Sök:

Sökresultat:

113 Uppsatser om Gallring - Sida 4 av 8

Röjningsformens effekt på den yttre kvalitén hos björkstammar när beståndet närmar sig första gallring

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.

Uttag av energisortiment vid gallring av contorta, ett komplement till konventionell gallring? :

A recommendation for stand treatment of lodgepole pine (Pinus contorta) is, in a scientific point of view, lacking when it comes to harvesting for biomass energy. Within the next decades it is expected that 280 000 hectares of lodgepole pine will have reached thinning age on the domains of Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA). Due to this the interest has grown rapidly for studying the possibilities of harvesting biofuel assortments already in the first thinning. In this study the distribution of the biomass within lodgepole pine trees has been studied and taken into account for estimating the proportions of harvested assortments when using different methods of thinning. The methods studied were conventional biofuel-harvesting (with delimbed branches gathered separately from the round wood) and thinning with cutting of round wood and long tops (incl.

Skogsbränsleuttag vid förstagallring och dess påverkan på beståndsutveckling : simulering i Heureka med olika skötselprogram

Stands where pre commercial thinning has been ignored or inadequate often tend to have high stem density and low average diameter when they reach heights of thinning. In such stands, it can often be expensive to do a conventional pulpwood harvest as a first thinning. This study investigates the development of the stands and the economic outcome of forest fuel extraction, or a combined harvest as alternatives to the ordinary pulpwood harvest. Simulations in Heureka StandWise were performed for two thin and dense stands, which were constructed by data from the Swedish National Forest Inventory. The simulations show that the extraction of forest fuel in first thinning at an early stage can provide higher net revenue compared to conventional pulpwood harvest at the same time or later.

Inverkan av årstid för förstagallring på avverkningsskador i contorta och tall :

SCA har idag cirka 280 000 hektar beskogad med contortatall (Pinus contorta Dougl. ex Loud. var. latifolia Engelm). Stora delar av den arealen har kommit in i, eller är på väg in i, Gallringsbar ålder.

Produktivitetseffekter av flerträdshantering

The main purpose of this study is to investigate the productivity effects of multiple tree handling in thinnings. Other important elements have been to investigate in which extent multi-tree handling is used in stands with different stem volumes and the impact of collecting partially delimbed fuelwood assortments has on harvesting performance. The study is based on data from thinnings in Sydved and contractors' operating activities. Collection and compilation of operating schedules, number of stems and surveyed volumes from several contractors and a large number of executed orders underlying the results. Multiple tree handling is used to a much greater extent at lower average stem volumes. Prediction models for productivity of the multiple-tree handling harvesters in the study differ from the productivity models for single-tree handling. In the model developed in this study productivity is not as dependent of stem volume as reference models.

Vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på SCA:s marker efter stormen Dagmar

Dagmar är en av de mest förödande stormarna, som med sina 4-5 miljoner kubikmeter vindfälld skog präglat skogssverige det senaste årtiondet. Skogsbolaget SCA förlorade stora mängder skog den 26 december 2011 till följd av stormen. Två av trädslagen på SCA:s marker är tall och contortatall, med olika förutsättningar vad gäller förmåga att motstå stormvindar. Tillhandahållna data kom från SCA:s inventering före Dagmar, under åren 2007-2011, respektive efter stormen, i februari-mars 2012. Inventerat data har sammanställts, bearbetats och analyserats i Microsoft Office Excel, MiniTab 16 och ArcMap 10.1.

Ninon : Förslag till implementation av MongoDB och REST-API

Målet med detta projekt har varit att, till en ny digital handelsplats, ge ett förslag till en implementation av MongoDB, med tillhörande REST-API, för hantering av användar- och annonsdata. Förslaget ska innebära en prestandaeffektiv och säker databas med möjlighet till framtida skalning, tillsammans med ett API för klientkommunikation med hantering av relevanta förfrågningar mot databasen. Prestandan av databasen handlar främst om att i förslaget ange vilka olika former av indexering som bör implementeras, tillsammans med ett förslag till relationsmodell, och vad detta ger för positiva och negativa effekter på systemet. Denna prestanda bör även återspeglas till största möjliga mån i API:et genom att utnyttja den indexering som väljs på bästa sätt. Säkerhet och skalning diskuteras under arbetet för att ge ett förslag på hur detta bäst hanteras för minimera riskerna för dataförlust, samt minimera nedtiden av databasen vid en eventuell framtida skalning.

Biomassauttag vid delkvistat sortiment i klen gallring

The purpose of this study was to estimate the removal of biomass in connection with thinning operations in young stands that are dominated by small diameter trees. The economy of such operations depends on the products generated as well as the performance of the harvesting systems. Conversion tables designed to predict the outcome based on harvesting method was another goal of this study. Removal of biomass affects the nutrient composition of the site. Therefore it is a purpose that this study will provide researchers with some variables that can be utilized when studying this aspect. Trees were harvested and divided into bunches based on diameter.

En utvärdering av hur olika metoder i Skogshögskolans boniteringssystem påverkar skattningen av ståndortsindex

Det för skogsbruket viktiga boniteringssystemet grundas på skattningar av ståndortsindex (SI). SI beskriver markens naturgivna produktionsförmåga genom att ge en skattning av hur höga de grövsta träden kommer att vara vid en referensålder. I detta arbete jämfördes metoder för att skatta ståndortsindex med ståndortsegenskaper (SIS) med äldre respektive nyare formler för skattning av ståndortsindex med övre höjd och höjdutvecklingskurvor (SIH). Detta utfördes genom analyser av data från svenska långtidsförsök med Gallring och gödsling (GG-försöken) rörande tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader mellan äldre och nyare formler för SIH på tall men inte på gran.

Skördeintensitetens inverkan på kolbalansen

Syftet med dessa simuleringar är att klargöra hur olika skördeintensiteter påverkar kollagret över tiden och därmed klimatet genom varierande grader av biomassauttag. I arbetet redovisas simuleringar på fastighetsnivå som gjorts i Heureka-PlanWise för en granskog med boniteten G30. Bakgrunden till detta är den pågående klimatdebatten, där oron ökar för ett förändrat klimat, orsakat av en allt högre halt växthusgaser i atmosfären. EU har ambitionen att förändra energimixen och ge förnybara energikällor en större plats. Bland annat har EU som mål att 20 % av energiförbrukningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor. Resultatet visar att kollagret sjunker med ett ökat uttag av biomassa.

En undersökning av Bergvik skogs och Skogsstyrelsens gallringsmallar mot en gallringsoptimering på simulerade typbestånd

The purpose of this study was to analyze the two thinning models: Bergvik Skog´s thinning model, which is based on total stems and dominant height, And Swedish forest agency´s thinning model which is based on basal area, habitat index, dominant height and recommended number of stems at final felling in Heureka´s StandWise and PlanWise. The data we chosen for our study were taken from the Swedish National Forest Inventory and we were creating a simulated stand based on a great number of sample plots in Region three from The Swedish National Forest Inventory. We had chosen to create one stand with low habitat index (T20) and one with high habitat index (T24). Our purpose were to come as close as possible to a natural stand in central Sweden. We performed the thinning in StandWise and analyzed the data I Excel files. Our thinning optimizing´s were performed and analyzed in PlanWise. There wasn´t any big differences between the thinning on the lower habitat index.

Omföring av enskiktade skogsbestånd till fullskiktade skogar : en simulering i Heureka BeståndsVis

Trakthyggesbruket är det idag dominerande skogsskötselsystemet i Sverige. Det finns nackdelar med att sköta skogen med trakthyggesbruk, av både sociala, estetiska och biologiska skäl. Det finns dock alternativa sätt att bruka skogen på, med hyggesfria skogsskötselsystem som bygger på att skogen är fullskiktad. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter i att omföra enskiktade skogar till fullskiktade genom återkommande Gallringar med hjälp av simuleringar. Data som använts för simuleringarna är inventeringsdata från Västergötlands län, inventerat september 2013. Utifrån beståndsdata valdes bestånd ut med olika trädslagsblandning, ålder och bonitet. Simuleringsprogrammet som användes var Heureka StandWise och bestånden simulerades över en 100-årsperiod. Resultaten av simuleringarna visade att det var möjligt att skapa en fullskiktad skog, både i tallbestånd och granbestånd. Tät Gallringsmogen skog på bördig mark visade sig vara svårt att konvertera.

Lövskogsmålen i FSC-certifierat skogsbruk : tolkning, uppföljning och skötseldirektiv

Den mest eftertraktade råvaran i svenska skogar är barrvirke och detta har sedan länge varit vägledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrträd har missgynnat lövträden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem är kontinuerlig förekomst av lövträd och lövdominerade bestånd viktigt för den biologiska mångfalden. Den standard skogsägare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehåller två lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..

C16 - utveckling och metod

Intresset för bioenergi bara ökar. 2008 var den totala energianvändningen i Sverige 497 terawatt timmar (TWh), varav 125 TWh (25 %) kom från biobränslen (Elofson, 2009). Under de sista åren har utbudet av och intresset för biobränslen ökat och också möjligheterna att tillvarata och använda dem. Arbetet har som syfte att: 1) Presentera resultaten i Sverige från användare av C16, 2) Presentera resultaten för olika användningsområden, 3) Beskriva marknaderna i England, 4) Presentera resultaten gällande maskinkostnader och tidsstudie. Detta visar en bild av C16 och de kunskaper och erfarenheter som finns av aggregatet. Maskintillverkaren Bracke Forest som etablerades 1922 och har flera produkter anpassade för aktiviteter i skogen. Företaget investerar mycket pengar på forskning och produktutveckling. Skogsvårds och bioenergiaggregatet, C16, används idag till många olika arbetsuppgifter och i många olika länder.

Om vägen till ett bättre bestånd vid ett skolbibliotek ? en aktionsforskningsansats.

For a school library to function as a support for the students? development of their academic abilities, it must provide material satisfying their needs as well as the needs of the teachers. The school library should assist the students in their research endeavours, as well as inspire reading for pleasure. In order to do this it is imperative that the school library actively develops the existing collection and continually strives to meet the needs of its users. The aim of this Master?s thesis is to describe and reflect upon how a particular school library works with collection development.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->