I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjÀrtsvikt. Det Àr av betydelse att förstÄ hjÀrtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen pÄverkar individen pÄ mÄnga olika sÀtt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjÀrtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades ocksÄ pÄ hur sjuksköterskan utförde omvÄrdnadsÄtgÀrder utifrÄn dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg.

I denna uppsats har förhÄllandet mellan kontexten, uppdelat i kontextens tre bestÄndsdelar, och rutiner undersökts genom en empirisk undersökning av en förÀndring i den fysiska kontexten. I tidigare studier har det tagits mycket begrÀnsad hÀnsyn till kontextens olika bestÄndsdelar somfigurerar inom Àmnet och hur de relaterar till varandra. Denna uppsats bidrar sÄledes med ett teoretiskt bidrag angÄende hur kontexten uppdelad i dessa olika bestÄndsdelar relaterar tillvarandra och till rutiner. Den empiriska undersökningen utgörs av en fallstudie pÄLÀnsförsÀkringars HÀrnösandskontor dÄ organisationen Är 2011 genomfört en organisatoriskstrukturförÀndring i form av en flytt till nya kontorslokaler. Studien visar att den fysiskakontexten har pÄverkat rutiner pÄ ett sÄdant sÀtt att Àven den sociala kontexten pÄverkas avförÀndringen.

Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet Àr att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlÀtta samspelet mellan barn. Fokus kommer att lÀggas pÄ pedagogernas syn pÄ miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar Àven upp hur pedagogerna ser pÄ förÀldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön.

Syftet var att undersöka aktivitetsnivÄ och mÄltidsvanor hos skolungdomar i Ärskurs 6-9 efter en intervention, och jÀmföra de uppnÄdda resultaten med en kontrollgrupp, samt jÀmföra mellan flickor och pojkar. Hallands Idrottsförbund startade med stöd av Region Halland ett projekt pÄ en skola i Halland, för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna i samarbete med olika idrottsliga föreningar. Detta var en kvantitativ studie och enkÀter anvÀndes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den aktiva gruppen hade fler idrottslektioner i veckan Àn kontrollgruppen. Inga andra skillnader pÄvisades.

Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt mÄnga olika klassrum och förskolor dÀr miljön har sett mycket olika ut. Det har ocksÄ varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lÀrare och barn trivts pÄ sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi pÄverkas av vÄr arbetsmiljö. Eftersom bÄde elever och lÀrare vistas mÄnga timmar varje arbetsdag i klassrummet Àr det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlÀrningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet Àr att fÄ en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i VÀstra Götalands lÀn.

Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att frÀmja en god elevhÀlsa. Vi har utgÄtt frÄn styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer pÄ tre olika skolor. FrÄn varje skola intervjuades en rektor och en lÀrare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hÀlsa egentligen Àr.

Dagens samhÀllsutveckling med en allt mer stillasittande livsstil stÀller höga krav pÄ ungdomar att kunna ta eget ansvar för sin fysiska aktivitet. Studiens syfte Àr att kartlÀgga om en grupp gymnasieelever har förmÄgan att vÀrdera olika fysiska aktiviteters betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med sex elever som lÀst idrott och hÀlsa. Resultatet har tolkats med hjÀlp av Steinar Kvales metod ad hoc. Till skillnad frÄn vid koncentrering och kategorisering anvÀnds hÀr ingen standard metod för analysen av hela intervjumaterialet utan det vÀxlas fritt mellan olika tekniker Det framkom under studien att eleverna visste lite om mÄlen med kursen, men studien visade att eleverna har goda kunskaper för att kunna vÀrdera fysisk aktivitet.

Uppsatsen behandlar relationen rum, verk och betraktare utifrÄn et verk av konstnÀren Olafur Eliasson. Undersökningen styrs av frÄgan om vilka fysiska faktorer som pÄverkar betraktaren i mötet med rummet och genom att studera verket Beauty (1993). Dessutom diskuteras Olafur Eliasson relation till betraktaren som en del av verket. Metoden har varit en kombination av litteraturstudier och fallstudie av verket Beauty som visades pÄ AroS 2005. GrundlÀggande för hela undersökningen Àr ett receptionsteoretiskt perspektiv, dÀr fokus Àr flyttat frÄn verket till betraktaren.  De fysiska faktorer som anses pÄverka vÄr visuella perception Àr ljus, fÀrg, form, rum och rörelse.

Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna. Slutsatsen pekar pÄ att det projektet initialt sett haft en bristande förankring hos de boende men att detta uppmÀrksammats bl.a.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

De senaste Ären har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrÀndhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjÀlpa utbrÀnda mÀnniskor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrÀndhet och hur detta pÄverkat arbetsförmÄgan samt hur rehabilitering med B-modellen haft nÄgon verkan med avseende pÄ arbetsförmÄgan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrÀnda) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys anvÀndes för analys och tolkning av intervjuerna.

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansÄg att operationen pÄverkat deras psykiska och fysiska hÀlsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste Ären och forskning visar att det Àr den metod som ger bÀst effekt för att behÄlla en lÄngvarig viktnedgÄng i jÀmförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehÄllsanalyser anvÀndes dÀr fem kvinnor som genomgÄtt en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrÄn hur det har sett ut före och efter operationen nÀr det gÀller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hÀlsa.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Eftersom frÄgan om trygghet Àr en mycket viktig frÄga som kopplas till demokrati och jÀmstÀlldhet ? om allas rÀtt att fÄ anvÀnda staden sÄ som de önskar, utan att stanna inomhus pÄ grund av rÀdsla ? sÄ har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie bestÄr av ett strÄk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats pÄ fallstudie-strÄket för att visa hur kÀnslan av trygghet skulle kunna höjas dÀr.

Fysisk aktivitet Àr en viktig aspekt ur ett hÀlsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks instÀllningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive frÀmjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkÀter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrÄgas i uppsatsen. Med utgÄngspunkt för vad fysisk aktivitet innebÀr har frÄgor som har varit relevanta för undersökningens syfte stÀllts. FrÄgorna som har stÀllts har handlat om hur ofta och hur lÀnge intervjupersonerna Àr fysiskt aktiva.