Bakgrund: Fysiskt trauma är ett av de största hälsoproblemen i världen. Fysiska skador står för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya träningsprogram och arbetssätt har kvalitén på vården förbättrats men vanligen följer en psykisk reaktion på traumat som kan kvarstå under lång tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hälsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar.

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid.

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar väljer att vara fysiskt aktiva även på fritiden.Frågeställningar: ? Hur ser träningsvanorna ut för skolungdomar på högstadiet?? Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva på sin fritid?? Finns det några samband mellan hur skolungdomar tränar på sin fritid och vem/vad som gjorde att de började träna?MetodUndersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet.ResultatResultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra fysiskt aktiva elever på fritiden var större än den inaktiva.

Bakgrund: Stress påverkar hälsan negativt. Påfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har många faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan även påverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet.

Gymnasieungdomar är en grupp där ett stort antal elever är fysiskt inaktiva. För att öka den fysiska aktiviteten hos elever driver Hallands Idrottsförbund ett projekt där eleverna får möjlighet att spela fotbollsmatch på lektionstid en timma i veckan. Eleverna som deltar i projektet går på en gymnasieskola och har som inriktning el- programmet. Som ett led i utvärderingen av föreliggande projekt genomfördes 10 intervjuer. Studien har som syfte att kartlägga ungdomars motivationsfaktorer och barriärer för att vara fysiskt aktiva och för att delta i ett idrottsprojekt.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka det förväntade resultatet (outcome expectations) vad gäller fysiska, själv-värderande och sociala förväntningar av regelbunden träning hos äldre fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva och även jämföra de båda grupperna och se om skillnad förelåg. Metod: 32 stycken deltagare inkluderades i studien genom bekvämlighetsurval för att representera populationen äldre (>65 år) friska individer. Deltagarna fick fylla i en enkät gällande motionsvanor senaste 12 månaderna och delades sedan in i grupperna regelbundet fysiskt aktiva respektive inaktiva beroende på vad de svarat i enkäten. Deltagarnas förväntningar på resultatet av regelbunden fysisk aktivitet mättes sedan med en enkät kallad Multidimensional Outcome Expectations for Exercise Scale (MOEES) som undersöker fysiska, själv-värderande och sociala förväntningar.Resultat: De regelbundet fysiskt aktiva hade högre resultatförväntningar på regelbunden fysisk aktivitet gällande fysiska förväntningar. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde ses gällande själv-värderande och sociala förväntningar.Konklusion: Äldre som regelbundet är fysiskt aktiva har högre fysiska förväntningar på fysisk aktivitet än äldre inaktiva.

I studiens bakgrund säger forskning att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.

Det finns en problematik kring anmälningsplikten för pedagoger i förskolan i mötet med barn som utsätts för våld i hemmet. Studier pekar på att pedagoger i förskolan i låg utsträckning anmäler till socialtjänsten där det borde ha skett.Syftet med denna studie var att undersöka och belysa pedagogers syn på mötet med barn som utsätts för fysiskt våld i hemmet samt att förstå vilket eventuellt stöd pedagogerna anser de behöver i mötet med barn som befinner sig i riskmiljön att fara illa på grund av fysiskt våld i hemmet.Studien är en kvalitativ undersökning med pedagoger. Metoden vi valde att använda oss av för insamlingen av data bestod av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde intervjuer med sex pedagoger som har arbetat olika många år inom förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogerna har olika erfarenheter kring barn som misstänks fara illa av fysiskt våld i hemmet. Relationer framstår som en avgörande faktor i mötet med nämnda barn.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens syfte var dels att jämföra/undersöka vilken inställning normalviktiga fysiskt lågaktiva barn har till idrott och fysisk aktivitet med fysiskt aktiva normalviktiga barn, dels att undersöka barnens inställning till egen upplevd hälsa/eget hälsoläge.? Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns inställning till idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?? Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns upplevelse av/vid idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?? Hur bedömer normalviktiga fysiskt lågaktiva barn sitt hälsoläge jämfört med aktiva?? Vilka omgivningsfaktorer, till exempel föräldrars och kompisars inställning till fysisk aktivitet, har betydelse för barnet?MetodBarnen i studien valdes ut från det tidigare genomförda projektet STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project). Studiens två grupper bestod av de 20 % minst aktiva respektive 20 % mest aktiva, baserat på accelerometri. Barn i åldersintervallet 11.5 år -15 år valdes ut. Ett antal frågor från frågeformuläret som användes i Skolprojektet 2001 användes, och tillsammans med ytterligare tillägg konstruerades en ny postenkät.

I studiens bakgrund säger forskning att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.

Ett stort problem idag är att allt fler barn och vuxna blir fysiskt inaktiva. Det moderna samhällets livsstil inbjuder mer och mer till en relativt fysiskt inaktiv vardag. Detta sker samtidigt som det är vetenskapligt säkerställt att det medför stora hälsorisker att vara fysiskt inaktiv. Då skolan är en av det få verksamheter som är obligatoriska så erbjuder skolan en unik möjlighet när det gäller att informera och forma individers val av framtida livsstil. Målet med den här studien var att undersöka om samtal och dialog i undervisning i ämnet Idrott och hälsa kan ge kunskaper om vad ett fysiskt aktivt liv innebär.

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer får stöd av sociala medier för att fortsätta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i åldrarna 1856 år. Metoden som användes var enkäter med öppna frågor som delades ut till frivilligt deltagande individer på tre olika friskvårdsanläggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehållsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, Bekräftelse som en klapp på axeln och Möjligheter till förbättring.

Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att få fler barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna -genomfördes på elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkätstudie genomfördes för att få fram svar på frågor som varför ungdomarna är fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i någon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser på sin hälsa. Resultatet visade att två tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva på sin fritid.

Bakgrund; antalet äldre i Sverige ökar och får en högre medellivslängd. En viktig förutsätt-ning för att bevara sin hälsa är att kunna röra på sig och att vara fysiskt aktiv. Distriktsskö-terskans förmåga att anpassa information, modeller och strategier till individens nivå och livs-värld har en avgörande betydelse för vårdarbetet.Syfte; syftet med arbetet var att identifiera faktorer som kan motivera den äldre människan till att vara fysiskt aktiv.Metod; en empirisk enkätstudie genomfördes på en motionsanläggning i en medelstor stad i västra Sverige. Studien riktade sig mot äldre personer fyllda 65 år och deltagandet var frivil-ligt. Enkäter placerades ut i styrketräningslokal och i badhus under fyra veckor.

Bakgrund: Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen har påverkat de utsatta senare under vuxenlivet.Metod: Studien baserades på självbiografier. En kvalitativ ansats har använts i föreliggande studie därför att det var upplevelser hos individer som undersöktes. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys.Resultat: I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: lidande, välbefinnande, konsekvenser av barnmisshandeln, relationen med föräldrarna/förövarna samt relation med andra individer.