Reglerna angående skattetillägg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att få de skattskyldiga att bättre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, då systemet för skattetillägg infördes, har det genomgått flera förändringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gällande lag anser Regeringen att det är av grundläggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstår som rättvist och rimligt, och att det dessutom är förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag, vilket framgår av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebär att svensk rätt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gällde även skattetilläggssystemet.

Because of among other things the globalization and a focus on core competencies knowledge has become very important for the companies of today, especially for research-intensive companies. The problem is that the companies become more sensitive to how knowledge is created and spread, that is, how organizational knowledge is created. Especially sensitive are companies who are small, young and research-intensive. The purpose with this thesis is to explore how organizational knowledge is created in small, young and research intensive companies.The theory is based on a five-phase model of organizational knowledge creation and four modes of knowledge conversion described by Nonaka and Takeuchi (1995). These concepts constitute the foundation of the analytical model used in the thesis.The study is carried out by qualitative, highly structured interviews with low standardization.

Syftet för den här undersökningen är att försöka se och belysa vad som utmärker verksamheten i en barngrupp på en mångkulturell förskola. Detta syfte har delats in i tre frågeställningar-     Vad har pedagogerna för pedagogiska tankar kring sin verksamhet?-     Hur arbetar pedagogerna med språk?-     Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut?Undersökningsmetoden för arbetet har varit kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar med mångkulturella barngrupper.Resultaten jag har fått fram kring vad som utmärker sig under de olika frågeställningsrubrikerna visar att pedagogerna menar att de;-     arbetar mer konkret än i icke mångkulturella förskolor, och att de försöker vara mer närvarande i barnens lek, för att hjälpa barnen med sin tvåspråkighet;-     upplever att personal med annat modersmål än svenska är en stor tillgång i verksamheten, likväl som resursen modersmålspedagog, som finns i de rektorsområden jag gjort min undersökning i. De uppger även att de uppmuntrar barnen att använda olika språk i förskolan;-     tycker att samarbetet mellan förskolan och föräldrarna fungerar bra, och att föräldrarna är delaktiga i verksamheten. De poängterar även att kontakten med föräldrarna är viktig, och att man måste vara tydlig, då det kan vara språkförbistringar..

Ska Sveriges polismyndigheter fortsättningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, länspolismästare i Örebro län, har fått i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen på denna frågeställning är många och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lägga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill låta de nationella resurserna, bestående av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstädernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskarhållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samlasina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvändas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och två lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsättningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i ämnet utförts.

Autonomi betyder självbestämmande vilket beskrivs av litteraturen som oberoende och kontroll. Autonomiprincipen handlar om människans rätt till självbestämmande. I Hälso- och sjukvårdslagen betonas vikten av att vården skall ske på sådant sätt att patientens självbestämmande och integritet värnas. Vi har i vårt arbete fokuserat oss på äldre människor, för att åldrandet med fysiskt nedsatt funktionsförmåga, kognitiva inskränkningar och sjukdomar kan medföra sviktande kroppsfunktioner. Det kan leda till att den gamla människan hamnar i en beroendeställning, vilket i sin tur kan leda till sämre kontroll över sitt liv och sin livsvärld.

Seven individuals from Surahammar in Västmanland Sweden are analyzed for the appearance of pathological and skeletal changes. The graves, all from within the walls of a fourteenth century church, are dated from the Viking age to late eighteenth century. The aim of this scientific essay is to find pathological conditions by doing an osteological analyze, x-ray analysis, an osteoporosis measurement and letting orthopedists assess the individuals. The aim is also to say something about the individuals? general health and how they experience the changes they have in the skeleton.

Många av de verksamheter som bedrivs på landsbygden genererar mervärden för allmänheten. Förutom livsmedel och energi ger verksamheter på landsbygden bland annat öppna landskap och en levande landsbygd, som de kan subventioneras för genom landsbygdsprogrammet. Under 2014 inleds den nya programperioden för landsbygdsprogrammet som sträcker sig till 2020. Programmet ska sträva efter målsättningarna inom EU2020 strategin som är en hållbar och smart tillväxt för alla. För att få bäst effekt av det ekonomiska stöd som kan sökas ur det kommande programmet tar samtliga länsstyrelser fram regionala urvalskriterier, som handläggare vid länsstyrelsen kan använda vid bedömning av ansökningar för stöd, och som är anpassade efter länets förutsättningar, behov och prioriteringar.

Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kåkstaden revs på 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte är att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stämplas som ful, farlig och olämplig av utomstående men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekväm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fått deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 år och är in place med Hagalund.

Den här rapporten innehåller två produktutvecklingsprojekt som utförts i samarbete med Bonaj AB. Bonaj AB är ett företag i Eskilstuna inom stål- och plastindustrin. De tillverkar bland annat trädgårds- och hushållsprodukter till Lindén international AB och Fiskars Brands, inc.Strax före sommaren 2007 uppsöktes Bonaj AB för att se om de hade något klurigt problem lagom till ett examensarbete. De hade ett problem ? en vitlökspress var omständlig att montera och därmed inte någon vidare lönsam historia.

Detta examensarbete avhandlar restaureringen av Gamla Grand hotell i Gävle och då med fokus på vindsvåningen. Teorins generella del fokuserar på kulturhistoriska värden vid restaurering av äldre byggnader sett ur en ingenjörs perspektiv. De parametrar som kommer att studeras i fallstudien är kulturhistoriska värden i byggnaden kombinerat med utrymningsdimensioner och ventilation. Gamla Grand ritades av arkitekt Ture Stenberg och stod klart 1901. Byggnaden är U-formad med fem våningar och källare.

Studien undersöker om och i så fall hur lärare i ämnet samhällskunskap i grundskolans senare år har förändrat sitt arbete genom övergången till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta områdena som undersöks är planering och undervisning. Totalt ingår sex verksamma lärare i studien som både har arbetat med den gamla (utifrån Lpo 94) och den nya (utifrån Lgr 11) kursplanen i samhällskunskap. Utöver detta sker också en översiktlig och innehållsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de båda kursplanerna. Till hjälp för att besvara syftet med studien vävs bakgrunden till reformen samman med rapporter från Skolverket och tidigare forskning.

Uppföljningsarbetet för detta examensarbete är genomfört i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna. Tiden för fältarbete och rapportskrivning innefattar månaderna april t.o.m. maj 2008. Arbetets huvudsyfte är att undersöka hur skonsam sprängning påverkar kvarvarande berg. Mycket av arbetet har fokuserats mot en ny generations laddtruck, vilken möjliggör en mer automatiserad laddning.

Uppsatsen ingår som en självständig del i Lars Burmans projekt om studentretorik vid Uppsala stundenternas nationer från 1663 till 2010. Uppsatsen behandlar Bollhusdebatten den 17 februari 1939..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.