Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motstÄndsresurser hos lÀrare, som har starkt KASAM (kÀnsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrÀndhet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lÀrarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som anvÀndes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet pÄ intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lÀrare i minst 20 Är, aldrig varit sjukskrivna för utbrÀndhet, inte ligger i riskzon för utbrÀndhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet sÀkerstÀlldes dels genom ett KASAM-formulÀr, dels genom ett utmattningsformulÀr.

Denna uppsats handlar om en kartlÀggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och pÄverkar utvecklingen pÄ aktiemarknaden.Före kartlÀggningen av dessa faktorer framhÀvs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens pÄ vÀrldens övriga börser.Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehÄller tvÄ delar med separata kartlÀggningar av faktorer som pÄverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som ocksÄ innehÄller olika delar dÀr observationer och undersökningsresultat jÀmförs med de kartlagda teorierna.Faktorerna som tros pÄverka hela marknadsutvecklingen Àr styrrÀntenivÄn, inflationen, konjunkturlÀget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervÀrdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osÀkerhet samt rapporteringsperioder. DÀremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill sÀga omtalade och Äterkommande perioder dÀr aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten pÄ börserna.BetrÀffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förÀndringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehÄll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar frÄn olika kÀllor har alla en verkande effekt pÄ en aktiekursutveckling. DÀremot har det konstaterats att aktiens fundamentala vÀrde inte har nÄgon större effekt pÄ investerarnas köp- eller sÀljbeslut och dÀrmed inte har nÄgon verkan pÄ kursförÀndringen.Under arbetets gÄng har det Àven uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ÀndÄ fÄr en betydande verkan pÄ en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna Àr den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar.I det fjÀrde och det sista kapitlet diskuteras och ifrÄgasÀtts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen.

Mitt examensarbete handlar om samundervisning och sÀrundervisning. Jag avsÄg att undersöka om elevernas tilltro till den egna förmÄgan i Àmnet idrott och hÀlsa kunde förbÀttras genom sÀrundervisning. Jag ville ocksÄ undersöka om eleverna Àr positivt eller negativt instÀllda till sÀrundervisning.Undersökningen Àgde rum pÄ en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lÀrare och en rektor. 112 elever fick ocksÄ svara pÄ en enkÀt.Pojkarna ansÄg att de utvecklade sina fysiska förmÄgor mest vid sÀrundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmÄgor mest vid samundervisning.

SammanfattningAtt den fysiska aktiviteten Àr sjÀlvklar för mig innebÀr inte att den Àr det för alla. De senaste Ären har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag Àr intresserad av att ta reda pÄ hur det ser ut i vÄra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att Àven se om de yttre förutsÀttningarna har nÄgon positiv eller negativ pÄverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tÀtorten och utanför tÀtort för att se om det finns skillnader i verksamheterna.Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn pÄ vad fysisk aktivitet Àr och de arbetar pÄ ungefÀr samma sÀtt.

BerÀttande har genom alla tider varit en del av mÀnniskans sÀtt att kommunicera information, Äsikter, vÀrderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berÀttarsituationens innehÄll, i syfte att förstÄ vad som hÀnder mellan lyssnare och berÀttare sett ur den erfarne berÀttarens perspektiv, varför man blir fÄngad av en berÀttelse, vad som underlÀttar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berÀttarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berÀttare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Resultatet visade att berÀttarsituationens dragningskraft bestÄr i ett möte mellan de inblandade och berÀttelsen, att berÀttande upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berÀttandet frammanar.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Idag Àr kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjÀrde största dödsorsaken i vÀrlden. Sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr att stÀndigt arbeta med patientens omvÄrdnad, dÀr patienten i högsta möjliga mÄn skall vara sjÀlvstÀndig, oberoende och delaktig i omvÄrdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan pÄverka patienters hÀlsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie dÀr sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegrÀnsning och livskvalitet.

AgitationstillstÄnd Àr mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försÀmrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser Àr ökad anvÀndning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation pÄ ett effektivt sÀtt. Syftet med studien Àr att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta anvÀndes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.

HÀlsa anses vara en mÀnsklig rÀttighet och Àr svÄrdefinierbart dÄ det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohÀlsa behöver inte innebÀra en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrÄn hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas pÄ under livets gÄng. Schizofreni Àr en livslÄng och allvarlig sjukdom som pÄverkar hur personen tÀnker, kÀnner och beter sig. De svÄra symtomen som sjukdomen innebÀr kan vara begrÀnsande för den drabbade, vilket kan fÄ konsekvenser för den fysiska hÀlsan.

Syftet med denna studie har varit att studera hur gymnasieelever pÄ yrkesförberedande-och studieförberedande program upplever sin lÀrmiljö. Upplevelserna kan i sin tur pÄverka lÀrandet. Med lÀrmiljö menas den plats dÀr eleven befinner sig och skall lÀra sig nÄgot, i det hÀr fallet lÀrmiljön i skolan. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning om lÀrmiljö och lÀrande med slutna och öppna frÄgor. EnkÀten delades upp i tre olika delar med fokus pÄ lÀrmiljö.

Den höga graden av inflyttning till stÀder idag, med en hög efterfrÄgan pÄ mark i centrala lÀgen, bidrar till att priset pÄ ett liv i staden ökar. En effekt av det Àr att nedgÄngna stadsdelar tas över av en samhÀllsklass med en bÀttre ekonomi Àn de ursprungliga invÄnarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i omrÄdet Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gÄtt frÄn ruffig till trendig. Syftet med det hÀr arbetet Àr att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering frÄn ett nÀringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades smÄföretagare baserat pÄ hur lÀnge de verkat pÄ platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika Äsikter om gentrifiering i allmÀnhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningSyftet med denna studie var att studera hur olika nivĂ„er av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhĂ„ller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdom (CVD). DĂ€rutöver var syftet att, om möjligt, utifrĂ„n erhĂ„llna resultat sammanstĂ€lla rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhĂ„lla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD.Är det VO2max-vĂ€rdet i sig, som bĂ„de kan vara genetiskt-, trĂ€nings- och sjukdomsbetingat, eller Ă€r det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-vĂ€rde som Ă€r av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD?MetodStudien baserades pĂ„ 1851 svenska kvinnor och mĂ€n i Ă„ldrarna 20-65 Ă„r utvalda frĂ„n ett redan insamlat datamaterial frĂ„n tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestĂ€mdes genom en enkĂ€tfrĂ„ga i respektive studie och delades in i tre nivĂ„er. VO2max berĂ€knades via ett submaximalt cykeltest eller mĂ€ttes via ett maximalt löptest.

I Sverige insjuknar Ärligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 Är i cancer. Barn med cancer pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt och det medför ofta en lÄngvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med kÀnslomÀssiga förÀndringar och önskan av att vara ?normal?.

Studien inriktar sig pÄ hur sex fritidspedagogerna ser pÄ elevers hÀlsa och om fritidspedagogerna medvetet kompletterar skolan i idrott och hÀlsa. En kvalitativ undersökning har gjorts i tvÄ olika kommuner dÀr sex semistrukturerade intervjuer, med utbildade fritidspedagoger, genomförts. Valet av denna metod gjordes med anledning av att fÄ fritidspedagogernas Äsikter och för att fritidspedagogerna skulle fÄ möjlighet att komplettera sina svar utifrÄn deras behov. NÄgra nedslag i forskning pÄ omrÄdet i denna studie visade att arbetar pedagoger medvetet och aktivt med elevernas hÀlsoutveckling kan det positivt inverka pÄ eleverna, minskade sjukdomar, ökad koncentration och en god hÀlsa. Resultatet efter vÄra semistrukturerade intervjuer visade att fritidspedagogerna kompletterar skolan i idrott och hÀlsa genom att erbjuda fysiska aktiviteter, nÀringsrikt mellanmÄl och samtalar med eleverna om deras hÀlsa.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrÄn analysen goda förutsÀttningar att öka den upplevda tryggheten, dÄ den behandlar mÄnga av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga omrÄden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan pÄvisas med visshet innan planen Àr genomförd..