Sök:

Sökresultat:

1726 Uppsatser om Gemensam förvaltning - Sida 12 av 116

Direktkrav och slutlig riskbÀrare

För att pÄ ett enkelt sÀtt beskriva det trepartsförhÄllande som existerar mellan barn, förÀldrar och socialnÀmnd kan sÀgas att förÀldrar har det frÀmsta ansvaret för att barns hÀlso- och sjukvÄrdsbehov tillgodoses och ytterst Àr socialnÀmnden ansvarig. Nuvarande rÀttslÀge kan ur ett tillÀmpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vÄrdnadshavare söker socialnÀmndens samtycke för att den andre vÄrdnadshavaren motsÀtter sig barnets vÄrd. I ett första steg ska socialnÀmndens utredningsarbete bestÄ av att ta hÀnsyn till huvudregeln i förÀldrabalken som stadgar att vÄrdnadshavare har gemensam bestÀmmanderÀtt. SocialnÀmnd ska i och med huvudregeln försöka fÄ vÄrdnadshavarna att enas i frÄgan.

Äktenskap i grĂ€nsland : Relationer i Tornedalen 1780-1850

Den geografiska rörligheten i nedre Tornedalen under den senare undersökningsperioden avtog. Vilket stÄr i kontrast till den tidigare periodens resultat, dÀr relationer utanför regionen var den medst förekommande Àktenskapsvarianten. I övre Tornedalen Àr den geografiska rörliheten inte liga hÀmmad, hÀr sker det lika mÄnga Àktenskap inom regionen som det gör utanför regionen. De bÀgge regionerna har dÀremot en gemensam faktor, och det Àr att Àktenskapen inom den egna regionen var stadig bÄde före och efter grÀnsdragningen..

En organisationsenhets utmaningar vid förberedelse av datamigration

Allt fler system blir integrerade till en gemensam plattform som kallas för affÀrssystem. Genom att vara integrerade med andra informationssystem, kan ett affÀrssystem skapa snabbare informationsflöden i en organisation. Implementation av ett affÀrssystem kan skapa mÄnga fördelar, men för att organisationer ska nÄ dit finns det utmaningar. Denna studie kommer att behandla utmaningar vid förberedelse av datamigration i en organisationsenhet, dvs. en del av en organisation.

Inventering av Gislavedsleden : analys av en vandringsled och dess upplevelsevÀrden samt nÄgra förbÀttringsförslag

Över hela vĂ€stvĂ€rlden blir hĂ€lsoproblem som hĂ€nger ihop med övervikt och för lite rörelse allt vanligare, dĂ€rför har mĂ„nga lĂ€nder börjat med att försöka fĂ„ befolkningen att röra sig mer. Vandring kan vara en lösning pĂ„ detta problem och dĂ€rför har man i Jönköpings lĂ€n börjat se över sitt vandringsledssystem. Gislaveds kommun, i Jönköpings lĂ€n, har uppmĂ€rksammat detta problem och inlett ett arbete med att hitta lösningar för en modernisering och restaurering av Gislavedsleden.Syftet med denna uppsats Ă€r att utföra en observationsstudie och analys av Gislavedsleden och framlĂ€gga Ă„tgĂ€rdsförslag dĂ€r de behövs. Med hjĂ€lp av Rainer BrĂ€mers empiriska undersökningar om vandring och vandringsleder, Patrik Grahns parkkaraktĂ€rer och Kevin Lynch analysmetod studeras ledens upplevelsevĂ€rden. Analysen resulterar i förĂ€ndringsförslag som kan förbĂ€ttra ledens upplevelsevĂ€rden.

Public relations - "shaded in grey" : En kvalitativ studie om utvalda PR-konsulters syn pÄ och arbetssÀtt vid mÀtning av PR-aktiviteter

För att pÄ ett enkelt sÀtt beskriva det trepartsförhÄllande som existerar mellan barn, förÀldrar och socialnÀmnd kan sÀgas att förÀldrar har det frÀmsta ansvaret för att barns hÀlso- och sjukvÄrdsbehov tillgodoses och ytterst Àr socialnÀmnden ansvarig. Nuvarande rÀttslÀge kan ur ett tillÀmpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vÄrdnadshavare söker socialnÀmndens samtycke för att den andre vÄrdnadshavaren motsÀtter sig barnets vÄrd. I ett första steg ska socialnÀmndens utredningsarbete bestÄ av att ta hÀnsyn till huvudregeln i förÀldrabalken som stadgar att vÄrdnadshavare har gemensam bestÀmmanderÀtt. SocialnÀmnd ska i och med huvudregeln försöka fÄ vÄrdnadshavarna att enas i frÄgan.

1:1 ? En dator per elev och lÀrare : Om pedagogiska synsÀtt inom 1:1-verksamhet

För att möta den sÄ kallade digitala generationen och höja elevers motivation och mÄluppfyllelse satsar fler och fler skolor pÄ 1:1. Det innebÀr att varje elev och lÀrare fÄr tillgÄng till varsin bÀrbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad pÄ teknologin, ifrÄga om hur denna stÄr i relation till elevresultat, elev- och lÀrarattityder, etc., men utelÀmnar de pedagogiska synsÀtten i 1:1-satsningarna. Det Àr denna lucka som Àr utgÄngspunkten i uppsatsen. Med fokus pÄ fyra 1:1-verksamma pedagoger Àmnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsÀtt som omgÀrdar 1:1-verksamhet.

"Jag har aldrig upplevt revisorn som en motpart" : En studie om relationen, förhandlingen och andra interaktioner mellan ekonomichef och revisor utifrÄn svenska ekonomichefers perspektiv i icke börsnoterade aktiebolag.

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser pÄ relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. PÄ senare tid har revisorns grundlÀggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rÄdgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utlÀndska företag. Vidare visar forskning att förhÄllanden, sÄ som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande pÄverkan för resultatet av sÄ vÀl förhandlingar som diskussioner.

Vidareföring av en produktvision ? en studie av IT-företag.

IT Àr idag en stor del av samhÀllet och Àr av stor vikt i verksamheter, behovet för att ITsystemenska innehÄlla alla tÀnkbara funktioner Àr stort. Detta gör att IT-system mÄsteutvecklas och skapas vilket vanligtvis sker i projektform tillsammans med aktörernakravstÀllare, kravfÄngare och utvecklare. Problematiken med att arbeta i projektform Àratt de olika aktörerna kan vara mycket olika varandra, med olika bakgrunder, erfarenheteroch kunskap, vilket pÄverkar deras interaktion med varandra. Vidare Àr det Àven dessaskillnader som Àr fördelen med att arbeta i projekt, att aktörer med olika perspektiv kanhjÀlpas Ät. Men för detta mÄste aktörerna uppnÄ gemensam förstÄelse, att vidareföra sinegen bild av nÄgonting till andra aktörer med olika referensramar.Denna uppsats handlar om att undersöka hur vidareföring av en produktvision sker frÄnkravstÀllare till utvecklare genom bland annat ett antal identifierade faktorer som tros hapÄverkan.

EU:s syn pÄ nyckelkompetenser med fokus pÄ sprÄklig kompetens

Vid millennieskiftet inledde EU en gemensam utbildningspolitik som en del av den sÄ kallade Lissabonstrategin frÄn 2000, vilken hade som syfte att stÀrka Europas konkurrenskraft gentemot Asien och Amerika. Hotet sÄgs ligga i globaliseringen och IT-teknikens snabba framfart och man sÄg ett behov av att utforma en gemensam utbildningsmÀssig strategi. Den kom att kallas ?utbildning 2010? och formulerades i tre strategiska mÄl:1.att höja utbildningssystemens kvalitet2.att göra det lÀttare för alla att fÄ tilltrÀde till utbildning3.att öppna utbildningssystemen mot vÀrldenSyftet med den hÀr uppsatsen har varit att med utgÄngspunkt frÄn utbildning 2010 undersöka hur dessa utbildningsmÄl Àr tÀnkta att uppnÄs och vilket in-nehÄll som EU prioriterar inom utbildningsomrÄdet, definierat som nyckel-kompetenser, samt hur just den sprÄkliga delen av utbildningspolitiken be-skrivs. Fokus inom sprÄkomrÄdet ligger pÄ svenska för invandrare (sfi).Material för undersökningen Àr?rapporter, lagar och annan dokumentation frÄn EU:s webbplats.?av EU framstÀllda referensramar för nyckelkompetenser och sprÄk jÀmte kritiskt granskande material?lÀroplaner och andra styrdokument för sfi.Detta material har bearbetats och analyserats utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vil-ka Àr utbildningsmÄlen för utbildning 2010, vilka nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande definierar dess innehÄll, hur ser EU:s sprÄksyn ut och hur avspeglar den sig i sfi:s styrdokument?Resultatet av undersökningen visar att EU:s ambitioner inom utbild-ningsomrÄdet har en stark ekonomisk inriktning dÀr bakgrunden Àr mÄlet att skapa ?vÀrldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi? (Europeiska gemenskapernas kommission 2001.

Att delegera ansvar : LĂ€rare om elevinflytande i skolan

Denna uppsats handlar om hur lÀrare ser pÄ elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrarnas upplevelser och inte pÄ faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lÀrare pÄ en högstadieskola i VÀsterÄs fick svara pÄ frÄgor via en utskickad enkÀt.  Resultatet visar frÀmst tvÄ saker som Àr vÀsentliga att redovisa: Att lÀrare tenderar att rikta fokus pÄ problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nÀstan uteslutande pÄ de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas.

Villkorad (be)handling Patientkonstruktioner, alienation och sjÀlvstyrning i en tvÀrprofessionell kontext

Studien baseras pÄ observationsreferat och transkriptioner frÄn Ätta tvÀrprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framstÀllningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhÀlleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjÀlp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat mÀrks att de patientkonstruktioner som skisseras Àr inkluderande pÄ sÄ sÀttatt de innehÄller fler faktorer Àn verksamhetens primÀra fokus, samtidigt som de Àrexkluderande pÄ sÄ sÀtt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjÀlpa och behandla, baserat bland annat pÄ sociala faktorer.

Destinationsutveckling - perspektiv pÄ samarbete och attityder i nÀtverk. En fallstudie av Nyköping

Tema: Destinationsutvecklingsproblematiken handlar framförallt om svÄrigheterna att enas och agera utifrÄn en gemensam vision. Turismbranschen Àr starkt fragmenterad och uppfattningarna Àr mÄnga och olika beroende pÄ utifrÄn vems perspektiv man betraktar fenomenet. Ambitionen Àr dÀrför att belysa ett alternativt perspektiv pÄ destinationsutvecklingsarbetet genom att se till samarbetsprocesser och attityder i nÀtverk.FrÄgestÀllning: Hur kan en positiv destinationsutveckling skapas i praktiken?Syfte: Det överordnade syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om och förstÄelse för vad som skapar destinationsutveckling i praktiken. Vidare ska detta Àven leda till en förstÄelse för turistorganisationens betydelse för en positiv destinationsutveckling.Metod: Studien Àr av en teorialstrande natur och Àr utformad för att genom befintlig teori undersöka empirin och skapa ny kunskap om destinationsutveckling ur ett nÀtverksperspektiv.

Skolans vÀrdegrund - var finns den?

Vi ville inventera begreppet vÀrdegrund och arbetet kring detta i gymnasieskolan och ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ detta. VÄr hypotes Àr att en gemensam vÀrdegrund inte Àr förenlig med de överigripande demokratiska vÀrderingarna. Vi har genomfört intervjuer med elever, lÀrare och sakkunniga i syfte att ge en grund för samtal och dialog i klassrummet. För att redovisa dessa samtal har vi valt film som medium Vi tror att det Àr i ett samhÀlle med grundlÀggande skillnader i vÀrderingar som demokratin hÄlls levande och det Àr framför allt pÄ grund av dessa skillnader som vi behöver demokratin. Nyckelord: vÀrdegrund, demokrati, jÀmstÀlldhet, lika vÀrde.

FrÀmmande kapital i kapitalstrukturen : En empirisk studie om fastighetsbolag

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

LÀrare och ledarskap - En undersökning om lÀrares syn pÄ ledarskap i klassrummet

Hur definierar lÀrare sitt ledarskap, vad har format deras syn pÄ och vad upplever de som vÀsentligt i sitt ledarskap? Detta arbete har undersökt dessa frÄgor genom att dels genomföra intervjuer med tvÄ lÀrare och dels genom en enkÀtundersökning pÄ en gymnasieskola. Den teoretiska ansatsen har varit hermeneutisk, dvs att resultaten har tolkats utifrÄn den innebörd som lÀggs in i handlingar och begrepp. Det visade sig att lÀrare definierar sitt ledarskap ganska varierande och att detta kan förstÄs utifrÄn avsaknaden av en gemensam teoretisk bakgrund..

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->