Långvarig smärta är vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smärta av någon form. Av dessa är 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vård finns tillgänglig kan brister i bemötandet från vårdpersonalen resultera i att patienter känner sig otillfredsställda. Syftet med den här studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vårdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smärta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vårdteori låg som värdegrund.

I vår kommande lärarprofession kommer vi att samverka med andra lärare och därför tycker vi att det är viktigt att få en djupare förståelse av samverkan och hur det främjar elevens lärande. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur förskollärare och grundskollärare upplever samverkan mellan varandra så att elevernas lärande främjas. Vårt arbete utgår från frågeställningarna: varför samverkar lärarna med varandra och vad är det i deras samverkan som gör att elevers lärande främjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare, för att få fram deras upplevelse kring detta begrepp. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingår begreppen samarbete och samverkan för att främja elevers lärande.

Syftet med denna uppsats är att, genom filmanalyser, ta reda på hur en reklamfilm för en hjälporganisation är uppbyggd och även att se om det finns dramaturgiska och bildmässiga drag som är speciella för just denna sorts reklamfilmer. Studien har utgått från denna frågeställning: Vad är skillnaden på en reklamfilm för en hjälporganisation och en informationsfilm om hemlösa män i Ryssland? Det har genomförts filmanalyser på fem reklamfilmer och en opublicerad informationsfilm. Analyserna har utgått ifrån semiotisk filmanalys och bildretorik. Analysresultatet av reklamfilmerna visar att det används väldigt enkla knep för att föra fram budskapet.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Uppsatsens syfte är att redogöra hur människor socialt kan konstruera och omkonstruera sin identitet. Frågeställningen vi arbetat utifrån är: Hur kan serber, kroater och bosniaker i Sverige socialt konstruera och omkonstruera sin identitet? Frågeställningen är framlyft ur teorin som används i uppsatsen, konstruktivismen. Teoridelen behandlas utifrån detta synsätt, där centrala aspekter vid identitetsskapandet tas upp. Dessa är att identiteter: är sociala konstruktioner, enbart är meningsfulla i kontext, motiverar till gemensam handling, är multipla och flerdimensionella och betonas i gränsytan mellan vi och dom.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida det finns en samsyn mellan elever och lärare och lärare emellan rörande begreppen mobbning och kränkande behandling och kring det preventiva arbetet som sker på skolan mot mobbning. Arbetet syftar också till att undersöka om den utvalda skolans preventiva arbete motsvarar det skolor ska göra enligt skollagen och bör göra enligt forskare på området. För att undersöka detta gjordes individuella kvalitativa intervjuer, i en utvald klass på en grundskola i Skåne. Två lärare och åtta elever deltog i undersökningen. Informanternas svar kategoriserades utifrån övergripande frågeställningar som ställdes till samtliga informanter.

Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara.

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka hur individer upplever erfarenheter och hanteringen av dessa, efter en samverkansövning. Vidare är syftet att undersöka vilken mening de tillskriver erfarenhetshanteringen samt identifiera vilka faktorer som individer upplever utgör ett hinder och stimulerar erfarenhetshanteringen och lärandet. Vi har utgått från en fenomenologisk ansats där empirin har samlats in genom observation, fokusgruppsintervju och individuella intervjuer. Resultatet visar att deltagarna inte har en gemensam syn på vad erfarenhetshanteringen är och vad det syftar till. När det kommer till fallgropar för erfarenhetshanteringen så visar resultatet att stora övningar och hög arbetsbelastning, inget tryck på att omvandla erfarenheterna till konkreta åtgärder, frånvarande beslutsfattare, skuld och försvarsställning, samverkansproblematik och bristande förståelse för roller och ansvar samt bristande dokumentation och informationshantering utgör hinder för erfarenhetshanteringen.

Syftet med föreliggande studie var att belysa hur några individer, på ett positivt sätt, handskats med problematiken runt alopeci vid cytostaticabehandling. Följande frågeställningar har varit i fokus: Hur såg dessa individers copingstrategier ut innan, under och efter håravfall? Finns det någon gemensam nämnare mellan individer som till synes har en väl fungerande  copingstrategi? Ostrukturerade intervjuer genomfördes samt skriftliga källor såsom bloggar och berättelser användes.Det resultat som kunde utläsas ur materialet har bland annat pekat på hur olika kamoufalgestrategier använts samt hur situationsbundna dessa var. Flertalet deltagare använde sig av såkallade anicipatory coping, såsom att införskaffa olika typer av camoufalge som inte nödvändigtvis kom till användning senare. Två olika strategier användes för att handskas med alopecin, antingen inkorporrerades hårlösheten som en del av personligheten eller så sågs utseendeförändringen som en ovidkommande del av sjukdomsförloppet som var skiljd från personligheten.

Bakgrund: Syftet är att undersöka hur elever med ADHD har upplevt sin skoltid samt hur eleverna anser att lärare bemöter elever med ADHD. Metod: Genom kvalitativa metoder har sex vuxna personer med diagnosen ADHD intervjuats. Undersökningen utgår ifrån tre frågeställningar om hur elever med ADHD har upplevt sin skolgång, vilka relationer de haft till lärare och hur anpassning av undervisning sett ut. De teoretiska utgångspunkterna för undersökningen är socialkonstruktivismen och relationella perspektivet. Analysen utgår utifrån en hermeneutisk ansats.

Denna studie är ett försök att sammanställa redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhändertas i Sverige genom en kartläggning av hur många neurologiska öppenvårdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vårdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vårdprogram är utformade. Kartläggning ägde rum under våren 2005 genom ett brev dels med förfrågan om mottagningen hade lokalt vårdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vårdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade två lokalt vårdprogram enligt studiens definition av lokalt vårdprogram. Detta får anses som en mycket låg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den låga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vårdprogram i landet.

I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för åren 2008 till 2010. Syfte är att titta på hur integrationspolitiken är organiserad, vilka beskrivningar och föreställningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan få i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten är diskursteori där fokus ligger på språket och hur föreställningar om verkligheten organiseras. I studien påvisas hur integrationspolitiken bygger på en föreställning om ett homogent och harmoniskt samhälle. ?Utanförskap? och ?mångfald? upprättas som yttre gränser för samhället och som hot mot ordningen.

Uppsatsen handlar om samverkan kring psykiskt funktionshindrade. Psykiatrireformen trädde i kraft 1995 med syftet att förbättra de långvarit psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet i samhället. Kommunerna fick ansvar för att samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behövde. Syftet med studien är att genom lärande få en fördjupad förståelse för hur samverkan sker kring människor med psykiska funktionshinder.Studien är genomförd som en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt. Undersökningsgruppen representeras av sex personer som aktivt arbetar i samverkan kring psykiskt funktionshindrade. En person från varje organisation intervjuades.

Samuel P. Huntingtons bok The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order har ända sedan utgivningen 1996 varit föremål för en stor debatt inom flera akademiska fält. I samband med attackerna mot World Trade Center i september 2001 och USA:s krig mot Irak som inleddes på våren 2003 pånyttföddes intresset för Huntingtons bok.Jag har utifrån en diskursteoretisk utgångspunkt jämfört Huntingtons bok med Bushadministrationens uttalanden i samband med krigsutbrottet med syftet att undersöka vilka likheter som finns dem emellan samt vad dessa likheter kan ha inneburit för västerländska och muslimska identiteter. Mina resultat visar att de skiljer sig åt i sina respektive identitetskonstruktioner, där Huntington strikt fokuserar på religionens roll medan Bush skapar en västerländsk identitet kring begreppet frihet och en motidentitet kring begreppet terror, men att de har en gemensam nämnare i deras fiendebilder, där grova generaliseringar präglar deras framställningar..