Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste folksjukdomarna som dessutom ökar. Vanligaste orsaken till KOL är rökning. Allt eftersom sjukdomen utvecklas tilltar symtomen successivt och påverkar alla aspekter i det dagliga livet hos dem som är drabbade av KOL. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur personer med diagnosen KOL beskriver sitt dagliga liv. Metoden var en litteraturstudie som inkluderade vetenskapliga artiklar.

En stor andel människor i Sverige har en stillasittande fritid, ett stillasittande arbete eller är fysiskt inaktiva. Folkhälsoinstitutet (2010) rekommenderar minst en halvtimmes fysisk aktivitet per dag. Denna rekommendation kan vara enklare att nå upp till när människor hittar en träningsform som är rolig och motiverande. Gruppträningspass med instruktör har visat sig fungera motiverande (Olsson & Stalsky, 2010). Därför syftar denna studie till att undersöka hur instruktörer upplever att motionärerna blir motiverade av deras metoder till att motivera dem.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är en av samhällets nya folksjukdomar och ses som ett stort problem. IBD innefattar flera olika sjukdomar som påverkar mag- tarm kanalen, där Ulcerös kolit och Morbus crohn är de största och vanligast förkommande sjukdomarna, dessa kommer att belysas i denna litteraturstudie. IBD sjukdomarna är kroniska, inflammatoriska och uppträder i skov. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa tarmsjukdomar påverkar vuxna individers livskvalitet både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar att sjukdomarna påverkar individernas livskvalitet och kan bidra till ångest, depression och social isolering.

BakgrundProjekt är en arbetsform som idag ofta används i alla typer av organisationer. Projekt är dock komplexa och så är även människor. Att få en grupp att arbeta mot ett och samma mål är inte en lätt uppgift. Om gruppen dessutom befinner sig i olika delar av landet blir det än mer komplext. Projektledaren står därmed inför utmaningen att vägleda och motivera sina projektmedlemmar som befinner sig i helt olika miljöer, har olika drivkrafter och preferenser samt kanske sällan eller aldrig träffats fysiskt.

Detta examensarbete har gjorts i uppdrag av Avdelningen för ?Gata & Trafik? vid Luleå kommun. Projektet har handlat om framtagning av nyckeltal för typgator vid vinterväghållningen i Luleå kommun. Anledningen till detta är avsaknaden av tillförlitliga nyckeltal för vinterväghållningen. Som det ser ut i dagsläget så jämförs inte kommunerna på lika villkor.

Detta arbete är en intervjustudie med lärare och funktionshindrade elever på högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur lärarna anpassar sin undervisning till förmån för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur väl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lärare och funktionshindrade elever för att få höra deras personliga erfarenheter och åsikter i frågan. Detta för att få en så tydlig bild som möjligt av deras situation.

I den här uppsatsen tänker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det är ett epistemologiskt begrepp innebär att det handlar om kunskap. Den här kunskapen kan uttryckas i satser. Sådana satser är satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel på vad man brukar kalla a prioriska satser är: ?inget kan vara helt täckt av rött samtidigt som det är helt täckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C så kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara på två ställen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter måste ha en orsak?, men som främsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

Bakgrund: Långvarig icke malign smärta är vanligt förekommande problem som påverkar en individs liv utifrån flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smärtan är subjektiv och unik för individen och kan vålla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig icke malign smärta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på tio artiklar som blivit analyserade utifrån Graneheims och Lundmans innehållsanalys.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom i Sverige som påverkar patientens livssituation på flera olika sätt. Att leva i ett palliativt skede innebär att leva nära döden, och då livstillvaron blir förändrad och begränsad både fysiskt, psykiskt och socialt. Det är betydelsefullt att patienternas självbestämmande respekteras och efterföljs. Stöd och god kommunikation utgör en betydelsefull del i vårdandet.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancerpatienter i ett palliativt skedes upplevelser av bemötande från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt utfördes och baserades på åtta vetenskapliga originalartiklar som analyserades och kvalitetsgranskades utifrån Graneheims och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier som beskrev vårdpersonalens bemötande av palliativa cancerpatienter.

Unga vuxna lever i en tid med många utmaningar och en cancerdiagnos påverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; känslor av osäkerhet inför framtiden, vikten av att få information, att återgå till sitt normala liv, vännernas och familjens roll och stöd inom sjukvården. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osäkra framtiden som frustrerande och smärtsam. För att hjälpa personen att hantera en osäker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till självhjälp genom information och olika strategier.

Bakgrund: Cirka 0,2 - 0,4 procent av svenska kvinnor i åldrarna 12-25 år lider av anorexia nervosa, en sjukdom som innebär en störd kroppsuppfattning och karakteriseras av en oerhörd rädsla att gå upp i vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva livsvärlden hos kvinnor som lider av anorexia nervosa. Metod: Studien baseras på två självbiografiska böcker som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: socialt, psykiskt och fysiskt, varav den psykiska innefattar underkategorierna ångest, självkänsla, mattankar samt förvrängd kroppsuppfattning. Slutsats: Slutsatsen till denna studie var att som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om och förståelse för livsvärlden hos denna patientgrupp som finns både inom den somatiska och psykiatriska vården, för att på så sätt skapa goda förutsättningar i det vårdande mötet..

Hälsa är något man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Tidigarestudier inom ämnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohälsosam livsstil ochantal levnadsår. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hälsa samt vilken uppfattning de har om vad de lär sig ombegreppet i ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 genomfördes, där eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansåg att begreppet hälsa är. Eleverna fick även frågor omkost- och motionsråd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de får den lärdom debehöver.

Syftet med denna studie är att undersöka hur livskvalitet upplevs hos diabetespatienter med bensår. Vi vill till följd av detta öka kunskapen och förförståelse till livskvalitetens betydelse vid omvårdnadsarbetet. Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som tyvärr blir vanligare i Sverige. Diabetespatienter kommer vi som sjuksköterskor att träffa på överallt inom hälso- och sjukvården. För att uppnå vårt syfte ställer vi därför följande fråga: Hur påverkas livskvaliteten hos diabetespatienter med bensår? Metoden som används för att undersöka detta är en litteraturstudie.

Syfte: Att undersöka inställningen till träning hos fysiskt inaktiva.Frågeställningar:Vilka hinder upplever inaktiva individer till träning?Hur ser de upplevda fördelarna ut bland informanterna till träning?Vilka svårigheter upplevs med att upprätthålla träning?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex män (n=6). Insamlad data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Den transteoretiska modellen användes som teoretisk utgångspunkt.Resultat: Upplevda hinder var främst att känna olust och ovilja till träning. Upplevda fördelar med träning var att det var socialt att träna, att träning gav en skön känsla i kroppen, att träningen gav hälsofördelar och att se resultat.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte.Frågeställningar:1. Hur stor andel elever är regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva på fritiden i årskurs 9?2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i årskurs 9 gällande mängd och val av fysisk aktivitet på fritiden?3.