med lärarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets läroplan i språk, i orienteringsämnena finns en lokal läroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam läroplan för Europaskolorna. Lärarna har alla genomgått en lärarutbildning typisk för sitt hemland.Föräldrarna berättar alla att de inte har informerats om läroplanen, de har inte något inflytande på skolans verksamhet och att det inte finns någon föräldraförening.

Syftet med min uppsats var att undersöka vilka bilder socionomstudenter på termin 3 och 4 uppfattade att socionomutbildningen på Göteborgs universitet gav av Socialtjänsten. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag haft 4 fokusgruppsintervjuer med studenter. Jag har undersökt hur studenterna uppfattar att bilden av socialtjänsten framställs, i relation till socialtjänsten som samhällsfunktion och socialtjänsten som framtida arbetsplats. Jag har analyserat mitt material med ett avstamp ur Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital. Det framkom i min studie att socialtjänsten framställdes som en viktig samhällsinstans, men med oförmåga att fullfölja sitt uppdrag, på grund av inkompetens, stress och otillräckliga resurser.