Barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva vilket kan ge påverkan på den mentala hälsan, med minskat välbefinnande som följd.Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har på barn och ungdomars mentala hälsa.Metod: En litteraturstudie där artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanställdes utifrån huvudkategorierna mental hälsa och fysisk aktivitet.Resultat: Det övervägande resultatet är att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bättre mental hälsa.Slutsats: Den övervägande slutsatsen är att fysisk aktivitet påverkar den mentala hälsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar på resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hälsan..

I det här examensarbetet har jag undersökt hur man genom illustration och visuella element som komposition, färg och stil kan gestalta ett fysiskt sällskapsspel som bjuder in barn i 3-5 års ålder till rörelse och reflektion. Teorier och forskning i ämnet har tillsammans med lokala intervjuer och verklighetsförankrade exempel stått som grund för examensarbetets resultat och slutprodukt, sällskapsspelet Funny Faces. Resultatet visar att Funny Faces genom ett twisterliknande koncept bjuder in barnen till rörelse, och genom sin specifika gestaltning och stora variation bjuder in barnen till reflektion. Resultatet visar också att komposition och utgångsspelet Twister var viktiga för sällskapsspelets rörelseaspekt, medan stil och lokala intervjuer var viktiga för sällskapsspelets reflektionsaspekt..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Syftet med vårt arbete är att beskriva vilka eventuella skillnader som finns mellan elever som går i hälsonyckelprofilerade klasser och andra vanliga klasser i deras beteende när det gäller hälsa. Genom FMS (Fysisk, mental och Social kompetensutveckling) har vi fått en inblick hur lärarna på gymnasieskolan jobbar med eleverna. Vidare har det gett oss en uppfattning hur vi som blivande idrottslärare kan andvända detta i undervisningen. Vi har använt oss av en enkätundersökning för att ta reda på elevernas inställning till hälsa och medvetande om hälsans betydelse. Dagens samhälle är på många sätt ett stressat samhälle som påverkar oss negativt på ett eller annat sätt.

Syftet med den här studien var att undersöka om undervisningen i idrott och hälsa påverkar elevers fysiska aktivitetsgrad på fritiden. Ett vidare syfte var att se om undervisningen fått eleverna att prova nya aktiviteter och fått ett ökat intresse för idrott och fysisk aktivitet. Studien undersöker även hur viktigt eleverna tycker ämnet är och vilka kunskaper de får kring hälsa. Slutligen undersöks dessa frågor utifrån ett genusperspektiv,  samtidigt som elever med olika erfarenhet av fysisk aktivitet jämförs. Studien har använts sig av en kvantitativ enkätstudie.

Det övergripande målet med Idrottslyftet i Sverige och Jugend und Sport i Schweiz är att fler barn och ungdomar ska bli mer fysiskt aktiva. Syftet med studien är att jämföra dessa två verksamheter för att se vilka likheter och skillnader det finns i samarbetet med skolan i Stockholm och i det schweiziska länet Aargau. Mina frågeställningar är följande:Hur skiljer sig dessa verksamheter åt?Hur upplevs samarbetet med skolan i Stockholm respektive Aargau?Vilka möjligheter finns det för att alla elever kan vara fysiskt aktiva?Uppsatsen är en kvalitativ studie. Jag valde att göra sammanlagt fyra intervjuer för att få en inblick i hur verksamheterna fungerar samt hur de samarbetar mellan skola och förening.

Vad har föreställningar om spelmannen, tradition och nationalromantik med mitt estetiska uttryck att göra? Genom att undersöka vilka förväntningar och normer som förknippas med folkmusikgenren söker jag svaren på hur dessa påverkar mina konstnärliga uttrycksmöjligheter. En återblick i folkmusikhistorien visar hur folkmusik i olika epoker förknippats med och använts av förespråkare för olika ideologier. Ur ett samtidsperspektiv presenteras sedan hur folkmusik beskrivs idag och vilka röster i debatten som hörs mest och därmed påverkar uppfattningen om vad folkmusik är. Vidare görs en problematisering av identiteten som traditionsbärare och sedan mitt eget förhållningssätt till föreställningar om bilden av spelmannen.

Syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bär på en mängd kunskaper och erfarenheter som är intressanta att belysa och kanske dra lärdom av. För att skaffa sig kunskap om detta område har följande frågeställningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka är, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav även uttryck för skilda villkor gentemot kommunen..

Denna uppsats Judehatet i Sverige - en undersökning om hur antisemitism kommer till uttryck i Malmö handlar om hur antisemitismen har utvecklats och fått ett starkt fotfäste i den svenska staden Malmö. Genom en teoretisk provtagning har jag valt antale intervjuade personer utifrån deras möjlighet att bidra med relevant kunskap. Jag har även använt mig utav en kvalitativ intervjumetod med tre informanter från den judiska församlingen i Malmö och jag har haft för avsikt att undersöka hur antisemitismen har utvecklats i Malmö och hur detta upplevs av judar. Genom olika artiklar och annan relevant litteratur har jag försökt utvidga det judiska perspektivet om hur stämningen i Malmö upplevs. Analysen belyser hur judar i Malmö upplever att antisemitismen kommer till uttryck och hur judefientligheten ökat i staden samt hur den pågående Israel-Palestinakonflikten påverkar de fientliga stämningarna i staden.

Syftet med studien var att undersöka vad det innebär för den enskilda individen att få fysisk aktivitet på recept (FaR), samt om deltagande i en FaR-grupp stimulerar till självständig fysisk aktivitet. Även vad som gör att individerna utnyttjar sina recept samt hur beteendeförändringen, att bli fysiskt aktiv, upplevs har undersökts. Fysisk aktivitet på recept innebär att man ordinerar fysisk aktivitet i syfte att förebygga och behandla sjukdomar. Studien genomfördes under våren 2006. Tio deltagare i FaR-grupper remitterade till en idrottsförening från en vårdcentral i Skåne och de tre ledarna för grupperna intervjuades.

SyfteAvsikten med vår studie är att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundläggande behov av att framstå som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensådan modifiering av varan påverkar dess modelivslängd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska människan skapas en bild av vadsom karaktäriserar den unika individen. Därefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förståelse för människanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen går till väga i sin konsumtiondå hennes främsta motivation är att framstå som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framståsom unika.

Syftet är att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka på vilket sätt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag.Utöver syftet har två frågeställningar ställts upp;Vilka termer och uttryck är av stor vikt inom bokstavsformgivningen?På vilket sätt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag?För att söka svar på syftet och frågeställningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 åren, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som är av vikt att känna till för att förstå indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks också på vilket sätt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen.

Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget intresse.