Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning.

Bakgrund och problem: Fastighetsmarknaden slår alla rekord i år (2006) och de snabbtökande fastighetspriserna har under året skapat debatt i media huruvida vi är på väg mot en nyfastighetsbubbla jämförbar med den vi hade i slutet av 80-talet. Prisökningarna har inte singrund i fundamentala faktorer såsom hyror och vakanstal, utan istället har investerarna sänktsina avkastningskrav. Då direktavkastningen sjunker finns det mindre utrymme för prisfall påfastigheter eller höjda räntor, och många som investerar i fastigheter tar inte heller tillräcklighänsyn till eventuellt höjda drifts- och underhållskostnader. Detta innebär en större risk för defastighetsförvaltande företagen och för de banker som finansierar fastigheter. Men hur serriskhanteringen ut i fastighetsbranschen? Vilka är de väsentligaste riskerna och vilka metoderanvänds för att hantera dessa? Hur har de stigande fastighetspriserna påverkat bolagen?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur fastighetsbolag och banker agerar utifrånde risker som är förknippade med en fastighetsinvestering.

Syftet med undersökningen var att ta reda på anställdas uppfattning om vilka krav som ska ställas på chefer i allmänhet samt hur väl deras egen chef lever upp till dessa krav. En enkätundersökning genomfördes på ett stort internationellt företag med huvudkontor i nordöstra Skåne. Urvalet bestod av 60 fabriksanställda och enkäten undersökte deras närmsta operativa chef. Enkäten bestod av olika påståenden som delats upp i psykiska krav och fysiska krav. Exempel från enkäten är ?Din chef visar förtroende för Er som personal i Ert arbete? och ?Det är viktigt att chefen alltid är fysiskt närvarande på arbetsplatsen?.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning.

I dagens företagsvärld är användningen av kända personer i marknadsföring mycket vanlig (Erdogan 1999, s 291). Tidigare studier visar att fördelarna med att använda celebriteter i samband med marknadsförning är många (Till & Shimp 1998). Samtidigt visar andraundersökningar att var femte reklamkampanj där celebriteter nyttjas, inte lever upp till företagets förväntningar (Miciak & Shanklin 1994, s 51-52). Trots detta fortsätter företag att investera stora summor för att få sitt varumärke förknippat med celebriteter (Erdogan 1999, s 291). Vi anser därför att det är av intresse att vidare studera företeelsen med nyttjandet av celebriteter i reklamkampanjer.Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur företag och organisationer går till väga för att välja celebriteter till en reklamkampanj.

Användares säkerhetsmedvetande gällande smarttelefoner är ett högst relevant område att studera i takt med den ökade användningen, både inom företag och privat. Enheten blir en central punkt för lagring av känslig information, vilket gör den åtråvärd för angripare. I denna studie utförs en kvalitativ undersökning där tidigare arbete samt säkerhetsrekommendationer används som grund för att skapa en konceptuell modell av viktiga säkerhetsaspekter. I samband med en vedertagen motivationsteori formuleras intervjufrågor som ställs till respondenter utvalda efter ett urval baserat på två kriterier; kön och ålder. Av studiens resultat kan det konstateras att potentiella risker, rörande motivation, fanns i deltagarnas säkerhetspraktiserande.

SAMMANFATTNINGEn utlandstjänstgöring är ingen enskild angelägenhet för den försvarsanställde utan påverkar hela familjen. Omstruktureringen från allmän värnplikt inom Försvarsmakten till en yrkesarmé med obligatorisk utlands- tjänstgöring har lett till ökat antal berörda anhöriga. Det är väsentligt att stödet till de anhöriga och speciellt till barnen kommer i fokus.Studien riktade sig till de anhöriga och deras uppfattningar kring utlandstjänsten och anhörigstödet. Deltagarna bestod främst av partners eller föräldrar till försvarsanställda i utlandstjänstgöring. De flesta anhöriga som deltog i studien ansåg att anhörigstödet var tillräckligt bra och att deras uppfattning av utlands-tjänstgöringen i stort överensstämde med deras förväntningar. Utlandstjänstens påverkan på barnen kan kopplas samman med hur föräldrarna klarar av att hantera situationen.

Omkring 33 miljoner människor lever idag med HIV. I Södra Sudan är epidemiologiska data mycket bristfälliga, men även om dessa tyder på att prevalensen är låg, så är riskfaktorerna många för att spridningen snabbt kan accelerera. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur studenter och hälsoarbetare erfar HIV i Södra Sudan. Utifrån en kvalitativ ansats har sudanesiska studenter och sudanesiska och utländska hälsoarbetare skriftligen svarat på ett antal öppna frågor. Totalt deltog femton personer i studien, alla med erfarenhet av att undervisa i eller delta i workshops om HIV.

Syftet med föreliggande studie är att åskådliggöra den betydelse internetbaserade Communities haft som friskfaktor för personer i uppbrottet från ett utpräglat självskade¬beteende. Undersökningen kommer även urskilja övriga friskfaktorer som varit till stöd för dessa personer i uppbrottsprocessen samt diskutera tänkbara risker vid användandet av Communities i självhjälpssyfte. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med respondenter från tre olika Communities där diskussioner kring självskadebeteende är en stark beståndsdel. Intervjuerna är gjorda via e-post där intervju¬frågorna tematiserats utifrån; friskfaktorer, Internets betydelse samt risker med Communities. Studiens resultat visar hur betydelsen av internetcommunities för användarna är av liknande karaktär som självhjälpsgrupper ? där den er¬faren¬¬hets¬baserade kunskapen ligger till grund för den hjälp och det stöd som tillhandahålls av användarna själva.

Den ökade konkurrensen gör att det blir viktigare för företagen att effektivisera och speciali-sera sin verksamhet för att skaffa sig fördelar mot konkurrenter och för att överleva på en allt hårdare och mer globaliserad marknad. Att lägga in ett värde utöver produktens fysiska attri-but kan göra att man skiljer sig från konkurrenterna. Man talar om att leverera abstrakta vär-den snarare än enbart fysiska produkter.Uppsatsens syfte är att, genom studier av fyra företag, analysera och utvärdera vad företagen gör för att fortsätta skapa mervärde när de outsourcar en del i produktionen. Vi valde att göra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorierna vi har valt behandlar skapande av mer-värde och outsourcing.I undersökningen kom det fram att företagen, i jämförelse med teorin, gör det som krävs för att bibehålla mervärdet vid outsourcing.Undersökningens slutsats blev bland annat att faktorer som att inte lägga ut sin kärnverksam-het och att ha rätt relation till sina leverantörer är relevanta för att fortsätta skapa mervärde vid outsourcing..

Aktiebolagsformen växte fram i Sverige under 1600-talet och den nu gällande lagstiftningen på området, aktiebolagslagen (2005:551), är den sjätte i raden. 2006 påbörjades det ett omfattade arbete med att se över och förenkla regler för att minska bolagens administrationskostnader.Förenklingsarbetet resulterade 2009 i en SOU innehållande förslag på regeländringar som skulle leda till minskade administrationskostnader och en förenklad vardag för bolagen. I slutet av 2013 presenterades det även en lagrådsremiss med förslag på regeländringar. Denna uppsats har behandlat dessa två förslag till regelförenklingar och analyserat effekterna. Under uppsatsens slutställande publicerades det en proposition, prop.

Uppsatsens titel: Ledarskap – En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, Hälsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poäng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; Pedersén, Åsa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap är omfattande och många forskare har kommit med förslag på definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De få som existerar är generella och tillämpas oavsett kontext. Detta sker även inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rättvisande bild av ledarskapet då det är en bransch som till stor del bygger på relationer, är dynamisk samt består av komplexa system. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet. Vi vill belysa ämnet för att öka intresset för fortsatt forskning inom området.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Bakgrundsbeskrivning: Traditionellt har risk betraktats som något negativt ocholika typer av risker har hanterats av olika funktioner. Sedan ett antal år har IntegratedRisk Management (IRM) utvecklats som koncept för riskhantering. IRM innebärsamordning och integration av riskhanteringsarbetet. Problemställning: I vissa länder har lagstiftning tvingat företag att implementerasystem som IRM, men det råder fortfarande viss oklarhet i vilka motiven ocheffekterna är. Vi frågar oss därför vilka anledningar det finns att använda IRM? Vad ärmålsättningen och motiven? Vilket värde (effekter) skapar det egentligen för företaget?Vidare saknas det studier i vad IRM innebär i praktiken, särskilt erfarenheter frånnordiska företag.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om pedagoger känner till ändringen i skollagen år 2003, som innebär att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill också undersöka om pedagogerna lever upp till detta mål och hur de i så fall använder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.Våra frågeställningar är följande:? Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?? Hur lever pedagoger upp till läroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?? Ser vi några skillnader eller likheter mellan två kommuner, Eksjö och Hjo?För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, från förskoleklass och upp till årskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar på att pedagoger i båda kommunerna använder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla känner till ändringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de längre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus.