Sök:

Sökresultat:

1805 Uppsatser om Fysiskt möte - Sida 26 av 121

Cirkushallen i Alby

I Alby i Botkyrka kommun byggs en ny Cirkushall som ska brukas av Cirkus Cirkör. HÀr verkar allt frÄn professionella till nybörjare och lokalbefolkningen har möjligheten att ta del av verksamheten genom den promenad som gÄr genom byggnaden. Promenaden Àr en del av HÀlsans stig, som genom HjÀrt- och lungsjukas riksförbund, Àr ett projekt som bygger pÄ att frÀmja motion och att förebygga hjÀrt-kÀrlsjukdomar. Cirkus förknippas för mÄnga med underhÄllning, lekfullhet och glÀdje och jag vill att den nya byggnaden ska skapa en spÀnning och en vilja att veta mer om cirkus. Allt ska inte avslöjas vid första syn av byggnaden utan man ska kÀnna lust att komma nÀrmare, gÄ genom gÄngen och ta reda pÄ mer.

En riktig skÀrgÄrdsbo : en etnologisk studie om kvinnor, kön och kompetens i Roslagen

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskÀrgÄrd haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ fastlandet. FrÄgestÀllningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag dÀr skÀrgÄrdsbornas egna berÀttelser har varit i centrum. Med hjÀlp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna dÀr ?det ena gett det andra? likt en snöboll som vÀxer ju lÀngre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgÄngspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som ocksÄ varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skÀrgÄrden har haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ land, troligen frÀmst pÄ grund av att den sÀrskilda skÀrgÄrdskompetens, som barn pÄ öar fÄtt dÄ de vÀxt upp, varit oumbÀrlig för familjernas överlevnad sÄvÀl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Att vara fritidspedagog Àr inte alltid lÀtt. En undersökning om fritidspedagogers ohÀlsa som handlar om stress och utbrÀndhet s

Stress och utbrÀndhet har blivit allt mer vanligt i vÄr vardag och en stor bidragande faktor Àr arbetet. Flertal studier visar att arbetet Àr högt relaterat till stress och utbrÀndhet, specifikt i lÀraryrket. Dock har yrket fritidspedagoger glömts i dagens undersökningar vilket föreliggande studie anser som ett problemomrÄde. Intentionen med undersökningen Àr dÀrför att fÄ en förstÄelse för ohÀlsa, som handlar om stress och utbrÀndhet bland fritidspedagoger. Studien grundas pÄ en kvalitativ metod, som har utgÄtt frÄn sex semistrukturerade intervjuer.

Functional movement screen och skadeförebyggande trÀning hos fotbollsspelare

Bakgrund: Förekomsten av skador inom fotbollen Àr stor vilket drabbar den enskilde spelaren bÄde psykiskt och fysiskt. Syfte: Att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan lÄg poÀng (14 poÀng eller mindre) med FMS och ökad skaderisk hos manliga amatörspelare i fotboll. Material och metod: TvÄ fotbollslag i division tre och fyra deltog i studien. Ena laget fungerade som interventionsgrupp och den andra som kontrollgrupp. BÄda lagen fick utföra en FMS.

Formtoppning : Kan brassmusiker lÀra sig nÄgot av idrottare i frÄga om förberedelser?

I denna undersökning har jag undersökt idrottares och brassmusikers förberedelser inför prestationstillfÀllen, d.v.s. konsert, provspelning respektive trÀning eller match.Min hypotes inför undersökningen var att brassmusiker skulle ha mycket att lÀra av idrottare som eventuellt har ett mer utvecklat metodiskt tÀnkande kring hur man förbereder sig fysiskt och mentalt för att kunna prestera med sjÀlvförtroende pÄ en hög och stabil nivÄ. Till viss del visade sig detta stÀmma men i vissa avseenden blev jag förvÄnad sÄ vÀl över brassmusikernas medvetenhet som idrottarnas omedvetenhet.Min undersökning bestÄr i tvÄ enkÀter varav den ena riktade sig till brassmusiker och den andra riktade sig till idrottare (utan nÄgon specifikation nÀr det gÀllde idrottsgren).Dessa enkÀter var utformade sÄ lika varandra som möjligt för att möjliggöra sÄ korrekta jÀmförelser det gick trots de bÄda gruppernas uppenbara olikheter..

LivsvÀrlden hos kvinnor som lider av anorexia nervosa : En litteraturstudie pÄ sjÀlvbiografiska böcker

Bakgrund: Cirka 0,2 - 0,4 procent av svenska kvinnor i Äldrarna 12-25 Är lider av anorexia nervosa, en sjukdom som innebÀr en störd kroppsuppfattning och karakteriseras av en oerhörd rÀdsla att gÄ upp i vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva livsvÀrlden hos kvinnor som lider av anorexia nervosa. Metod: Studien baseras pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: socialt, psykiskt och fysiskt, varav den psykiska innefattar underkategorierna Ängest, sjÀlvkÀnsla, mattankar samt förvrÀngd kroppsuppfattning. Slutsats: Slutsatsen till denna studie var att som sjuksköterska Àr det viktigt att ha kunskap om och förstÄelse för livsvÀrlden hos denna patientgrupp som finns bÄde inom den somatiska och psykiatriska vÄrden, för att pÄ sÄ sÀtt skapa goda förutsÀttningar i det vÄrdande mötet..

Upplevelsen av hanterbarhet av vardagen: en litteraturstudie om nÀrstÄende till personer med kronisk sjukdom

Att vara nÀrstÄende till en kronisk sjuk person kan upplevas pÄfrestande nÀr den sjuke Àr beroende av dem och det kan leda till utmattning bÄde mentalt och fysiskt. DÀrför behöver nÀrstÄende finna sÀtt för att kunna hantera sin vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hanterbarhet av vardagen hos nÀrstÄende till personer med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes och det framkom femton artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀmpa för ett normalt liv, Att göra allt för den sjuke, Att trÀffa andra och fÄ kunskap och information, Att relationerna till familjen fördjupades och Att klara av utmaningar.

Fysiskt aktiva Àldres erfarenheter och upplevelser av fysisk aktivitet och hÀlsa : Intervju med 4 stycken Àldre

Aim: The aim with the thesis was to examine elderly peoples? motives towards physical activity. Method: A qualitative approach has been adopted with a purposive sampling procedure. Four half structured interviews have been conducted using a thematic interview guide. Results: The fear of being overweight and not being able to take care of themselves were announced as important aspects, since it motivated them to perform physical activity.

Information och individuellet omhÀndertagande av bröstcancer-patienter

I Sverige drabbas ca 6 800 kvinnor av bröstcancer varje Är. Onkologiska kliniken pÄ universitetssjukhuset MAS i Malmö tar Ärligen emot cirka 230 bröstcancer-patienter för strÄl- och/eller cytostatikabehandling. Efter det första uppföljande lÀkarbesöket kÀnner sig patienten ofta ensam och övergiven och fortsÀtter att ha ett stort behov av information. En empirisk kontrollstudie med kvantitativ ansats gjordes med syfte att undersöka om ett riktat informationssamtal med rÄdgivande onkologisjuksköterska, kunde öka kvinnliga bröstcancerpatienters trygghet och vÀlbefinnande. Studiegruppen erhöll ett informationssamtal med sjuksköterska och bÄda grupperna fick besvara en enkÀt.

Motivation vid motion : vilka faktorer kan pÄverka?

Alla mÀnniskor behöver aktivera sig fysiskt och motionera pÄ ett eller annat sÀtt. Men för att kunna motionera krÀvs det att motivation finns. Forskning har visat att motivation gÄr att dela in i framförallt tvÄ former, det Àr inre motivation och yttre motivation. Den senare formen finns i fyra olika grader. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som upplevdes motivera till motion hos medlemmar pÄ Friskis & Svettis.

Gymnasieungdomars identifiering med den egna sexuella lÀggningen : SjÀlvkÀnsla, nÀra socialt stöd, ifrÄgasÀttande

Under ungdomsÄren sker stora förÀndringar, bÄde fysiskt och psykiskt. Utforskandet av sexualiteten blir mer aktuell och den sexuella identiteten och den sexuella lÀggningen kan genomgÄ förÀndringar. Viktiga aspekter för att identifiera sig med den sexuella lÀggningen anses av vissa forskare vara sjÀlvkÀnsla, nÀra socialt stöd och ifrÄgasÀttande. Syftet med denna studie Àr att finna svar pÄ hur mönster av dessa faktorer kan pÄverka den sexuella identiteten bland gymnasieungdomar. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats.

FrÄn snabbköpskassörska till postköpskassörska: en studie av psykosociala förhÄllanden

Syftet med arbetet var att försöka fÄ en förestÀllning om hur en förÀndring pÄverkar de inblandades psykosociala arbetsmiljö, frÀmst ur ett motivations och stressrelaterat perspektiv. MÄlgruppen var de butikskassörskor som numera Àven hanterar postÀrenden. En enkÀtundersökning samt intervjuer har utgjort metoden för att uppnÄ syftet. Respondenterna i studien Àr verksamma i en och samma butik. EnkÀterna besvarades dock Àven av respondenter i en annan butik med traditionell nÀringsverksamhet.Totalt har femton personer medverkat i studien.Resultatet visar att försökspersonerna erfar nya ansvarsrelaterade arbetsuppgifter samt nya rörelsemöjligheter i det annars fysiskt monotona arbetet.

Se mig rör mig : beröringens betydelse för Àldres vÀlbefinnande

Oro/Ängest Àr vanligt förekommande bland Àldre. Det blir allt fler Àldre och pÄ alla Àldreboende.Depression och Ängestsjukdomar hos Àldre Àr vanliga och det finns en underdiagnostisering ochdÀrmed en underbehandling. Specifik behandling av oro/Ängest förutom lÀkemedel Àr intesjÀlvskrivet. I omvÄrdnaden har man med beröring en unik möjlighet att stödja, lindra och trösta.Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ effekter av beröring/taktil massage pÄ Àldre icke dementapatienter inom Àldreomsorg. Metoden byggde pÄ litteraturstudier dÀr artiklarna söktes i databasenCINAHL samt manuellt i tidskrifterna VÄrd i Norden och Journal of Advanced Nursing.

Att leva med MS : En studie av sjÀlvbiografier

Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande bÄde fysiskt och psykiskt. Det beror mycket pÄ hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns mÄnga sÀtt att hantera sjukdomen pÄ. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat pÄ sjÀlvbiografier, beskriva utmÀrkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros.

Personbilismens mobilitet och stadens utveckling i Stockholm

Under efterkrigstiden vÀxte personbilismen fram som en stadsomvandlande kraft. Den pÄverkade hur stÀder byggdes i kombination med att den funktionalistiska planeringsregimen tog allt större plats. Stadens ursprungliga syfte och form ombildades helt och gav upphov till de fysiskt osammanhÀngande ytterstÀder som prÀglar svenska stÀder idag. Den stora frÄgan Àr om detta fokus pÄ mobilitet som bilen krÀvde kan bidra till byggandet av hÄllbara stÀder. Det visar sig att det finns en skillnad mellan tillgÀnglighet och mobilitet och det krÀvs lÄngsiktig planering för att Ästadkomma förÀndringar pÄ den glesa staden.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->