Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har en viss punktvis förtätning skett men annars ser Viksjö ut som när det byggdes. Viksjö är uppbyggt utav flera småhusområden där varje område bildar en egen enklav som är kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom Viksjö ? Viksjöleden.

Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat från västvärlden till låglöneländer har det blivit en aktuell fråga hur vi omhändertar de övergivna industriområden som lämnats kvar. En trend som vuxit sig stark är att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkområden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi väljer att använda ?ekologiska? koncept och lösningar när de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgångspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och västerländsk natursyn drar jag paralleller mellan vår förändrade syn på industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrågor fått en central plats i politik och samhällsplanering har också synen på industri förändrats. Från att ha symboliserat framtidstro och välfärd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot människans och jordens existens.

Globaliseringen har försatt Stockholm i en konkurrenssituation gentemot världens städer. För att bemöta konkurrensen har Stockholms stad bland annat valt att satsa stora resurser på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Förhoppningen är att det ska bli en miljöstadsdel i världsklass som samtidigt ska representera Stockholms stads arbete kring ett modernt och hållbart stadsbyggande. På så sätt ska Norra Djurgårdsstaden fungera som ett skyltfönster för Stockholm som stad. Hållbart stadsbyggande innefattar tre aspekter; ekologiska, ekonomiska och sociala. Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka den sociala hållbarheten i Norra Djurgårdsstaden och hur arbetet med den har bedrivits i den bebyggda miljön.

Denna uppsats syftar till att, utifrån en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhållanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och därigenom påverkar möjlighet för möten och interaktion mellan människor. Vi ämnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvärdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsättningar för vistelse. Utifrån litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkända böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekräftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag från vissa upptäckter. Ett annat erhållet resultat är att Stockholms stads arbetsdokument inte är tillräckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsätt än fungerar som konkreta hjälpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mångfald måste finnas i staden för att många kontakter, både ytliga och mer intensiva, ska uppstå och ge staden ett socialt liv.

The expansion of the Swedish hydro power has contributed positively to the reduction of the environmental impacts from the fossil fueled power production. In the same time the extensive expansion has been proved to cause negative ecological and local environment impacts of a stream. This, in turn, has been affecting the biodiversity and fish stock negatively, which has been reduced. One of the underlying problems is the lack of possibility for the fish to pass the plants, but it is also directly correlated to the mortality rate of the fish passing through the turbine, which this study is investigating.The mortality rate has been computed for three different locations in Sweden, Untra, Tännfallet and a third one whose location is confidential, and is denoted as Case 1, 2 and 3. The model used to calculate the mortality rate in this investigation is based by existing blade strike models and knowledge and are investigating the death due to mechanical injuries from collision with a runner blade in the turbine.

Hammarby Sjöstad är en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta område sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt så bra som vid tidigarebyggda bostadsområden. För vatten och avlopp blev utsläppskraven så hårda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mål. Därför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, där Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvärderas biologisk foforreduktion istället för kemisk fällning avfosfor.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Ahlsell är en grossist verksam i Norden inom produktområdena VVS, El, Verktyg & Maskiner, Kyl och Gör-Det-Själv. Ahlsells kunder kan beställa varor fram till klockan 16.00 på eftermiddagen för att sedan få varorna levererade från klockan 07.00 morgonen därpå. Från centrallagret i Hallsberg körs varje dag åtskilliga lastbilar ut till 35 av Schenkers terminaler i Sverige, för omlastning och sortering och vidare transport ut till kund. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet från kundorder till leverans samt att förbättra transporterna i Stockholmsområdet, från terminal till kunder och butiker. Varje natt transporteras 128 flakmeter, det vill säga mer än fem bilar plus släp, från centrallagret i Hallsberg till tre olika adresser i Stockholm: en terminal i Huddinge som är Ahlsells egen fastighet, Schenkers terminal i Spånga samt Ahlsells butik i Hammarby. Från terminalerna distribueras idag gods till både norra och södra delarna av Stockholm.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Abstract In my work, I have tried to define and clarify the conception of sustainability seen from my perspective as a landscape architect. With a basis in literature studies, I have analysed and commented on different applications, contents and meanings of sustainability and endurance. This compilation is based on how a number of writers, researchers and authorities consider the importance of integrating ecological, social and economic aspects of sustainability in city planning. My perspective has mainly been founded on the anthologies and compilations from the 80´s and 90´s where Per G. Berg and Björn Malbert acted as editors.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad, stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras.

När en konstruktion blir fuktskadad påverkas de ingående materialen på olika sätt och i vissa fall uppstår så kallad mikrobiell tillväxt som kan påverka människans hälsa. Det finns studier om hur människor reagerar på sådan mikrobiell tillväxt, hur materialen påverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns är hur miljön påverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion.Utifrån ovan nämnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts.  Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsäkerhetsprojektera rätt utifrån ett miljöperspektiv, och att få faktiska siffror på hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion.Rapporten är avgränsad till en putsad enstegstätad regelvägg som är uppbyggd enligt följande: utvändig puts, putsbärare av EPS, vindskyddsskiva, träreglar med mellanliggande värmeisolering, luft- och ångspärr och invändig skiva. Miljöpåverkan har beräknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. Koldioxidutsläppen för de ingående materialen har i största möjliga mån beaktats och beräknats utifrån råvaruutvinning, transport av råmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen.