Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Forskning indikerar att det bland Àldre existerar en starkare koppling mellan socialt nÀtverk och subjektivt vÀlbefinnande Àn bland yngre grupper. Syftet med föreliggande studie var att utifrÄn Àldres egna upplevelser kartlÀgga pÄ vilket sÀtt mÀnskliga relationer anses skapa subjektivt vÀlbefinnande. Sju deltagare i Äldrarna 75-88, varav en man, intervjuades. Studien uppmÀrksammade ett dubbelriktat samband mellan hÀlsa och relationer. HÀlsa, som bÄde faktisk och upplevd kapacitet, Àr inte endast en grundförutsÀttning för vidmakthÄllna relationer utan bör Àven betraktas som ett resultat dÀrav.

Parkinsons sjukdom Àr en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare Àn en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen Àr tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försÀmrad motorisk förmÄga. Parkinsons sjukdom pÄverkar inte bara personens fysiska funktioner utan Àven det psykiska vÀlbefinnandet.

Som en följd av samhÀllets utveckling vÀljer företag idag att periodvis hyra in personal frÄn bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som stÀlls. Syftet med denna studie var att jÀmföra det psykiska vÀlbefinnandet hos arbetstagare i tvÄ olika anstÀllningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkÀt som delades ut till tvÄ olika grupper av arbetstagare som arbetade pÄ samma företag dock med olika förutsÀttningar. HÀlften var inhyrda medan den andra hÀlften var direkt anstÀllda av företaget. Totalt delades 78 enkÀter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

MÄnga hÀlsoproblem har samband med livsstil. KÀnslor, problem och konflikter aktualiseras under en sjukdomskris. Patientundervisning Àr en viktig uppgift som sjuksköterskan har ansvar för. Undervisning gÄr ut pÄ att lÀra mÀnniskor om sjukdomens diagnos, behandling och konsekvenser för livet. Patienterna informeras om hur sjukdomen kan tÀnkas progrediera, vad de sjÀlva kan göra för att lindra sitt lidande och varifrÄn de kan fÄ hjÀlp.

Syftet Àr att identifiera olika typer av vÀrdeskapande och konkurrensfördelar som kan uppstÄ i den fysiska resebyrÄn genom att undersöka och analysera; anvÀndandet av informationsteknologin, det fysiska servicelandskapet och erbjudandet för kunden. Relaterat till syftet har vi formulerat en forskningsfrÄga som blev enligt följande: Hur möjliggör traditionella resebyrÄer skapandet av olika typer av vÀrde för sina kunder genom sitt fysiska servicelandskap? VÄr uppsats Àr en kvalitativ forskningsmetod, dÄ vi efterstrÀvat en djup undersökning för vÄr valda forskningsfrÄga. Vi har i uppsatsens gÄng anvÀnt oss av bÄde primÀr- och sekundÀrkÀllor. VÄra primÀra kÀllor har bestÄtt av sex intervjupersoner dÀr vi anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer.

BakgrundForensisk omvÄrdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstÀnkta, förövare och vittnen till vÄld. Att bli utsatt för brott kan medföra bÄde fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkÀnsla och respekt och har rÀtt till nödvÀndig materiell,medicinsk, psykisk och social hjÀlp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hÀlso-och sjukvÄrdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvÄrdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte fÄr den omvÄrdnad de Àr i behov av. Att ha personal med kunskaper inom Àmnet Àr viktigt för att kunna kÀnna igenoch uppmÀrksamma symtom och tecken pÄ vÄld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvÄrdnad pÄ en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Bakgrund: För att vÄrden kring ett barn ska bli sÄ bra som möjlig Àr förÀldrarnas nÀrvaro avgörande. VÄrdpersonalen fÄr arbeta mycket utifrÄn sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. MÄlsÀttningen inom barnsjukvÄrden Àr att involvera familjen sÄ mycket som möjligt och utgÄ frÄn varje familjs behov runt den aktuella situationen.Syftet: Studiens syfte var att utifrÄn ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt pÄ sjukhus.Metod: Denna litteraturstudie innehÄller sammanlagt 14 studier inom det valda omrÄdet och dessa har analyserats med en innehÄllsanalys.Resultat: FörÀldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan pÄ relationen mellan familjen och vÄrdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde fÄ stöd med. Familjen upplevde mÄnga kÀnslor och hela vardagen blev pÄverkad.Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvÄrdsgivare och familj.

BakgrundFotsÄr Àr en vanlig komplikation hos diabetiker som ofta pÄverkar patientens livskvalitet.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva sjuksköterskors kunskaper med avseende att förebygga och behandla fotsÄr hos patienter med diabetes samt hur sjuksköterskan kan stödja patienterna i sin egenvÄrd.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ design, publicerade mellan 2000-2012. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor behövde öka sina kunskaper vid omvÄrdnaden av patienter med diabetesfotsÄr, medan patienterna efterfrÄgade mer kunskap om sjukdomen och dess komplikationer, samt behövde mer information och ökad motivation till att bedriva sin egenvÄrd. Resultatet visade att utbildning och ökad kunskap om fotsÄr ledde till en bÀttre livskvalitet och ökad egenvÄrd hos diabetespatienterna.Slutsats: BÄde sjuksköterskor och diabetespatienter Àr i behov att förbÀttra sina kunskaper om omvÄrdnaden av fotsÄr. Det Àr viktigt att sjuksköterskan skapar en god relation och en helhetssyn som inbegriper sÄvÀl det fysiska, psykiska som det sociala perspektivet pÄ patienten. Detta förhÄllningssÀtt Àr grunden för att sjuksköterskan ska kunna hjÀlpa och stödja patienten i sin egenvÄrd..

SocialtjĂ€nsten har organiserats utifrĂ„n en 65-Ă„rsgrĂ€ns vilket innebĂ€r att alla mĂ€nniskor som Ă€r över 65 Ă„r och som Ă€r i behov av samhĂ€llets sociala omsorg tillhör Ă€ldreomsorgen. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att öka kunskapen om bistĂ„ndshandlĂ€ggning inom Ă€ldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsĂ€ttning. Vi har intervjuat tio bistĂ„ndshandlĂ€ggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och anvĂ€nde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och Ă„lderism.VĂ„rt resultat stödjer den bild som forskningen visar, bistĂ„ndshandlĂ€ggningen Ă€r en normativ praktik som utgĂ„r frĂ„n en schablonartad och stereotyp bild av den Ă€ldre och Ă€ldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsĂ€ttning blir inom bistĂ„ndshandlĂ€ggningen en avvikelse som dĂ€rmed inte passar in i mallen. De Ă€ldre med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgĂ„ng till.

Detta examensarbete behandlar Àmnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frÄgan om hur man kan fÄ med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla mÀnniskor i samhÀllet har rÀtt att framföra sina Äsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter Àr lika viktiga som nÀringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, mÄste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag Àr det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelÄlders mÀn. I Sverige har vissa personer i sÀrskilda medborgargrupper sÀmre förutsÀttningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel pÄ sÄdana grupper Àr; ungdomar, Àldre, kvinnor, lÄgutbildade, arbetslösa, funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina Äsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har vÀsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan fÄ information och ges möjlighet att lÀmna synpunkter pÄ detta. 1996 gjordes Àndringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

Strid i bebyggelse Àr en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som stÀlls pÄ en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lÀgga upp trÀningen för sina soldater sÄ att de nÄr dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats Àr, att identifiera de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande sÀrskilda kraven kopplat till tjÀnstens stridsmiljö och uppgifter, föreslÄ en utveckling av dessa krav samt föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram som kan möjliggöra att nÄ dessa krav för att pÄ ett enkelt sÀtt fungera som ett stöd till en officer som Àr ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsÄg att undersöka hur ett periodiserat trÀningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse. DÀrigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas pÄ följande sÀtt: Stadsskyttestriden Àr intensiv och omvÀxlande i en förÀnderlig och ofta olÀndig miljö och terrÀng.Striden krÀver en soldat med god kondition och förmÄga att tempovÀxla. Genom att höja de krav som idag stÀlls pÄ stadsskyttesoldater och inrikta dem nÀrmare tjÀnstens verklighet, medför en mÄlinriktad trÀning, bÀttre motivation samt ett bÀttre slutresultat. PÄ detta sÀtt kan vi fÄ fram fler soldater som orkar göra rÀtt under striden.