Uppsatsens syfte är att undersöka om Svensk kod för bolagsstyrning har bidragit till förändringar jämfört med tidigare reglering samt praxis och om så är fallet, få en djupare förståelse för vilka dessa förändringar är. Vi kommer även att utreda vilka för- och nackdelar som Koden har fört med sig. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har genomfört tre öppna intervjuer. Vår teoretiska referensram har utgått från principal-agentteorin och självreglering. Vi har vidare beskrivit regelverket Koden samtidigt som vi har redogjort för remissinstansernas diskussion kring Kodgruppens betänkande.

Skolämnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av ämnet var det endast ämnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dåtidens samhälle där kvinnor förväntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förändrats över tid. Hem- och konsumentkunskap är nu ett ämne där både pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsättningar att lära om hushållets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats ämnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplärares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur lärarna ser på begreppet jämställdhet och hur det speglar deras undervisning.

Denna uppsats undersöker vad som har hänt med den bilaterala handeln mellan EU och Chile sedan associeringsavtalet mellan dem trädde i kraft för fyra år sedan. Teorin om effekter av tullsänkningar säger att ett borttagande av en tull bör leda till välfärdsvinster genom prissänkningar. I uppsatsen framkommer att det är tveksamt om några sådana uppstått då tullarna redan innan avtalet var låga och inte många tullar har sänkts. Inte någon av parternas export tycks ha ökat avsevärt till följd av avtalet. Analysen av varuhandeln visar att parterna varken före eller efter utnyttjar några stordriftsfördelar i handeln utan att det snarare handlar om en typisk nord-syd-handel med användande av komparativa fördelar.Uppsatsen avslutas med ett ifrågasättande om huruvida ökad handel till följd av tullsänkningar och en större gemensam marknad egentligen var parternas syfte med att inleda samarbetet..

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om hur lärare och skolbibliotekarier från fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ?samarbete? samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier berättar om sitt arbete, sin syn på samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat på att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lätt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lärarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

Umeå Energi har som kundlöfte att bli klimatneutrala till år 2018. En stor del av detta är att minska sin användning av fossila bränslen. Detta kan åstadkommas på en rad olika sätt och man undersöker nu vilka olika möjligheter som finns att möjliggöra detta. Ett sätt är att effektivisera de anläggningar man har och därför vill man undersöka om en rökgaskondensering på Ålidhems värmeverk skulle vara ett bra alternativ.På Ålidhems värmeverk finns ett antal pannor varav två biobränslepannor, P6 och P7, som eldar torrflis respektive returträ. Ingen av dessa har i dagsläget någon rökgaskondensering.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie av Uppsala Baskets Nätverk, som är en mötesplats skapad för lagets sponsorer. Uppsatsen syftar till att studera om, och i så fall hur, Uppsala Baskets Nätverk skapar mervärde för sina medlemmar. Detta har genomförts med hjälp av observationer och intervjuer med Uppsala Basket samt dess sponsorer. Enligt vår studie får medlemmarna, genom sitt engagemang, relationsskapande och nätverkande, ut ett mervärde av sin sponsring. Vad de olika medlemmarna får ut av Nätverket varierar beroende på deras engagemang och hur viktigt de anser att det är att få ut något extra av sin sponsring.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar.

Syftet med arbetet är att identifiera och lyfta fram ett antal riktlinjer för den visuella designen av animerad bild som används i utbildningssammanhang. Vi ämnar också att identifiera vilka stilelement inom animerad undervisningsfilm som står sig över tid och olika medium. Att belysa de nya kvaliteter och möjligheter som framkommer i och med det digitala mediet. Vi kommer också att titta på hur målgrupp och mottagarkontext påverkar formens uttryck och innehåll.Vi har med en gemensam analysmodell gjort en kvalitativ analys av tre tidstypiska animerade undervisningsfilmer, Camouflage (1943), Den Vidunderliga Världshistorien (1993) och Gutten og Torsken (2007) som alla använder sig av humor som en förstärkning av lärandet.Genom analysen har vi kunnat identifiera stilelement så som användandet av stereotyper och metaforer, konstaterat hur innehåll och uttryck till stor del påverkats av målgrupp och mottagarkontext men även av gällande distribution och tekniska möjligheter..

Syftet med vår studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhåller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns läsinlärning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frågeställningar intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelärare. Intervju som metod valdes för att lättast kunna redogöra för pedagogernas förhållningssätt till metoden.    Studiens resultat kan sammanfattas med att både lärare och specialpedagoger är positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för läsinlärning. Ett centralt resonemang som uppmärksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam läsupplevelse. Sambandet mellan läsinlärning och självkänsla visade sig vara starkt utifrån de intervjuades uppfattningar om barns tidiga läsinlärning.