Studiens övergripande syfte var att skapa en bättre förståelse för helhetens betydelse hos samordnad utveckling och därmed bidra till bättre förutsättningar för detta. Studiens syfte var att öka medvetenheten om samordnad utveckling genom att utreda dess kritiska faktorer för ledning som behöver beaktas vid implementering av molntjänster.Ledningsfrågor vid implementering av molntjänster är av stor vikt för att på bästa sätt kunna hantera sådan förändring optimalt och därmed minska riskerna för misslyckande. Den metod som använts under arbetets gång var av kvalitativ sort där fyra respondenter intervjuades. En kortfattad del av resultatet visar att begreppet implementering inte verkar ha någon gemensam betydelse. Att ha en gemensam förståelse över begreppets innebörd minskar risken för missförstånd vid implementering.

Abstract Syftet med att studera detta är att undersöka anledningen till den könsuppdelade idrottsundervisningen samt vilka effekterna blivit med fokus på flickornas situation. Detta har vi gjort genom att bedriva observationer i två olika skolor i Blekinge, där en av skolorna fortfarande har gemensam idrott och den andra skolan övergått till könsuppdelad idrottsundervisning. För att bredda vårt material har vi även intervjuat inblandade parter, det vill säga elever, rektorer samt idrottslärare. Resultatet av observationerna och intervjuerna visade att flickornas situation förbättrats i den skola där man infört könsseparerad idrott. Flickorna tar för sig, lever ut och tycker det är roligare med idrott där de kan vara för sig själva.

Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Denna rättspolitiska uppsats behandlar de viktigaste delarna i framtagandet av en gemensam energipolitik. Med bakgrund av en växande energianvändning, en målsättning om ökad tillväxt och konkurrenskraft, den osäkerhet som extern energitillförsel bär med sig samt vår oro för växthuseffektens globala påverkan, har energifrågan fått allt större betydelse. Europa- kommissionens grönbok från 2001 identifierar gemenskapens förutsättningar för en trygg energiförsörjning. Syftet med denna studie är att beskriva beslutsprocesser och ramar för EU:s politiska samt juridiska tillvägagångssätt för att trygga en hållbar framtida energiförsörjning i Europa. Uppsatsen behandlar även den strategiska roll som energifrågan har vilket också skildras i de olika beslutsunderlagen.

The main purpose of the present study was to collect Swedishnorm data for the comprehension scale of the Reynell DevelopmentalLanguage Scales (RDLS III) for the ages of 4:6-4:11. According to theBritish manual the degree of difficulty increases gradually and therefore theorder of the sections was examined to see whether this was the case inSwedish. The study also examined the relationship between the test resultsand shared book reading. A total of 88 children and their caregiversparticipated in the study. The participants were recruited from preschools inGöteborg and Mölndal.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

Uppsatsen är en rättssociologisk studie som syftat till att undersöka hur våld som uppges utfört av mammor belyses i vårdnadstvister. Studien söker även ge möjliga förklaringar till varför domstolar dömer till gemensam vårdnad när det förekommer uppgifter om mammors utövande av våld mot pappan eller barnen. Svensk rätt rörande vårdnad redovisas, en kort historik av vårdnadslagstiftningen, samt berörda artiklar i Barnkonventionen. Vidare presenteras forskning kring kvinnligt utövande av våld. Undersökningen består av sju tingsrättsdomar samt en dom från Högsta domstolen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och utmaningar som finns för ett sammanslaget finsksvenskt HR1-center på TeliaSonera. Utgångspunkten för uppsatsen var slutsatserna Anners och Thureson (2008) påvisade i kandidatuppsatsen Tystlåtna finnar och pladdrande svenskar ? en teoretisk analys av utmaningar för en gemensam organisationskultur. Kandidatuppsatsens slutsats har operationaliserats för att konstruera intervjufrågor och för att analysera det empiriska materialet. Intervjuer har genomförts med fyra personer från HR-center Finland och fyra från HR-center Sverige.

Abstract Syftet med att studera detta är att undersöka anledningen till den könsuppdelade idrottsundervisningen samt vilka effekterna blivit med fokus på flickornas situation. Detta har vi gjort genom att bedriva observationer i två olika skolor i Blekinge, där en av skolorna fortfarande har gemensam idrott och den andra skolan övergått till könsuppdelad idrottsundervisning. För att bredda vårt material har vi även intervjuat inblandade parter, det vill säga elever, rektorer samt idrottslärare. Resultatet av observationerna och intervjuerna visade att flickornas situation förbättrats i den skola där man infört könsseparerad idrott. Flickorna tar för sig, lever ut och tycker det är roligare med idrott där de kan vara för sig själva.

BakgrundMusikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund.

Det här är ett examensarbete inom ämnet landskapsarkitektur. Det är sista delen av landskapsarkitekturutbildningen och innebär ett självständigt arbete på 20 veckor. Examensarbetet är ett idéförslag för en ny gestaltning av Stortorget i Malmö. Stortorget har flera kvaliteér som idag inte utnyttjas och står de närmaste åren inför en omvandling. Under våren 2009 utlyser Malmö stad en arkitekttävling där ett förslag antas för ny utformning av Stortorget. Malmö stad har inför omvandlingen samlat i synpunkter om Stortorget genom enkäter och genom att arrangera workshops och seminarium. Mitt arbete är ett idéförslag till en ny gestaltning som tar fasta på Stortorgets förutsättningar och sociala möjligheter. Underlag för arbetet har varit litteraturstudier, besök av referensplatser, deltagande i workshops och genomgång av enkätundersökningar. Skisser och arbetsmodell har varit delar av arbetsprocessen.

Ledningssystemområdet genomgår stora förändringar med anledning av Försvarsmaktens strategiska inriktning att skapa flexibla, tillgängliga och stående krigsförband. Inriktningen innebär en utmaning inom ledningssystemområdet då den medför ett tydligare krav än tidigare på att ledningsmateriel, teknik och personal är ständigt uppfyllda i samtliga krigsförband.Modulära enheter och förband som på ett flexibelt sätt skall kunna sättas samman till stridsgrupper skapar vid varje tillfälle ett behov av att designa operationen med dess ledningssystem. Ett ledningsstödsystem vars övergripande syfte är att stödja chefers utövande av ledning, det vill säga att tillgodose ledningsbehoven. Denna studie analyserar hur Försvarsmaktens strategiska inriktning påverkar ledningssystem- och ledningsstödsystemområdet, vid en insats med tillfälligt sammansatta förband på operativ och högre taktisk nivå.Syftet med studien är att analysera vilka faktorer som är centrala för effektiv ledning vid en gemensam operation.Studien menar att de centrala faktorerna vid ledning av en gemensam operation härrör sig till analys av: aktuell verksamhet och dess specifika behov, operationskonst och taktik, vald organisations behov och sammansättning. Analysen resulterar i specifika ledningsbehov och metodanpassningar.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

Laborationer inom naturvetenskap är en självklarhet. Laborationer ges därför en central roll i undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Dess roll och funktion lyfts upp i de gällande styrdokumenten. Samtidigt så finns det sedan länge en pågående debatt över hur effektiva laborationer egentligen är i undervisningen och om eleverna verkligen lär sig av dem. Det finns många åsikter om hur laborationer bör utformas men ofta räcker varken tid eller resurser för att implementera idéer och omvandla dem till praktiska övningar.

En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det så vi vill se polisen i framtiden? Gränserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan länderna blir större. Hur lika/olika är polisväsendet och polisutbildningen i olika länder i Europa? I den här undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med holländska poliser har legat till grund för den jämförelse jag har gjort.