Sökresultat:
113 Uppsatser om Gallring - Sida 5 av 8
Effektiv avkastning kopplat mot risk : En analys av sex börsnoterade fastighetsbolag
Intresset och möjligheterna för att exponera sitt kapital mot fastigheter har funnits länge men ökat under de senaste årtiondena. Historiskt sett har bara direkta investeringar skapat denna exponering men idag finns andra alternativ så som fastighetsfonder och börsnoterade fastighetsbolag. På Stockholmsbörsen finns det idag 18 fastighetsbolag som har haft en varierande effektiv avkastning. Då flertalet av dessa bolag profilerar sig på ett liknande sätt kan det uppstå svårigheter att verkligen förstå vad som skiljer bolagen åt och förstå vilken risk bolagen utsätter sig för.I kombination med en viss strategi följer en riskprofil som kan vara mer eller mindre attraktiv för en investerare. För att urskilja mönster måste en analys ske på nyckeltalsnivå och det går inte att enbart rekommendera ett bolag utifrån en viss strategisk inriktning på grund av att nyckeltalen kontinuerligt förändras.Att investera i ett bolag med god direktavkastning, hög belåning och en betydande substansrabatt har historiskt visat sig vara lönsamt.
Skogsskötselns påverkan på fodertillgång för klövvilt : The impact of forest management on forage availability for ungulates
Det pågår en ständig debatt mellan olika parter i samhället angående betesskador orsakade av klövvilt. Huvudmålet med dagens viltförvaltning är att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgången i landskapet. Syftet med studien var därför att kvantifiera fodermängden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselåtgärder påverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa.
Studien begränsades till ett sammanhängande område i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjälp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselåtgärder tagits fram. I de flesta simuleringar var målet att maximera nuvärdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var när målet istället sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet.
Gallring med vinkelkran : en jämförande studie av skördarkran med och utan horisontellt ledad vipparm
One of the most important components of a harvester is the crane. Most harvester cranes are only possible to pivot (or horizontally rotate) at the crane pillar. Cranab in Vindeln, Sweden, has developed a new type of harvester crane which has an extra pivot point on the outer boom. This makes it possible to reach around residual trees, easing thinning work in dense stands.
The aim of the study was to analyze if the use of a pivoting outer boom (POB) crane gave an increase in thinning production and if there were any differences in time consumption between the work elements for the POB crane and a conventional crane. A Valmet 911.3 equipped with a POB crane was used in the study.
Vikten av kundrelationer i mindre tjänsteföretag
Studiens problemställning lyder som följer: Hur bygger, behåller mindre tjänsteföretag kundrelationen samt hur personalen påverkar relationen? Syftet med studien är att söka reda på existerande teori kring ämnet kundrelationer, samt beskriva hur ett mindre tjänsteföretag agerar för att skapa en så god kundrelation som möjligt. Studien kommer även att resultera i ny kunskap inom ämnet kundrelationer. I studien användes en kvalitativ metodansats samt primär- och sekundärdata. För att kunna gå på djupet i den kvalitativa metodansatsen valdes olika kriterier ut genom en mindre enkätundersökning.
Intäktsförluster på grund av minskad volymproduktion orsakad av älg- och kronviltsbete i Kolmården
Det har länge forskats på hur klövviltsbete påverkar skogen och framförallt de skador som
uppstår vid bete. Av olika anledningar har dock ingen konsensus kring
betesskadeproblematiken uppnåtts.
Holmen Skog innehar ett större sammanhängande skogsområde i Kolmården, beläget norr
om Norrköping, där betesskador på skogen har varit i fokus de senaste åren. Tidigare har
skogsnäringen mestadels befarat kvalitetsnedsättningar på betesskadade träd men nyligen
har studier kunnat konstatera signifikanta volymproduktionsförluster. I detta arbete söker
vi svar på hur volymproduktionen i tallungskogar i Kolmården påverkas av älg- och
kronhjortsbete.
Vi har beräknat volymförändringen i skogsbeståndet över 20 år med hjälp av en modell
från Riksskogstaxeringen som tar hänsyn till bonitet, medelhöjd, tallandel, skadefrekvens
samt om Gallring utförts eller ej. Den genomsnittliga årliga volymproduktionen jämfördes
mellan dagens beräknade svåra skadenivå på 14,1 % och en hypotetisk 0 %- ig skadenivå
och således erhölls en minskning i genomsnittlig årlig volymproduktion.
Den årliga volymproduktionsförändringens värde i kronor har beräknats med ett
genomsnittligt pris för leveransvirke av barrmassaved.
Identifiering av gallringsbehov med hjälp av flygburen laserskanning :
Thinning is one of the most important silvicultural activities in middle aged forests, partly to minimize damages and partly because it leads to earlier harvesting revenues and increases the value of the remaining trees. There are many different indices used to describe stand density and thereby the need of thinning in forests today. Studies have shown that forest variables can be estimated with high accuracy using airborne laser scanning and it is likely that the method could also be used to estimate forest density indices. In this study, the possibility of using the forest density index ?H² to determine and map priorities for thinning operations for a forest area was examined.
Skoglig planering och ajourhållning med SkogsGIS : en utvärdering av SCA:s nya GIS-verktig med avseende på dess introduktion, användning och utvecklingspotential
Syftet med denna studie var att utvärdera hur effektiviteten och kvaliteten i planeringsarbetet
har påverkats av de GIS-stöd som har införts på SCA Skog. De GIS-stöd som omfattas är till
viss del det tidigare traktplaneringsverktyget TP, men framförallt har studien fokuserats på
det nya och mer omfattande systemet SkogsGIS. Utvärderingen baseras till stor del på en
enkätundersökning som visar hur användarna av programvaran anser att deras egen
effektivitet och kvalitet har påverkats efter införande av ett allt större GIS-stöd.
Utvecklingsmöjligheter och förslag till förbättringar har studerats. En omvärldsanalys har
också gjorts för att kunna jämföra SkogsGIS med GIS-system som används på andra
skogsföretag.
Förröjning i förstagalling - vad kostar det och följer utförarna instruktionerna?
This report is a B.Sc. Forestry thesis work at the school for Forest Management, SLU.
The work was an assignment from the forest owners? association Mellanskog.
The aim of the work where to investigate the economical result of removing undergrowth trees before first thinning, and a follow-up of the contractors and their compliance with Mellanskog standards.
This thesis work was divided in three parts: The first was to find a relation between the net volume from the first thinning and the cost of cleaning undergrowth trees. Secondly there was a follow-up in the field, to investigate whether the contractors have done the undergrowth cleaning according to Mellanskog?s directives.
Utlandsrekrytering: Hur organisationer anpassar sin kompetensförsörjning samt vilken funktion Eures fyller
Demografiska förändringar i form av en åldrande befolkning kommer att medföra att andelen arbetande minskar samtidigt som andelen icke arbetande ökar vilket leder till en arbetskraftsbrist i Sverige. Ett sätt att lösa bristen är att öka arbetskraftsinvandringen. Arbetsgivare har redan nu svårt att hitta den kompetens de letar efter inom landets gränser, men till deras hjälp finns nätverket Eures vars uppdrag är att underlätta för matchningen av arbetskraft inom EU/EES och Schweiz. Då konkurrensen om arbetskraft är hög krävs att organisationerna anpassar sin kompetensförsörjning för att kunna attrahera arbetskraft. Studien syftar till att undersöka hur organisationer anpassar sin kompetensförsörjning genom att utlandsrekrytera samt utreda vilken roll Eures spelar för organisationerna.Syftet undersöktes genom kvalitativ metod där sex intervjuer genomfördes med personer som utlandsrekryterat.
Stormskador i lärk och gran : en jämförelse efter stormen Gudrun
The storm Gudrun January 8-9 2005 felled about 70 millions cubic metres forest in southern Sweden. The majority of the wind damaged forest was spruce (Picea abies). In order to decrease the risk of wind damages in the future other trees species are of interest for forestry in southern Sweden.
The purpose of this master thesis was to study if larch were more wind tolerant than spruce. The method was to compare larch, Japanese larch (Larix kaempferi Lamb.), European larch (L.
Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod: A02B -medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom.
Svenska folkets användning av läkemedel ökar för varje år och är nu uppe i 12 miljoner dygnsdoser, vilket betyder ca.1, 3 dygnsdoser per person och dag. Läkemedel är det i särklass vanligaste sättet att behandla sjukdomar: jämför 3000 operationer per dag med 12 miljoner dygnsdoser läkemedel. Den ökade användningen av läkemedel leder i sin tur till ökad frekvens av läkemedelsrelaterade problem, definierad som en händelse eller en omständighet som påverkar eller potentiellt kan påverka verkställandet av ett optimalt behandlings resultat. Detta arbete fokuserar på de problem som följer på dosering med delade tabletter. Syftet med denna uppsats är att fastställa hur vanlig dosering med delade tabletter är för läkemedelsgruppen A02B dvs.
Kostnader vid gallring med flerträdshanterande aggregat, från skog till industri
Profit in first commercial thinnings of today is hard to achieve. This is because of prevailing pulpwood prices and because of high costs of logging and transport. To reduce these costs higher productivity is advocated. One way to increase the productivity is the use of multi-tree handling harvester heads. The aim of this study was to calculate logging and transport costs in first thinnings, where multi-tree handling has been used.
Är priset en orsak som ligger till grund för att Södra Skogsägarnas medlemmar ska gallra?
Genom ett samarbete med Södra Skogsägarna har denna studie utarbetats för att ge svar på frågan till vilken grad medlemmarna, i skogsägarföreningen, tar prisbilden i anspråk i sitt val av Gallringstidpunkt. Genom att gå igenom de kontrakt som skrivits mellan åren 2008-2013 har priser och skrivna kontrakt analyserats för att utreda sambanden dem emellan. De hypoteser som fanns inför studien var att priset skulle vara av intresse och betydelse för medlemmarna samt innebära en högre påverkan ju större fastigheterna var. Det rådde dock tveksamhet om att priset enskilt skulle vara en avgörande faktor för skogsägarna att gallra. Tidigare genomförda studier som berört ämnet gav en uppfattning av att hypotesen inför den egna studien, i relativt hög grad, överensstämde med de tidigare resultat som framställts.
Data från kontrakten bearbetades i Excel och ställdes upp i tabeller.
Virkeskvalitet hos tall från förstagallringar : en provsågning vid Holmsunds sågverk
Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Holmsunds sågverk, SCA. Syftet är att beskriva kvalitén hos talltimmer från förstaGallringar som kommer att göras på SCAs eget skogsinne-hav de kommande 10 åren.
Studien grundar sig på 334 stockar från 22 olika bestånd i Västerbotten. Urvalet av träd och sedermera stockar kan likställas med tvåstegssampling, först ett PPS-urval av bestånd och sedan ytterligare ett PPS-urval med relaskop.
Samtliga stockar bedömdes i VMFs sågtimmerklasser av virkesmätare före provsågning, alla fel noterades.
Virkesproduktionen under 80 år i ett fältförsök i Dalarna med olika skogsskötselsystem
I Sverige är trakthyggesbruk med kalhuggning det dominerande skötselsystemetmen intresset för kalhyggesfritt skogsbruk har ökat de senaste åren. Alternativentill kalavverkning är omdiskuterade och kritiseras ofta för att inte vara lönsamma.Målet med detta examensarbete är att analysera ett långtidsförsök med olikaskogsskötselsystem och att diskutera eventuella produktionsskillnader. De fem skötselåtgärdersom undersöktes var 1) kalavverkning med plantering av gran och tall,2) naturlig föryngring under fröträd, 3) blädningsbruk, 4) dimensionsavverkningoch 5) orörd skog (referensyta). Fältförsöket ligger på Siljansfors försökspark iDalarna och anlades 1923. Alla försöksytor har en areal av 1 ha.