Malmö högskola Lärarutbildningen SÄL, svenska, svenska som andraspråk och engelska. Höstterminen 2005 Denna undersökning visar på vikten av kontinuerlig modersmålsundervisning för elever med minoritetsspråk. Arbetet ger också en översikt över forskning som gjorts med tanke på dessa barns skolframgångar och belyser modersmålsundervisningens innehåll i Lund. Resultaten från både enkät och intervjuer redovisas och ger förhoppningsvis en klar bild av verksamheten och en rad förbättringar presenteras inför kommande år på de skolor där jag själv arbetar. Min intention var att undersöka vad undervisningen styrs av, vilka hinder och möjligheter som finns för samarbete mellan oss lärare och att visa vilka kringliggande faktorer som egentligen påverkar denna undervisning? Slutsatsen blev att vi skall värna om den här undervisningen för att den är en sådan viktig länk både i barnens språkutveckling och i deras identitetsutveckling. Barnen har också mycket lättare att lära sig sitt andraspråk om de kan sitt modersmål bra.

Intresset för entreprenörskap ökar eftersom det ses som viktigt del för samhället med utveckling av nya produkter och tjänster samt skapande av arbetstillfällen. För att företag ska lyckas växa är det inte tillräckligt med att ha tillgänglig arbetskraft utan denna måste också användas på ett effektivt sätt. Därför blir ledarskapet en central del i entreprenörledda företag. Men många entreprenörer är inte vana vid ledarrollen då deras motiv för att starta företag ofta grundar sig på en affärsidé och en vilja att vara självständiga. Jämfört med anställda ledare så når entreprenörer rollen som ledare mest per automatik snarare än att det är ett medvetet karriärval. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörer kan bli bättre ledare med fokus på anställdas motivation.

Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt samt beskriva upplevda hinder och strategier för att hjälpa dem till en sundare livsstil. Syftet var även att granska artiklarnas kvalité gällande datainsamlingsmetod. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån syftet som sedan granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna upplevde stor oro över sitt barns övervikt och välmående.

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lärare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt):Vilket stöd får rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lärarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nämner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

I takt med globalisering och samhällstrender har det blivit allt viktigare för företagen att ta ett bredare ansvar för sitt agerande. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar ekonomiskt, legalt, etiskt samt filantropiskt ansvar och innebär för företagen ett arbete som bygger på lagar, egna initiativ och intressenters förväntningar. Att vara bra på något är också att vara bra på att förmedla det, att kunna kommunicera sitt CSR-arbete. Ämnen som transparens, strategi och förmåga att skicka rätt information genom rätt medium till rätt mottagare är vitala. Rapportens avsikt är att beskriva och skapa förståelse för hur ett detaljhandelsföretag kommunicerar sitt CSR-arbete på ett fördelaktigt sätt.

Syftet med arbetet är att undersöka hur åtta lärare i grundskolan talar om att hantera kulturkrockar och kulturell mångfald i skolan. Vi har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv, då vi tror att det sociala samspelet har betydelse för individens utveckling. I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp vad skolmyndigheterna säger och undervisningens innehåll. Vi tar även upp lärarens bemötande och betydelsen av vilken inställning läraren har. Vi har undersökt hur 8 lärare beskriver sitt arbete med en mångkulturell klass.

Summering. Vi har alltså läst mer än 3000 artiklar. Tre tidningar, tre orter, tre valrörelser. 61 av artiklarna handlade om Sverigedemokraterna, och det är runt dem som detta arbete kretsat. Frågan vi ställde oss var: Sköter journalisterna sitt demokratiska uppdrag?.

Vad upplever barn i årskurs 5 som stressande och hur påverkar det dessa elever i sitt skolarbete och det sociala samspelet i skolan? Det är beskrivande för denna uppsats..

Vår fallstudie anknyter till problematiken kring hur medierna uppfyller sitt demokratiska uppdrag under krigsrapportering. Till exempel huruvida man sakligt och oberoende informerar, granskar och kommenterar de händelser man rapporterar om..

Den här studien handlar om inomhusmiljön på tre olika förskolor. Vi har lagt fokus på hur miljön påverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda på vad de har för tankar kring inomhusmiljön på förskolan. De stora viktiga frågorna i det här arbetet är: ?Hur påverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?? och ?Vad tänker pedagogerna om deras miljö på förskolan?? Genom att observera barnen hur de använder miljön på förskolan har vi fått fram material som vi senare har analyserat.

Teckenspråket är ett visuellt språk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för språket är handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt på sitt modersmål. Tidigare har de i många situationer varit hänvisade till sitt andraspråk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten på kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckenspråket viktiga faktorerna får tillräckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

 Syftet med studien var att belysa biståndshandläggares arbete i team och deras upplevelser av arbete i team. Frågeställningarna var: Hur arbetar biståndshandläggare i team? Hur upplever biståndshandläggare sitt arbete i team? Vilka svårigheter finns det medteamarbete? Vilka positiva erfarenheter har biståndshandläggare av teamarbete? Det ärviktigt att problematisera och fördjupa kunskapen om hur det allt mer populära teamarbetet upplevs. Aktuell forskning säger att för att teamarbete ska fungera krävs ett bra arbetsklimat. Studien inspirerades av teorier om team, organisationsteorier och Antonovskys begrepp KASAM.

Denna uppsats är en diskursteoretisk analys av den amerikanska dokumentärfilmen Countdown to Zero (2010). När jag för en tid sedan såg filmen för första gången fick jag idén om att skriva denna uppsats. Anledningen var att filmen inte alls förmedlade det budskap som jag hade förväntat mig. Jag vill försöka förklara vad det är för faktorer som ger dokumentärfilmen sitt specifika uttryck i allmänhet och Countdown to Zeros uttryck i synnerhet d.v.s att problematisera hur och varför filmen är producerad på sitt specifika sätt samt hur detta påverkar dess budskap. Filmen handlar om kärnvapen och hotet som de utgör för mänsklighetens välbefinnande och överlevnad.

Syftet med vår undersökning är att få en bild av inställningen hos lärare i år ett till tre angående de nya målen och de nationella proven som införts i årskurs tre. Vidare vill vi se hur lärarna menar att de använder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förändrat sitt arbetssätt angående huruvida målen ska uppnås och hur bedömningen ska ske.Vårt val av metod är enkäter därför att vi vill nå ut till många lärare och få ett vidare perspektiv på undersökningen. Enkäten består av tre delar med sammanlagt sex frågor utöver inledande bakgrundsfrågor. Undersökningen är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats då vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgår att respondenterna inte nämnvärt förändrat sitt arbetssätt men att de upplever de nya målen och nationella proven på ett positivt sätt. Det framgår även att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angående ?Kunskap och bedömning?, har ett nyväckt intresse för kursplanernas målkriterier framstått.

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka om pedagoger medvetet använder sig av fysisk aktivitet som en del av deras dagliga arbete med barn samt hur pedagogerna anser att barnens inlärningsförmåga gynnas av fysisk aktivitet. Våra syftesfrågor är: Vilka medvetna val gör pedagoger om fysisk aktivitet i sitt arbete med barnen? På vilket sätt tycker pedagogerna att fysisk aktivitet gynnar barnens lärande? Hur genomför pedagoger sina medvetna val om fysisk aktivitet med barnen? Bakgrunden består av tidigare forskning och litteratur kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och barns lärande. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för att få svar på våra syftesfrågor. Genom semistrukturerade intervjuer, det vill säga huvudfrågor att utgå från med möjlighet till följdfrågor, har intervjuat sju pedagoger i skolans tidigare år.