Sök:

Sökresultat:

1957 Uppsatser om Gćstad - Sida 21 av 131

MÄlmatchning. Psykosociala arbetsmiljöfaktorers betydelse för att uppnÄ verksamhetsmÄlen.

Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att undersöka om undersköterskorna pĂ„ ett Ă€ldreboende i Göteborgs stad arbetar mot samma mĂ„l, om undersköterskorna upplever att det finns hinder eller möjligheter som pĂ„verkar deras förmĂ„ga att arbeta utefter mĂ„len, samt vilken betydelse den psykosociala arbetsmiljön har för att verksamheten skall uppnĂ„ MĂ„lmatchning.Denna kvalitativa studie har en induktiv ansats och bygger pĂ„ semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och en enhetschef pĂ„ ett Ă€ldreboende i Göteborgs stad. Som analysmetod har empiristyrd tematisk analys anvĂ€nts.I denna studie har framkommit att undersköterskorna och deras enhetschef upplever utmaningar i sin arbetssituation, frĂ€mst pĂ„ grund av beslut kring budget, Optimerad Bemanning och Time Care, som fattats högre upp i organisationen. Dessa pĂ„verkansfaktorer har negativ inverkan pĂ„ sĂ„vĂ€l den psykosociala arbetsmiljön som deras förmĂ„ga att uppnĂ„ verksamhetens mĂ„l. Den gemensamma mĂ„lbilden behöver förtydligas. Även de förvĂ€ntningar som verksamhetens alla olika parter har pĂ„ varandra mĂ„ste tydliggöras.

VarumÀrket Stockholm : The Capital of Scandinavia

Stadsmarknadsföring Àr ett begrepp som har blivit allt vanligare de senaste Ären. Det skrivs mycket litteratur om Àmnet och de flesta stÀder har idag utvecklat ett varumÀrke i syfte att försöka hÀvda sig i konkurrensen om turister, invÄnare och företag. I den hÀr uppsatsen utvÀrderas Stockholms marknadsföring. Uppsatsen tar avstamp i litteraturstudier som har gjorts som beskriver hur marknadsföringen av en stad bör gÄ till generellt, för att senare kunna analysera hur Stockholm har valt att marknadsföra sig. Det rÄder en del missuppfattningar kring vissa av de begrepp som handlar om stadsmarknadsföring som jag kortfattat försöker reda ut.

Kapitalkostnader i VA-verksamheter

VÄrt resande för med sig omfattande negativa konsekvenser, inte minst för miljön. Att vi behöver stÀlla om vÄra resvanor Àr idag de flesta överens om. Ett sÀtt att nÀrma sig hÄllbara resvanor kan vara att i ökad utstrÀckning byta ut bilen mot cykeln. Denna uppsats fokuserar pÄ just cyklingen och hur det gÄr att fÄ fler att vÀlja cykeln. Syftet med uppsatsen Àr att hitta framgÄngsrika tillvÀgagÄngssÀtt för att öka andelen resor som görs med cykel samt att undersöka hur en konkret satsning för att fÄ fler att cykla har fungerat.

ÅtgĂ€rder för att stĂ€rka en stadskĂ€rnas attraktivitet : En fallstudie med förslag för Söderhamns stad

En attraktiv stadskÀrna skapar folkliv och rörelse i det offentliga rummet och fungerar som ett upplevelserum för stadens invÄnare, inget av detta finns idag i Söderhamns stadskÀrna. Befolkningsutvecklingen i Söderhamns kommun minskar med ca 220 personer per Är och staden Àr i stort behov av en attraktiv stadskÀrna. Syftet med denna studie var att ta fram olika planeringsförslag till Söderhamns kommun som de kan anvÀnda sig av i utvecklingen för en attraktiv stadskÀrna. TvÄ metoder anvÀndes för att ta fram olika planeringsförslag vilka var observation och innehÄllsanalys. I observationen anvÀndes Kevin Lynchs analysmetod samt en SWOT-analys för att bedöma vilka utvecklingsbehov Söderhamns stadskÀrna har.

En sociologisk undersökning Bilden av ungdomskriminalitet i stadsdelen Backa, Göteborg

ABSTRAKTAndreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007Ungdomsbrottsligheten Àr idag ett vÀlkÀnt samhÀllsproblem. Som samhÀllsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man pÄ fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förstÄelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhÀllet.Vi har utifrÄn vÄr insamlade empiri samt utifrÄn relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrÄn skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg.Ett avgrÀnsat bostadsomrÄde i en större stad dÀr ungdomskriminaliteten har framstÀllts som ett problem i media.

Barns syn pÄ stress - i skolan

Jessica Dehlin och Carolin Lindberg (2008) Barns syn pÄ stress. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Studien handlar om hur barn i skolan ser pÄ stress, samt vilka ord och kÀnslor de kopplar till ordet stress. De barn som medverkat i vÄr undersökning Àr alla i Äldrarna mellan 9 och 12 Är och gÄr i skolan i en stor stad, en medelstor stad och i en mindre by utanför en storstad. Samtliga skolor finns i Södra Sverige. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om barn upplever stress i skolan och synliggöra barnens tankar kring stress, vilket sedan ska ge kunskap som lÀrare kan behöva för att kunna förebygga stress i skolan. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr: Hur tÀnker barn kring stress, Vilka ord kopplar barnen till stress dÄ de fritt fÄr koppla ordet samman med en kÀnsla/upplevelse och vad upplever barn skapar stress hos dem.

Den kristna meditationens betydelse för den moderna mÀnniskan

Den kristna meditationens betydelse för den moderna mÀnniskan. Har den nÄgon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fÄtt ett uppsving i det moderna samhÀllet eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i sÄ fall med det att göra? En litteraturstudie för att lÀsa in mig pÄ tidigare forskning inom Àmnet och intervjuer av bl.

Fritidspedagog under skoltid - en otydlig roll

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn pÄ fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar Àr kategoriserade efter syn pÄ fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag pÄ deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn pÄ arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

Stadsförnyelse i waterfrontomrĂ„den - en jĂ€mförelse mellan Norra Älvstranden i Göteborg och HafenCity i Hamburg

NĂ„gra stadier i utvecklingen för waterfrontomrĂ„den kan identifieras; strategiskuppvĂ€xt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta Ă€r förĂ€ndringar iekonomiska förhĂ„llanden och ny teknologisk utveckling de primĂ€ra krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra vĂ€rldskriget flyttar industri,transportanlĂ€ggningar och hamnar bort frĂ„n centrala stadslĂ€gen. Denna flytt Ă€r oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nĂ€ra stadenskĂ€rna frigörs och kan dĂ„ omvandlas till andra Ă€ndamĂ„l. I processen för att förĂ€ndrawaterfrontomrĂ„den mĂ„ste flera olika flöden samverka, dĂ€ribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillvĂ€xt men ocksĂ„ som en barriĂ€r som skaparavstĂ„nd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhĂ„llen stad.Syftet med denna uppsats Ă€r att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontomrĂ„den och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvĂ„ waterfrontprojekt i tvĂ„ stĂ€der i Europa; Norra Älvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.

Kostnadsavvikelser vid offentliga byggnadsprojekt - En fallstudie pÄ lokalsekretariatet i Göteborgs Stad

Malmös nya fotbollsarena Àr bara ett exempel av mÄnga nutida större anlÀggningsprojekt i Sverige dÀr slutpriset visat sig bli mycket högre Àn den kalkyl som lÄg till underlag för byggbeslutet. Kostnadsavvikelser vid anlÀggningsprojekt Àr nÄgot som har förekommit och nÄgot som förekommer Àn idag. Kostnadsavvikelsens problematik kan hÀnföras till projektets finansiÀrer, aktörer samt de eller den som Àskar om investeringsmedel. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och redovisa verkliga kostnadsavvikelser vid byggnadsprojekt i Göteborgs Stads regi. Vidare har vi för avsikt att belysa de kostnadsgrupper som har en större tendens Àn andra grupper att drabbas av kostnadsavvikelser samt finna orsaker till varför just de kostnadsgrupperna avviker.Vi har i denna studie för avsikt att endast undersöka kostnadsavvikelser vid byggnadsprojekt, det vill sÀga projekt som ofta genomförs sÄsom exempelvis skolor och bostÀder.

Matematikattityder. Elever i Är 7-9 och deras förÀldrars attityder till matematik

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vÄr utbildning har vi fÄtt anledning att utbyta erfarenheter frÄn vÄra Är som pedagoger i Àmnet. Forskning visar att positiv attityd ger bÀttre förutsÀttningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förÀndras med stigande Älder. PÄverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan Àven av hemmet? Vi ville ta reda pÄ mer om hur matematik uppfattas av elever och förÀldrar och dÀrför gjorde vi en undersökning om huruvida förÀldrars erfarenheter och attityder pÄverkar deras barns intresse och attityd till matematik.

Att likna sina konkurrenter, ett medvetet val eller ett sÀkert kort? : - En studie av fyra caféer i en mellansvensk stad

ABSTRAKTTitel:Att likna sina konkurrenter, ett medvetet val eller ett sÀkert kort? - En studie av fyracaféer i en mellansvensk stad.NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare:Sofie Forsberg och Emilia Ohlsson.Handledare:Per-Arne Wikström.Datum:2012-05-20.Syfte:Runt torget i en mellansvensk stad finns cirka 10 caféer pÄ en relativt liten yta. Hur kanalla dessa caféer gÄ runt utan att nÄgot av dem skiljer sig mÀrkbart frÄn de andra? De fyracaféer som valts ut till denna uppsats Àr nÀst intill identiska nÀr det gÀller meny och inredningoch ÀndÄ har de alla funnits i flera Är. Syftet Àr att studera och undersöka den likhet som tycksfinnas mellan konkurrerande caféer idag.Metod:Detta arbete bestÄr av en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer och ett antalsnabbfrÄgor som besvarats av mÀnniskor som befunnit sig pÄ den aktuella stadensshoppinggata.

Bilen som frihet och klimatpÄverkan : En analys av bilistens möjligheter till förbÀttrat miljöbeteende

Att minska mÀnniskans klimatpÄverkan Àr en av de största utmaningarna i modern tid. Denna uppsats fokuserar pÄ hur en minskad bilanvÀndning Àr starkt sammankopplad med individens miljöbeteende. DÄ det inom samhÀllet finns flera grupper med olika miljöbeteenden, finns ett behov av kartlÀggningar dÀr likheter och skillnader görs tydligt. För denna uppsats har genus, familjekonstellation, samt genus i kombination med familjekonstellation valts ut. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att kartlÀgga likheter och skillnader mellan kvinnor och mÀn, samt mellan familjer med barn i hushÄllet och familjer utan barn i hushÄllet.

FrÄn kommun till varumÀrke och mot mer strategisk kommunikation : en studie av Stockholm stadskommunikationspolicy- och program

Det hÀr arbetet Àmnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersÀtter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör pÄverkan samt hur kommunen framstÀller pÄ sig sjÀlv och sin kommunikation. Jag undersöker Àven huruvida det i samband med framstÀllandet av det nya dokumentet och övergÄngen till en strategisk kommunikation har synen pÄ kommunikationenoch pÄ sig sjÀlv förÀndrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys anvÀnder jag ett verktyg sÄsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillÀmpa. Inom SFG har jag tillÀmpat den ideationellametafunktionen till min analys dÀri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

Kunskap och attityder angÄende miljöbilar - en enkÀtstudie i Malmö stad.

Gatukontoret i Malmö planerar att börja tillhandahÄlla ekonomiskt förmÄnligaparkeringsmöjligheter för miljöbilar, i syfte att stimulera anvÀndningen av dylikafordon. Detta examensarbete utgör en förstudie som Gatukontoret i Malmögenomför inför denna ÄtgÀrd, vilket i viss mÄn har pÄverkat bÄde studiens ochuppsatsens utformning..

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->