Uppsatsens syfte är att analysera om det finns en medvetenhet om regional identitet och image inom regionen Satakunta, samt om åsikterna om utformningen av den regionala identiteten och imagen är konkretiserade, eller inte. Utifrån en studie av Jazzmusikfestivalen i Björneborg undersöks detta. I och med det diskuterar författaren huruvida evenemang har en roll i skapandet av en attraktiv och konkurrenskraftig region. Syftet är också att undersöka om det finns samarbeten i regionen för att göra den attraktiv och konkurrenskraftig. För att få svar på syftet har författaren använt sig av primärdata i form av intervjuer med representanter från Björneborgs stad, Björneborg turistbyrå, Landskapsförbundet, Satakunta Tourist och Björneborg Jazzmusikfestival.

The purpose of this essay is to analyze the view on sexuality held by Sweden?s first woman doctor Karolina Widerström, by using ideologycritical textanalysis on the written scriptures of dr. Widerström that focus on sexualpolitics. In doing this I use the theory of speech by Foucault. In this study I focus on Widerström?s scriptures, what she wrote about, how she wrote about it but also what she couldn't write due to the historical context and how omission can still speak of power.

I dagens samhälle befinner sig alla företag i en mycket konkurrensutsatt miljö, detta harmedfört att kundfokus ökat i alla företag som vill överleva på marknaden. För att bli mereffektiva och få en helhetsbild över det värdeskapande flödet har företag börjat skapaprocessorienterade verksamheter. Med en processorienterad verksamhet ligger fokus påslutkunden, dennes krav, behov och önskemål. Med detta fokus aktualiseras behovet av attförstå att alla kunder är inte viktiga kunder och behovet av kategorisering skapas för attkunna differentiera kundservice av olika slag.Många företag idag har problem med sin kundhantering, så även fallföretaget GetingeSverige AB. De har ingen gemensam bild av vad en kund är och inte heller någrastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.Det övergripande syftet med uppsatsen är att visa på hur standardiserade processer kringkunderna skall kunna skapas samt hur kriterier för en bra kundkategorisering kan tas fram.För att illustrera detta kommer arbetet att utföras på ett fallföretag, Getinge Sverige AB.Arbetet skall ge dem ett förslag på en gemensam bild av vad en kund är samt skapastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.

Studiens syfte var att synliggöra vilka faktorer som enligt pedagogerna bidrog till att barn generellt sett, ju äldre de blir, leker alltmer könssegregerat, vilket också var den första forskningsfrågan. Den andra forskningsfrågan var vid vilken ålder pedagogerna menade att könssegregeringen började synas. Syftet fortsatte med att genom att synliggöra faktorerna, skulle studien undersöka vad pedagoger kan göra för att motverka den socialt konstruerade segregeringen och främja lek mellan flickor och pojkar, vilket också var den tredje forskningsfrågan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna hade olika syn på vad som påverkade barnens lek utifrån kön och genus.

Biblioteken som plats för teknik är något som diskuteras och förändras. Den teknik som här undersöks är surfplattor ochde bibliotek som undersökts närmre är biblioteket Miini (målgrupp 0-5 år) och biblioteket Dynamo (målgrupp 15-25 år)i Göteborg. Frågeställningen lyder: Hur påverkar bibliotekariers attityder till ny teknik deras kunskaper ochtillgängliggörande av teknik på bibliotek? Hur går surfplatteverksamheten och bibliotekariernas kunskaper kringsurfplattor att utvecklas?Studiens resultat visar att attityden till surfplattan inte nödvändigtvis påverkar bibliotekens tillgängliggörande avteknik. Däremot finns det ett behov hos bibliotekarier att ha en gemensam strategi vad gäller syftet med surfplattan ochvad den ska användas till.

För att undersöka om medstyrande grupper går att införa i busstrafiken, hur en sådan organisation i så fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle få på bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrånvaro analyserades organisationen och arbetsförhållandena på Luleå lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades främst in med ostrukturerade intervjuer med personal från alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller långa arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanställda och tjänstemännen. Det framkom också att företaget präglas av ett strängt Taylorismiskt synsätt. Utredningen uppdagade också problem med det nya linjenätet som ska införas inom kort.

??I ett systemutvecklingsprojekt är kravspecifikation en av de främsta nyckelfaktorerna för att åstadkomma ett system som samtliga inblandade aktörer känner sig tillfredsställda med. Teorin innehåller ett stort antal riktlinjer och tekniker som hjälpmedel i arbetet med att ta fram komplett kravspecifikation.  När ett system väl har implementerats och sats i drift är vidareutveckling, anpassning samt underhåll av stor betydelse för hur väl systemet kommer att fungera i framtiden, som präglas av förändring. Trots detta förekommer det betydligt färre rekommendationer angående hur receptet för ett lyckat systemförvaltningsarbete kan uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur processen för att samla in krav under systemförvaltningsfasen och med vilka tekniker krav detta sker och påvisa likheter och skillnader teori och praktik emellan.

Den här rapporten presenterar vad BIM är på ett överskådligt och grundligt sätt. Rapporten är anpassad till den som inte vet vad BIM är för något och som behöver en grund att stå på då det kommer till att förstå en tårtbit av begreppet BIM. De aktörer i Sverige som använder sig av BIM, 4D och 5D BIM och de fördelar som BIM har är något som behandlas i rapporten.Sverige är ett av de nordiska länderna som inte riktigt har gått hela vägen med BIM och därför anser jag att det är viktigt att försöka sprida information om vad BIM egentligen står för och vilka fördelar som finns med BIM.Rapporten redovisar vilka nyttor BIM har gentemot den idag vanligast använda 2D-CAD. Det som kännetecknar BIM är att hela systemet är uppbyggd av objekt och information. När dessa sedan slås ihop till en 5D-modell går det att göra simuleringar, energimodeller etc.

SammanfattningDatum: 30 maj, 2013Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Andreas Melin Sofie Wiklund 9 september 1982 1 augusti 1988Titel: En granskning av akademisk litteratur om Corporate Social ResponsibilityHandledare: Cecilia LindhNyckelord: Corporate social responsibility, värdeskapande, definitioner av corporate social responsibility, litteraturstudie corporate social responsibility, värdeskapande genom corporate social responsibility, hållbar utveckling.Frågeställning: Då begreppet CSR är svåröverskådligt och en gemensam definition saknas ville vi få en förståelse för ämnet om vad som är CSR, vilka mekanismer som ligger bakom anledningarna till varför företag arbetar med CSR och hur detta skapar värde för företag och samhället och varför det saknas en gemensam definition.Syfte: Syftet med denna studie är att granska och redogöra för studier om företag och CSR och vilka svar forskare har givit i vetenskaplig litteratur, för att ge en övergripande och förklarande introduktion till läsaren om vad som är CSR.Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ ansats. Totalt har 78 artiklar och inriktningen hos 105 akademiker använts i empiri och analys för att svara på syftet. Litteraturstudie ansåglämpligast som metod, då det redan finns mycket skrivet inom området.Slutsatser: CSR förefaller att definieras beroende på forskarens ämnesområde, inriktning, motiv samt vilken samhällsdebatt som är dominerande för stunden.CSR är symbiosen mellan företagets intresse, att vinstmaximera samt samhällets intressen då CSR syftar till att vara lyhörd för samhällets krav och förväntningar på hur företaget ska serva samhället..

Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sänka sina utsläpp av näringsämnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfällen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmål planeras därför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. Två helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. Två alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.

Denna rapport består av information och data som har samlats in i syfte att kunna presentera en genomförbar konvertering av linfärjan Toras framdrivningssystem, som idag utgörs av dieselelektrisk drift, till bränslecellsdrift. Den bränslecell som behandlas i rapporten är PEMFC och är en bränslecellstyp som drivs av ren vätgas. Resultaten tjänar som en informationskälla för en potentiell konvertering och presenteras för Trafikverket, som ett alternativ i linje med Sveriges regerings mål att reducera mängden CO2 utsläpp på en nationell nivå. Informationen i rapporten har insamlats via mail- och telefonkontakt samt ett besök på Tora på plats i Stockholm. Ett genomförande av konverteringen är fullt möjligt men mer kostsamt än dieseldrift i dagsläget med avseende på höga bränsle- och inköpskostnader utav bränsleceller.

Den största enskilda verktygskostnaden för tillverkning av varmvalsade band är kostnaden för valsar. Valsarna slits under valsningsprocessen och måste med jämna mellanrum slipas för att tillfredställande produktegenskaper skall innehållas. Livslängden för en vals bestäms av dess belastning, geometri och materialegenskaper, när de inte uppfyller kravet på mått eller hållfasthet måste de skrotas och ersättas. Kostnaden för valsar liksom produktiviteten påverkas således av flera faktorer. Valsmaterial, tillverkningsteknik för valsar, valsslipmaskiner, mätmetoder liksom metoder att utnyttja valsarna utvecklas hela tiden.

Abessinienskolan är en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att så gradvis knyta an till årskursen, skolan och samhället. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen består av en serie fristående volymer anpassade till terrängen där varje klassrum är slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som betraktas som matematiksvårigheter i grundskolan, skolår 1-9, och hur undervisande lärare i matematik och specialpedagoger benämner svårigheterna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om matematiksvårigheter. Genom intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra matematiklärare klargörs deras sätt att se på matematiksvårigheter och hur dessa benämns. Det sammanfattande resultatet visar på att det finns många olika sätt att definiera matematiksvårigheter. Det visade sig inte finnas någon gemensam terminologi hos de olika pedagogerna..

SammandragSyftet med uppsatsen är att studera vilken syn fyra lärare, verksamma inom olika skolområden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhälle. Mina frågeställningar riktar sig till gymnasielärare som är inbegripna i distansutbildning i utlandet på ett eller annat sätt och behandlar frågorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som står omnämnt i Lpf 94? Påverkas det skönlitterära kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utländska kontext eleverna befinner sig i samt hur stärker fyra lärare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?Utifrån en enkätundersökning med de fyra lärarna visar det sig att kulturarvet är ett mångtydigt begrepp som kan innefatta allt från estetiska konstarter till en mer antropologisk syn där kultur är allt vi gör och tänker. Det skönlitterära kulturarv som de fyra lärarna presenterar är nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. Lärarna har olika uppfattningar om huruvida hänsyn skall tas till den utländska kontext som svenska elever som studerar på distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken är den internationaliserade skolmiljön främst märkbar i svenska skolan i utlandet.