Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Bakgrund: Barnfetma Àr pÄ vÀg att bli ett stort folkhÀlsoproblem i samhÀllet. 42 miljoner barn under fem Är Àr överviktiga i vÀrlden. God sjÀlvkÀnsla Àr viktigt för det psykiska vÀlbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig ungdom löper större risk att drabbas av lÄg sjÀlvkÀnsla jÀmfört med en normalviktig ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie dÀr vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett omfattande problem och angelÀget för hela samhÀllet. VÄldet leder till fysiskt och psykiskt lidande och pÄverkar den vÄldsutsatta kvinnans hela livssituation. VÄldsdrabbade kvinnor har bÄde mer och fler fysiska och psykiska besvÀr samt söker vÄrd oftare Àn kvinnor som inte har erfarenhet av vÄld. Syftet: att utifrÄn litteratur beskriva misshandlade kvinnors erfarenheter och upplevelser i mötet med vÄrden. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats och med ett vÄrdvetenskapligt livsvÀrldsperspektiv.

Att vÀnta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergÄngsperioderna i livet och innebÀr ofta en personlig utveckling för den födande kvinnan. DÄ graviditeten och förlossningen av nÄgon anledning kompliceras, kan denna process störas, och kvinnan kan istÀllet fÄ bÄde fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehÄllsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartlÀggning och utgjorde komplement till resultatet av den kvalitativa innehÄllsanalysen av de kvalitativa studierna.

Uppsatsens titel Àr Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tÀnker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frÄgestÀllningarna; Hur tÀnker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tÀnker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen anvÀnds bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod.

I den hÀr uppsatsen tar vi hjÀlp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinÀra samhÀllet för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter pÄ organisationer. En fallstudie har utförts pÄ ett fastighetsbolag i Uppsala, som för nÄgra Är sedan flyttade frÄn flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förÀndringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus pÄ visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anstÀllda dagligen trÀffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan ocksÄ till att kreativitet och kunskapsspridning fÄr ett bÀttre flöde.

Den psykiska ohÀlsan ökar alltmer i samhÀllet och en utsatt grupp Àr universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohÀlsa Àr utbrÀndhet, som bestÄr av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hÀlsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hÀlsa Àr psykologiskt vÀlbefinnande, som bestÄr av sex olika dimensioner. FörÀldraskapets betydelse för den psykiska hÀlsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur förÀldraskapet pÄverkar det psykologiska vÀlbefinnandet och graden av utbrÀndhet hos studenter.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser pÄverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstÄr som betydelsefullt att ta fasta pÄ i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstÄ vilka möjligheter och svÄrigheter som kan kopplas samman med olika förutsÀttningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall pÄ tvÄ olika skolor. Jag anvÀnde mig av ostrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor för att fÄ fram informanternas syn pÄ deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning Àr att nÄgon eller nÄgra vid upprepade tillfÀllen utsÀtts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet frÄn studien visar att arbetssÀtten Àr likartade oavsett resurser och att samma svÄrigheter i arbetet mot mobbning upplevs pÄ bÄda skolorna.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Studiens syfte Àr att undersöka den psykiska ohÀlsan hos elever som gÄr pÄ högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn pÄ problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hÀlsa har försÀmrats de senaste 20 Ären och att tjejer mÄr sÀmre Àn killar. Med anledning av detta utgÄr denna studie med fokus pÄ den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frÄgestÀllningar Àr som följer:- Hur pÄverkar kön, klass, etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohÀlsa?- Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och killar mÄr? - Vad har tjejer för makt att pÄverka sitt eget mÄende? (ej behandlad pga.

RA Àr en komplex sjukdom vars symtom pÄverkar livet i hög grad för de drabbade dÀrför kan det finnas ett behov att synliggöra hela sjukdomsbilden i samhÀllet. Syftet med litteraturstudien var med hjÀlp av smÀrtans sex dimentioner belysa hur patienter med RA  pÄverkas av sin sjukdom. studien genomfördes som en litteraturstudie med en teorietisk referensram. Resultatet redovisas utifrÄn smÀrtans sex dimentioner (McGuire, 1992) som bidrar till en helhetsbild och beskriver hur personer som lever med RA pÄverkas och upplever sin sjukdom. I resultatet framkommer det att RA pÄverkar patienter i stor utstrÀckning bÄde nÀr det gÀller det fysiska och psykiska vÀlbefinnandet och kan leda till pÄtagliga förÀndringar i bÄde det sociala livet och arbetslivet som ibland kan upplevas negativt. Att leva med smÀrta som alltid Àr nÀrvarande och andra symton som följer med RA kan upplevas pÄfrestande samt öka risken för att drabbas av depressiva besvÀr. DÄ RA inte alltid Àr synligt för omgivningen bidrar det till en minskad förstÄelse för personens situation.

Livskvaliteten kan utsÀttas för prövningar för ungdomar och vuxna personer med cerebral pares [CP] i kontakt med vÄrdandet inom öppen och sluten hÀlso- och sjukvÄrd. Eftersom det finns brister i kompetensen hos sjuksköterskor, Àr det betydelsefullt att beskriva vad livskvalitet Àr för funktionshindrade ungdomar och vuxna personer med CP, för att sjuksköterskan ska kunna utföra det goda vÄrdandet inom omvÄrdnaden. Syftet var att beskriva faktorer som kan pÄverka livskvaliteten hos ungdomar och vuxna med cerebral pares. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 10 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att faktorer som pÄverkar livskvaliteten var fysiska, sociala och psykiska faktorerna hos bÄde ungdomar och vuxna personer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om en möjlighet att prata ut ger upphov till skillnader i sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa mellan tvÄ grupper kvinnliga undersköterskor vid ett svenskt sjukhus. Den ena gruppen pÄ 25 personer har vid en arbetsomstÀllning fÄtt behÄlla sin tjÀnst och den andra gruppen pÄ tio personer har blivit omplacerad pÄ andra avdelningar inom organisationen. Vad som ocksÄ skiljer grupperna Ät Àr att lÀmnargruppen har fÄtt en möjlighet att tala ut om vad de kÀnner i samband med omstÀllningen. Följande sjÀlvskattningsformulÀr har anvÀnts: Forsman & Johnsons test om sjÀlvkÀnsla (SES), Pennebaker Inventory of Limbid Languidness (PILL), KASAM och Levels of Emotional Awarenness (LEAS). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna framkommer vad det gÀller sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa.

Tidigare forskning visar att patienten kan ha sexuella problem som kan vara fysiska och/eller psykiska, dessa kan till exempel vara smÀrta och obehag vid penetration, urinlÀckage, vaginal lubrikation, utebliven orgasm, och erektionsproblem. SamhÀllets syn pÄ sexualitet pÄverkar sÄvÀl patientens som sjuksköterskans syn pÄ sexualitet och kan ge svÄrigheter vid diskussion om sexualitet. För att underlÀtta för sjuksköterskan vid kommunikation med patienten om sexualitet finns det en modell (PLISSIT-modellen). Trots teoretiska hjÀlpmedel tycks sjuksköterskan ha svÄrigheter med att diskutera sexualitet med patienten. Syftet med studien var att undersöka vad det Àr som hindrar sjuksköterskan att diskutera sexualitet med patienten.