Detta är en studie om hur det är att studera på Högskolan i Halmstad när man har någon form av funktionsnedsättning. Vi har i denna studie tittat på hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras liv allt ifrån när de fick sina diagnoser tills det att de började studera. Vi har även velat få fram hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras studier i den bemärkelse att dem har fått stöd och olika hjälpmedel för att klara av dessa. I denna studie så har vi också tagit reda på hur mycket tid och energi som studenterna får lägga ner på sitt skolarbete, men också hur allt detta har påverkat deras sociala tillvaro i och utanför skolan. Vi har även försökt ta fasta på vad studenterna upplever som problematiskt under sin studietid, och tittat på om deras funktionsnedsättning varit en orsakande faktor i detta..

In this study, the aim is to show how the social services fails to implement a specific rights law (LSS) wich is supposed to have the function of protecting the wellfare and provide specific rights to people with severe mental disabilities. By applying chritical theory on this case the aim is to provide an alternative answer on why it is possible for the social services to ignore these peoples rights.By revealing the power structures in the encounter between the system and a person with mental dissablilities, I conclude that people with mental disabilities does not fit in when it comes the social sevices way of implementing the law and further more that a private person is extreamly exposed to the systems arbitrariness..

Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda på vilka sätt idrottslärare för olika åldrar använde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns något eller några framträdande motiv idrottslärarna ville förmedla till eleverna för att få dem fysisk aktiva.Metod: För att besvara frågeställningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktär; två på idrottslärare som undervisar äldre åldrar och en på en idrottslärare som undervisar yngre åldrar. Lärarna kom från samma skola, intervjuerna genomfördes på plats genom användningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fältstudie.Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslärare aktivt försökte motivera eleverna - främst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framträdande motiven till att motivera eleverna i de högre åldrarna skilde sig från de yngre åldrarnas motsvarigheter. Idrottslärarna för de äldre åldrarna ansåg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsämnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv.

Forskning har visat att fysisk aktivitet ger en bättre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs också ha betydelse för symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har även framkommit i studier att det råder brister inom sjukvården vad gäller att förmedla sådan information. Som ett första steg behövs en kartläggning av den fysiska aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk aktivitet har för dem under pågående cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvärsnittstudie med syftet att beskriva fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvant cytostatikabehandling.

Allt eftersom levnadsstandarden ökar, ökar antalet äldre människor och många av dessa behöver bo på ett vårdhem. Något som är viktigt är att öka vårdtagarnas livskvalitet. Kan hundar öka livskvaliteten? Syftet med denna studie var att undersöka vårdtagares och vårdpersonals syn på hundars betydelse för äldres livskvalitet. I denna empiriska studie använder sig författarna av semistrukturerade intervjuer för att samla in material från vårdtagare och vårdpersonal.

Upplevelsen av hälsa är unik hos varje individ och innefattar mer än ?att vara frisk?. Hälsan är komplex och inbegriper närvaro av välbefinnande, balans i tillvaron samt en frånvaro av lidande och illabefinnande hos människan. En fysiskt frisk människa kan uppleva ohälsa på samma sätt som att en fysiskt sjuk människa kan uppleva hälsa. Distriktssköterskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet och bör anpassa arbetet efter patienten.

I vår vardag använder vi oss av vårt minne för att komma ihåg saker vi ska göra och saker vi har gjort. Saker som att närvara på ett möte klockan tio eller köpa mjölk när vi är och handlar, att minnas att komma ihåg är vad det prospektiva minnet handlar om. Att sedan komma ihåg vad vi ska göra hjälper det retrospektiva minnet till med. Att hålla många saker i minnet samtidigt samt överföra det från korttidsminnet till långtidsminnet är vad arbetsminnet hjälper oss med.Syftet med denna studie var att se hur personer i åldern 18-54 år skattar sitt eget minne och jämföra detta mot hur de presterar i olika minnestest. Att se hur medvetna de är om sina egna kunskaper samt vilken minnesprocess som de är mest medvetna om sin egen prestation.För att genomföra detta har deltagarna fått spela ett spel för att testa sitt prospektiva minne samt retrospektiva minne.

I denna studie ställs följande frågor; hur resonerar lärare kring valet av terminologi i sin sångundervisning, hur uppfattar elever sina lärares instruktioner samt huruvida styrdokumenten påverkar lärarens val av terminologi? Syftet är att undersöka hur sånglärares terminologi påverkar elevens förståelse för sitt instrument.Totalt intervjuades tre sånglärare som arbetar på musik- och dansskola, två sånglärare som arbetar på musikhögskola och fyra elever som läser sångkurser på gymnasiet. Vi kan efter genomförandet av de kvalitativa intervjuerna konstatera att lärarna i stor utsträckning anpassar ordval efter elevens behov och ålder. Lärarens egen bakgrund utifrån hur deras egen utbildning sett ut och vilken genretradition de kommer ifrån spelar också in i hur de använder termerna. Alla lärare är eniga om att ju äldre eleverna blir och ju längre de kommer i sin utbildning desto mer fysiskt språk används i undervisningen.

Utvecklingen av användargränssnitt har sedan persondatorns intåg i vårt samhälle utvecklats enormt för att i dag vara relativt välutvecklade i användar- och tillgänglighet. Tyvärr har inte utvecklingen av webbaserade gränssnitt utvecklats i samma takt och kan erbjuda funktionshindrade samma möjlighet till god användarvänlighet och tillgänglighet. Vi vill med vår uppsats finna några orsaker till varför det i dag inte utvecklas fler webbsidor och portaler med användarstöd för funktionshindrade. I vår fallstudie har vi funnit att några av orsakerna till varför inte fler webbsidor och portaler är mer tillgänglighetsanpassade än dagens, ligger inom områden såsom ekonomi, ramvillkor och systemutveckling..

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

AbstractThe purpose of our study was to get a deeper understanding and a better knowledge about the study situation students with disabilities experience at the University of Kristianstad. Our choice was to focus on their experience of the supporting measures, the accessibility and how they felt they were met by both students and teachers. It was a qualitative study and it was based on interviews with eight students with disabilities at the University in Kristianstad. In the study we have used the theoretical concept of empowerment as an analysis tool. The different kinds of support the students with disabilities were using were in common described as positive and the students thought that the supporting measures helped them getting more independent.

Onlineutbildningar är ett relativt nytt fenomen som ökar kraftigt. Interaktionsmöjligheterna vid onlineutbildningar kan vara ett problem och interaktionen är viktig på dessa utbildningar eftersom studenterna och lärarna sällan eller aldrig träffas fysiskt. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vad som krävs för att bedriva onlineutbildning med väl fungerande interaktion. En studie har genomförts vid Luleå tekniska universitet där sju lärare som arbetar med onlineutbildningar intervjuats. En av slutsatserna som kunde dras av studien var att det krävs förståelse för vad interaktion är, vad den är bra för och hur den kan främjas för att kunna uppnå en väl fungerande interaktion vid onlinekurser..

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.

Syftet med denna enkätstudie var att undersöka prevalensen av muskuloskeletal värk och smärta hos datoranvändare, ta reda på hur många timmar de ägnat sig åt fysisk aktivitet, och träning varje vecka den senaste månaden samt att ta reda på om det förelåg någon association mellan upplevd värk och träning. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om individerna vidtagit några åtgärder för att lindra värk eller för att förhindra att värk uppstår. 70 enkäter skickades ut via google docs och den besvarades av 47 stycken varav 25 var kvinnor (53 %) och 22 var män (47 %). Resultatet visade att totalt 27 respondenter (57 %) rapporterade att de upplevt värk eller smärta den senaste månaden varav 18 var kvinnor (72 %) och 9 var män (41 %). Alla respondenter hade varit fysiskt aktiva och nästan alla hade motionerat den senaste månaden.

Syftet med studien är att se om det finns någon skillnad mellan hur lärare och assistenter, uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse på tre olika särskolor. Deltagarna som ingick i studien bestod av 17 lärare och 17 assistenter inom särskolorna. De arbetar med elever som inte kan nå grundskolans mål på grund av utvecklingsstörning, autism eller begåvningsmässigt funktionshinder på grund av en hjärnskada. Urvalspersonerna är kvinnor och män i olika åldrar med skiftande anställningstid. Mätinstrumentet som användes i studien var enkäter som grundar sig på teorier om psykosociala arbetsmiljön och arbetstillfredsställelse.